I skolan minskar den fysiska aktiviteten hos eleverna och många av eleverna når inte upp till den dagliga rekommenderade aktivitetsnivån. En sämre hälsa för dagens elever oroar många när eleverna hellre väljer att sitta framför datorer och skärmar istället för att vara aktiva. Syftet med vår litteraturundersökning är att undersöka IKT:s betydelse för att öka motivationen hos elever i grundskolan till att delta aktivt i idrott och hälsa. De frågeställningar vi har är: Hur kan IKT främja elevernas motivation till att röra sig mer? Hur kan IKT öka förståelsen för hälsans betydelse i idrott och hälsa? Med ett bra motivationsklimat kan elevernas förmåga och motivation öka visar vårt resultat. I resultatet får vi fram att IKT har en positiv påverkan på motivationen till att vilja röra sig. Det finns även en positiv inverkan på hur hälso delen i ämnet kan bli mer motiverande med hjälp av IKT. En slutsats som vi kom fram till var om eleverna får filma sig själva och sedan analysera det ökar elevernas motivation. Däremot finns inte mycket forskning om negativa aspekter med användning av IKT vilket är ett nytt forskningsområde.

Studien undersöker Gryningeskolans förskola för att utifrån verksamhetens förutsättningar och behov framföra rekommendationer för införande av en lärplattform i verksamheten. Kontemporära lärplattformar på marknaden presenteras och redogörs för utifrån olika systemleverantörer, vilka funktioner de har och vilka utbildningar de erbjuder till användare. Studien bygger på en kvalitativt inriktad forskning och datainsamlingen sker genom muntliga intervjuer av skolledare vid Gryningeskolans förskola som presenterar verksamheten samt dess behov och förväntningar vid ett införande av lärplattform. Utifrån teori om lärplattformar och insamlad empiri vid Gryningeskolans förskola görs en analys utifrån faktorer i en framtagen analysmodell som mynnar ut i ett val av lärplattform. Resultaten av studien innebär att InfoMentor Förskola är den lärplattform som rekommenderas och lämpar sig mest väl för Gryningeskolans förskola.

IKT används i skolan i större utsträckning idag än tidigare och därför är det relevant vad forskning kommit fram till i relationen IKT och elevers motivation. Elevers motivation är viktig för att de ska vilja lära sig, speciellt den inre motivationen. De engagerar sig och lär sig bättre om den inre motivationen stärks. Syftet med studien är att utifrån matematikdidaktisk forskning belysa sambandet mellan IKT och elevers motivation till lärande i matematik i årskurs 4–6. Syftet ska besvaras genom följande frågor: vilka möjligheter och hinder beskrivs i relationen IKT och elevers motivation till lärande i matematik?   Vetenskapligt material samlades in via olika söktjänster där de flesta sökningar gjordes på engelska. Urvalskriterierna som har använts för att hitta relevant material är att ord som ICT, math och motivation skulle finnas med i den vetenskapliga texten. Resultatet visar att IKT kan öka elevers motivation. Det kan exempelvis ske med spel som kan anpassas efter elevers tidigare prestationer och samtidigt kan den interaktiva skrivtavlan öka elevers intresse för matematik. Hinder för elevers motivation förekommer också med IKT såsom problem med teknik och om läraren inte vet hur IKT ska användas. Om lärare vet hur IKT ska användas motiveras elever och de lär sig mer.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) har successivt ökat under de senaste åren och blivit en större del i skolans matematikundervisning. Kombinationen IKT och matematik är inte speciellt utforskat, vilket vi ställer oss frågade till eftersom digitala verktyg upptar en större del i läroplanen. Därför är syftet med litteraturstudien att belysa hur didaktisk forskning beskriver elevers matematiklärande, genom användning av IKT i matematikundervisningen i skolår F-3. Frågeställningar såsom vilka möjligheter och hinder som finns inom IKT samt vilka kunskaper elever kan utveckla med hjälp av IKT i matematikundervisningen, har skapats för att besvara syftet med studien. De frågeställningarna har använts för att lyfta fram olika perspektiv inom området.  De internationella vetenskapliga texterna som utgör grunden för resultatdelen fick vi fram genom att använda olika databaser och sökord på engelska. Litteratursökningen visade på begränsad forskning inom skolåren F-3, därför inkluderades även förskolan samt årskurs 4-9. När materialanalysen genomfördes av de vetenskapliga texterna användes dels forskningsfrågorna, dels en översiktstabell. Resultatet av litteraturstudien visar att IKT skapar möjligheter för elever att bli mer motiverade och engagerade i matematiklärandet, även olika hinder såsom tekniska problem och bristande kunskaper inom IKT kan påverka elevers lärande. Dessutom visar resultatet att IKT ger möjlighet för elever att utveckla matematikkunskaper inom algebra, geometri, problemlösning samt taluppfattning och tals användning.

