I den här rapporten undersöker vi pedagogers uppfattning om användandet av digitala verktyg i fritidshem. I bakgrunden av rapporten ges en återblick av fritidshemmets utveckling samt beskrivs också digitala verktygs plats i fritidshem kopplat till läroplanen. Avslutningsvis i bakgrunden så presenteras ett stycke hur digitala verktyg används i verksamheten idag samt en tidigare studie inom området digitala verktyg. Genomförandet i vår forskningsstudie har utgått ifrån 7 pedagoger från fyra olika fritidshem som har fått beskriva hur de använder digitala verktyg i deras fritidsverksamhet. De har fått ge sin syn på vilka fördelar det finns med att använda digitala verktyg men också vilka hinder/svårigheter det kan innebära. I studiens resultat påvisas bland annat att beroende på pedagogers intresse för digitala verktyg och hur de tar till sig kunskap så påverkas det i hög grad hur användandet ser ut. I resultatet presenteras även de olika användningsområden digitala verktyg har i fritidshemmet på de skolor vi varit i kontakt med. Andra viktiga resultat i studien som presenteras var skolans möjligheter och hinder i användandet av de digitala verktygen på fritids. Här presenteras lärarnas möjligheter till att ta till sig ny kunskap, hur lärare använder verktygen samttidsaspekten och kopplingen till läroplanens riktlinjer gällande digitala verktyg. Vidare i analysen jämförs sedan vårt resultat mot tidigare forskning. Vi analyserar möjligheter av utvecklande av elevers kunskapsområden med hjälp av digitala verktyg, vilka strategier det finns för kunskapsutveckling samt skolans viktigaste förutsättningar som påverkar användandet av de digitala verktygen i fritidshem. I Studiens diskussion presenteras sedan några slutsatser, där en slutsats är att pedagogernaser möjligheter att använda sig av de digitala verktygen för att nå elevernas lärande menatt det är tillgången till och kring utrustningen som blir ett hinder till användningen.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka vad fritidspedagoger tänker kring relationer och relationsskapande med elever utifrån olika professioners perspektiv. Syftet preciserades till två frågeställningar som ur ett fritidspedagogperspektiv behandlar relationsskapande sammanhang, pedagogers möjligheter till relationsskapande, samt skillnader i fritidspedagogers och lärares relationer med elever. Forskningsmetoden var hermeneutisk och undersökningsinstrumentet kvalitativ semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av fyra fritidspedagoger med lång yrkeserfarenhet. Informanternas svar transkriberades, analyserades och kategoriserades. Studien visar att informanterna ser relationsskapande som en av sina viktigaste arbetsuppgifter, samt att informanterna upplever att de har en närmare och bättre relation med elever än vad lärare har. Studien visar även att fritidspedagoger upplever att det föreligger en statusskillnad mellan fritidspedagoger och lärare.

Valet av uppsatsämne bottnar i ett intresse att undersöka personal i fritidshemmets delade uppdrag. Svårigheterna för fritidshem att såväl arbeta läroplanstyrt som att samverka med grundskolan har lyfts av myndigheter så som Skolverket och Skolinspektionen. Även aktuell forskning beskriver bristande förutsättningar och en arbetssituation under skoldagen som uppfattas både fragmenterad och underordnad. Studiens syfte är att kartlägga arbetsuppgifter under skoldagen för personal i fritidshemmet och diskutera hur arbetsuppgifterna relaterar till personalens kompetenser samt förutsättningarna för fritidshemmets verksamhet. Studiens frågeställningar är 1) Finns det några samband mellan kompetenser hos personalen på fritidshemmet och deras arbetsuppgifter under skoldagen och vad kännetecknar i sådana fall dessa samband? Samt 2) Hur fördelas arbetstiden mellan olika aktivitet under skoldagen och hur kan denna fördelning relateras till förutsättningarna för fritidshemmets verksamhet?Uppsatsens data har samlats in genom en enkät. Detta metodval utgår från att det finns stora variationer i vilka arbetsuppgifter som ingår under skoldagen. Därför bedöms en kartläggning av arbetsuppgifter genom enkät lämpligt för att uppnå studiens syfte. Avsnittet redovisar utgångspunkter, genomförande samt analys av insamlade data samt studiens forskningsetiska ställningstagande. Uppsatsens förmedlades till personal i fritidshemmet genom två större facebookgrupper. Inga avgränsningar gjordes sett till behörighet, anställning eller utbildning utan alla som arbetade i fritidshemmet och under skoldagen ombads besvara enkäten. Resultatet för frågeställning 1 redovisas utifrån fyra olika variabler; anställning, utbildning, anställningstid och behörigheter. I diskussionsavsnittet analyseras resultatet i relation till tidigare forskning. Detta visade på ett samband mellan hur tid fördelas mellan olika arbetsuppgifter och vilka kompetenser personalen har. Resultatet för frågeställning 2 redovisades utifrån kategorierna planering, undervisning och stöd. I diskussionsavsnittet analyseras resultatet och relateras till tidigare forskning. Här visades att det delvis finns förutsättningar för fritidshemmet sett till planeringstid, men samtidigt bristande möjlighet till samverkan med övriga verksamheter och en fragmenterad arbetsdag där förutsättningarna skiljer sig åt.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur lärare, grundlärare i fritidshem och biträdande rektorer beskriver begreppet samverkan, vad samverkan är och hur den bör utformas, utifrån hur det står beskrivet i läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet, Lgr11. Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Hur beskriver lärare, grundlärare i fritidshem och biträdande rektorer begreppet samverkan mellan skola och fritidshem? Och skiljer sig svaren åt beroende på yrkeskategori? Vi har gjort en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med två lärare, två biträdande rektorer och två grundlärare i fritidshem. Vi har använt oss av Danermarks samverkansteori i vårt analysarbete och utgått från begrepp som samverkan, makt och samarbete.Resultatet för vår studie visar på att det finns skillnader i beskrivningen av begreppet samverkan beroende på yrkeskategori. Resultatet för studien pekar på ett antal faktorer som påverkar hur en samverkan utformas. Dessa är samverkan, samarbete och makt.