I mediarapportering och av egen erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lärares attityder till att använda datorer i sitt arbete framträder. Även forskning inom området visar att lärare har förhållit sig kritiska till införandet av teknik på skolorna. Dock visar undersökningar att lärare ställer sig alltmer positiva till användandet av datorer samtidigt som lärares kompetens inom området ökar. Syftet med föreliggande undersökning är därför att undersöka lärares attityder till datoranvändning i skolan, såväl administrativt som i undervisning. Lärares attityder angående kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lärare och datorer har undersökts och jämförts med forskning inom området. Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer i samtalsform med ett antal lärare som undervisar i år 4-6 i en medelstor stad i Sverige. Resultatet är att lärarna i stort är positiva och ser stora möjligheter med datoranvändning i skolan, framför allt som motivationshöjare för eleverna vilket främjar kunskapsutvecklingen. Som hinder till datoranvändning i skolan ser respondenterna främst lärarnas brist på kompetens men även tillgänglighet. Respondenterna anser att lärarrollen har förändrats under de senaste åren till viss del beroende på datoranvändandet.

Syftet med denna studie var att studera hur några elevers läsförståelse och inställning är till digitalläsning i förhållande till traditionell läsning. Studien är inriktad inom svenskämnet och deltagare för denna studie gick i årkurs 5 och 6. Inom ramen för studien utfördes en enkätundersökning och ett läsförståelsetest. Slutsatsen av vår forskning är att de tillfrågade elevernas attityd till traditionell läsning är mer positiv än till digitalläsning. Vad gäller läsförståelsetestets resultat, pekar det på att traditionell läsning visade på högre resultat än läsning som skedde digitalt.

Läroplanen för ämnet bild redogör för att elever i årskurs 4–6 ska utveckla förmågan att skapabilder samt filmer med digitala tekniker och verktyg. Enligt Skolverket upplever hälften avlärare i grundskolor upplever dock ett kompetensutvecklingsbehov gällande IKT sompedagogiskt verktyg. I förhållande till detta är det intressant att undersöka hur lärare resonerarkring att använda IKT i bildundervisningen.Studiens syfte är att synliggöra lärares attityder till och användning av IKT- verktyg ibildundervisningen. Användningen belyses genom det teoretiska ramverket TechnologicalPedagogical Content Knowledge, vilket synliggör lärares kunskaper kring en adekvatundervisning med teknik, pedagogik och ämnesinnehåll.Metodredskapet i studien utgörs av kvalitativa intervjuer med bildlärare inom årskurs 4–6.Genom ramverket belyses respondenternas erfarenheter och uppfattningar kring att användaIKT-verktyg i undervisningen. Materialet bearbetas och analyseras utifrån ramverketskategorier, vilket visar hur de samspelar och påverkar varandra, då samtliga aspekter behövsvid hög grad av TPCK.Tillgången till IKT- redskap uppfattas som god på samtliga av lärarnas arbetsplatser. Deuppfattar dock den egna digitala kompetensen som låg gällande hur IKT kan användas sompedagogiskt verktyg, framförallt när elever ska arbeta med digital bild- och filmframställning.Lärarnas Technological Knowledge, påverkar därmed deras uppfyllelse av ramverkets andraaspekter. Med tanke på att digital bild- och filmframställning framställs som enämneskunskap i läroplanen, samt att den utförs med hjälp av IKT-verktyg, kan digitalakunskaper ses som en dold ämneskunskap. Då lärare idag kan ses som digitala immigranter,är det viktigt att sträva mot integration i de digitala infödingarnas värld.

Studiens syfte var att med hjälp av det teoretiska ramverket TPACK,  undersöka hur lärare verksamma i grundskolans tidigare årskurser, uttrycker IKT-användningen i sin matematikundervisning. Forskningsfrågorna är som följer: Vilka didaktiska val beskriver lärarna som viktiga vid användning av IKT i undervisningen? Vilka följder beskriver lärarna att användandet av IKT får för ämnet matematik? Hur beskriver lärarna sin tekniska kunskap inom ramen för skolans organisation? Det empiriska underlaget har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta grundskolelärare som bedriver matematikundervisning i sina klassrum. De responderande lärarna är verksamma på tre olika skolor belägna i västra Sverige. Resultatet visar att lärare kan identifiera flera fördelar med användandet av digitala verktyg, men att de ser begränsningar i användandet kopplat till vilket område de jobbar med inom matematiken och hur mycket kunskap de har om verktygen. En slutsats som vi kan dra av detta är att lärare behöver ett eget intresse av att integrera de digitala verktygen i sin undervisning och tillgodogöra sig ny kunskap på egen hand då skolans fortbildning ofta inte är tillräcklig. Ett förslag på framtida forskning är därför att undersöka hur framtida fortbildning inom IKT kan utformas.

Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur IKT och digitala verktyg används på fritidshemmet, vidare riktar sig studiens undersökning mot fritidslärarna för att ta del av deras uppfattningar om användning av IKT och digitala verktyg. För att svara på syftet utgår studien från följande frågeställningar: Vad finns det för bakomliggande faktorer i fritidslärarnas användning och vad ser de själva att det finns för för- och nackdelar med användning av IKT och digitala verktyg, hur och varför används digitala verktyg enligt lärarna och hur arbetar lärarna med källkritik och etiska frågor?Fritidshemmet ska enligt styrdokument ge eleverna kunskaper om och i de digitala verktygen, få möjligheter att utforska verktygen samt använda sig av dessa ämnesöverskridande. Vidare ska fritidshemmet fungera som en utjämnande faktor för olika sociala förhållanden. De elever som inte har tillgång till digitala verktyg i hemmet ska alltså erbjudas möjligheter att via fritidshemmet få kunskap som jämnar ut de digitala klyftor som finns. Studien kommer genomföras på två skolor med tre fritidshem. Vidare kommer endast fritidslärare som innehar pedagogisk utbildning vara delaktiga i studien. Datainsamlingen för denna studie har skett genom sex stycken kvalitativa intervjuer. Under intervjuerna har respondenterna fått presentera deras egna åsikter och attityder gentemot IKT och digitala verktyg. Dessa utsagor har därefter ställts mot aktuell forskning som delvis visat liknande resultat som studiens respondenter. Resultatet av det analyserade empiriska materialet påvisar en brist i många av de områden som påverkar arbetet med IKT och digitala verktyg. Främst framkommer det att respondenternas attityder, eget intresse, tillgång av verktygen och stöd från ledningen är de största faktorerna som påverkar denna användning både positivt och negativt. Det som inte påverkade var elevernas egna intressen, viljor eller aktuella styrdokument.

En viktig grundstrategi för människors livslånga språkutvecklingär läsförståelsen. Modern teknik, i form av IKT-verktyg, skaanvändas som ett redskap för att kunna kommunicera, produceraoch lära inom skolans alla ämnen. Forskning visar hur IKTbaseradundervisning som utförs med stor varsamhet ocheftertanke kan leda till ett meningsfullt lärande och att eleversläsförståelsekunskaper ökar. Syftet med den här studien är attundersöka lärares uppfattningar och förhållningssätt till IKT isvenskundervisningen, med fokus på läsförståelse. Studien har enkvalitativ ansats och empirin utgörs av intervjuer ochobservationer med 8 verksamma lärare på en skola med uttaladIKT-profil. Resultatet innefattar en rad olika anledningar somvisar sig påverka lärares förhållningssätt till lärplattan iläsförståelseundervisningen. Exempel på sådana är pedagogiskmedvetenhet, engagemang, rädsla, kompetensutveckling ochvariation. Studiens slutsats visar hur lärares pedagogiskamedvetenhet förenat med kunskap påverkar deras arbete kring enIKT-baserad läsförståelseundervisning. Vidare forskning kringIKT i relation till kunskapsinlärning krävs för att lärare ska fåytterligare kunskap kring hur de kan arbeta med IKT-verktyg föratt främja elevernas läsförståelsekunskaper.