Fritidshemmet har gått från en verksamhet för att förhindra kriminalitet och tiggeri till att erbjuda stimulans och meningsfullt skapande. Med dessa förändringar har även fritidslärarens yrkesroll formats, det vill säga att fritidslärarsubjektet har omformat beroende på vilka diskurser som är rådande. Att erbjuda omsorg och lärande till eleverna är en del av rollen och uppdraget men även att kunna anpassa sig till de ändrade arbetsvillkoren när verksamheten behöver förändras. Vårt syfte med denna studie är att undersöka vilka diskurser som framträder när lärare i fritidshem och rektorer uttrycker sina tankar om meningsskapande inom fritidsverksamheten samt hur dessa diskurser kan forma fritidslärarsubjektets ideal. Teoretisk ramverk som används som analysverktyg vars diskursteori, subjektkonstruktioner och makt. Studien genomförs med två kvalitativa metoder där fyra rektorer och 10 lärare i fritidshem deltog i semistrukturerade intervjuer eller fokusgrupper. Empirin samlades in och transkriberades, sedan genomfördes och tematisering av materialet. Efter detta gjordes en kvantitativ sommar som belysta sju olika teman som var framträdande i intervjuerna. Dessa teman och teorin som analysverktyg har formatstudier. De mest återkommande teman kategoriseras i tre olika diskurser.  Resultatet visade att fritidslärares yrkesroll är föränderligt eftersom förståelsen för denna brister i många höst. Yttre faktorer, såsom tid och rum blev beskrivande förutsättningar för fritidslärarsubjektet och dess arbetsuppgifter. Resultatet visade att tidssnyltande, glömska och vilja att bli sedd var av några tema som var utförda i diskurserna för fritidslärarsubjektet.

Synen på professionen grundlärare i fritidshem undersöks genom en kvantitativ undersökning där platsannonser med tjänster riktade mot lärare i fritidshem studeras. Vidare görs även en kvalitativ undersökning där rektorer intervjuas för att få ett skolledarperspektiv på fritidshemmet och lärarna som arbetar där. Studien syftar till att undersöka om en välavgränsad och sammanhållen yrkesidentitet är görlig utifrån de förväntningar som finns och de förutsättningar som ges och diskuterar hur betydelsen av dessa möjligheter och hinder kan tolkas utifrån relevanta makt- och professionsstudier. Trots alla försök till flexibilitet genom att försöka hitta sin plats i organisationens olika delar är det uppenbart svårt att skapa en välavgränsad och sammanhållen yrkesidentitet när många av arbetsuppgifterna inte kommer organiskt, sprungna ur ett fritidspedagogiskt perspektiv på lärande. Istället är de pålagor där den obligatoriska skolundervisningen är norm vilket innebär att fritidshemslärarna hamnar i underläge. / The view of the profession of primary school teachers in leisure centers is examined through a quantitative study in which job advertisements with services aimed at teachers in leisure centers are studied. Furthermore, a qualitative study is also conducted where principals are interviewed to get a school leader perspective on the leisure center and the teachers who work there. The study aims to investigate whether a well-defined and cohesive professional identity is feasible based on the expectations that exist and the conditions that are given and discusses how the significance of these opportunities and obstacles can be interpreted based on relevant power- and professional studies. Despite all attempts at flexibility by trying to find their place in the different parts of the organization, it is obviously difficult to create a well-defined and cohesive professional identity when many of the tasks do not come organically, sprung from a leisure pedagogical perspective on learning. Instead, they are levies where compulsory schooling is the norm which means that the primary school teachers in leisure centers ends up at a disadvantage.

Syftet med det här arbetet var att se hur yrkesverksamma inom skola och fritidshem beskriver samverkan och hur det tar form i deras verksamhet. Vi ville se om definitionen av begreppet samverkan och beskrivningen av den skilde sig mellan klasslärare, fritidslärare och outbildad personal inom fritidshemmet. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor där vi ställde frågor till deltagarna som berörde samverkan, deras förståelse av den och hur den bedrivs på deras arbetsplats. Det vi har sett i resultatet är att definitionen av begreppet skiljer sig mycket från skola till skola, men också från person till person inom samma skola. Det vi har sett är att personer inom samma profession inte nödvändigtvis har samma definition av begreppet. Fritidslärare kan ha flera olika definitioner av begreppet trots att de har samma professionsroll. Den slutsats vi har dragit är att det behöver råda en samsyn kring vad begreppet innebär för att uppdraget ska kunna genomföras på bästa sätt.