I dagens samhälle ökar antalet nyanlända elever i grundskolan på grund av det oroliga världsläget. Skolan kan ses som en plattform, där andraspråkselever kan lägga en grund för sin språkutveckling, vilket ställer stora krav på skolans språkundervisning. Det sker en ständig utveckling i användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT), eftersom digitala verktyg får en allt större roll i dagens digitala samhälle. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga tidigare forskning kring lärares användning av IKT i andraspråksundervisning. Utifrån syfte och frågeställningar har vi genomfört systematiska sökningar, för att söka efter relevant vetenskaplig litteratur. Forskningen har sedan analyserats och kritiskt granskats för att sammanställas till ett resultat. Studiens resultat visar att det finns positiva, men även några negativa konsekvenser med användandet av IKT, för att gynna andraspråkselevers språkutveckling. Resultatet visar även att integrering av IKT i undervisningen ställer stora krav på läraren, samt att lärares inställningar har en betydande roll för användningen av digitala verktyg. En balanserad användning av IKT i undervisningen är därför betydelsefullt för en framgångsrik språkutvecklande undervisning. Litteraturstudiens resultat visar på ett begränsat utbud av tidigare forskning kring negativa konsekvenser i användningen av digitala verktyg, hos andraspråkselever och deras språkutveckling. Vidare forskning som berör området bör därför komplettera den forskning som idag finns tillgänglig.

Syftet med denna studie är att undersöka och ta reda på vilka digitala verktyg används i matematikundervisningen i årskurs F-3, hur dessa verktyg används samt vilka för- och nackdelar lärare ser med användningen av digitala verktyg. Resultatet visar att de lärare som undervisar i F-3 använder sig av datorer, Ipads och smartboard i klassrummet. De fem lärare som intervjuades är överens om att IKT underlättar undervisningen, att man kan motivera elever lättare och jobba mer varierat. De anser att det är ett bra komplement att nå kunskapskraven, det öppnar nya möjligheter att nå eleverna och de ser mer fördelar än nackdelar med användning av IKT.

The purpose of this study is to investigate how teachers define ICT and i which ways they implement ICT in their teaching. A further purpose is to investigate which factors that affect the possibility to implement ICT in the classroom. To be able to investigate these subjets I prepared following questions:   In which ways does the teachers implement ICT while they are teaching swedish?   How does the teachers define the term ICT?   Which factors affect the possibility to impement ICT in the classrom while teaching swedish?   The theoretical framework of the study is based on different ways on implement ICT in the classroom and a definition of the the term ICT. A further theoretical view is presented as framefactors that has an impact on possibilitys of teaching. The study is based on a qualitative method witch both interviews and observations. The study shows a variation of results. Accordnig to the informants the meaning of ICT is everytime you use technology while they are teaching. The study also shows that teachers implement ICT in various ways. They use an interactive whritingboard or projector as a complement during presentations, they use ipads as a whriting device. They also use ICT in other ways such as doing different quizzes using a program called kahoot and as a helping device in the pupils reading process. The study also shows that there is many different factors that affect the possibility to implement ICT in the classroom. Time and the variations of rescources are both factors that has an impact on the uce of ICT in the classroom. Another factor that affected the use is school culture and the ICT konowledge of the individual teacher.

Studiens syfte var att öka kunskapen om förskollärares arbete med lärplattan i förskolansverksamhet. Vidare var syftet att särskilt fördjupa förståelsen för förskollärares syn på olika aspekter som inverkar på hur och varför lärplattan används. Studien genomfördes med en kvalitativ metod i vilken sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärarna erbjuder lärplattan i verksamheten på varierade sätt samt i olika utsträckning. Vidare visar resultatet att förskollärarna betraktar lärplattan som ett värdefullt verktyg som erbjuder barnen många olika användningsområden vilka också erbjuder barnen nya sätt att lära. Lärplattan används både som ett komplement till traditionella medel och som ett producerande verktyg i sig för att utveckla barnens digitala kompetens. Slutsatsen är att förskollärarnas engagemang och intresse, samsyn i arbetslaget, samt förskollärarens kompetens och möjlighet att sprida sin kompetens, påverkar hur barnen erbjuds lärplattan.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar kring surfplattan som artefakt i förskolans verksamhet. Det här är en kvalitativ studie som gjordes tillsammans med fyra pedagoger som deltog vid semistrukturerade intervjuer. Vårt resultat visar en generell positiv uppfattning bland pedagogerna men de ser att det finns utvecklingsmöjligheter inom området. En slutsats vi har gjort är att pedagogers uppfattningar av surfplattan i förskolans verksamhet är beroende på deras erfarenhet och vilken relation de har till artefakten. Pedagogers uppfattningar påverkar även användandet av surfplattan i förskolans verksamhet. / The aim of this research is to study educators understanding of the tablet as an artefact in the preschool function. This is a qualitative study that was conducted with four educators who participated in semi structured interviews. Our results show a general positive perception among the educators but they see that there are development opportunities in the area. A conclusion that we made was that educators' perceptions of the tablet in preschool activities depend on their experience and the relationship they have with the artefact. Educator's perceptions also affect the use of the tablet in the preschool function

Studien utgår från tidigare forskning om att ett socialt lärande gynnar elevers läs- och skrivinlärning och att en digitaliserad läs- och skrivundervisning kan gynna ett socialt lärande. Samtidigt kan de digitala verktygen ta fokus från elevers lärande. Dessutom kan arbete i olika gruppkonstellationer leda till att inte alla elever gynnas. Syftet med föreliggande studie är att studera det sociala samspel som uppstår i en digitaliserad läs- och skrivundervisning genom att undersöka den kommunikation som uppstår när elever använder digitala verktyg. Eleverna har i denna studie använt sig av en iPad, i par. Studien har inspirerats av etnografin och har genom videoobservationer dokumenterat tio par, från klass ett och två, under två veckor. Resultatet visar att eleverna kommunicerar både verbalt och icke- verbalt. Gemensamt för både den verbala och icke-verbala kommunikationen är att eleverna till största del interagerar med varandra och iPaden samt att kommunikationen innefattar olika former av samlärande. iPaden utgör en gemensam plattform som tillåter båda eleverna att interagera med varandra och texten samtidigt. Dock visar det sig även att en stor del av kommunikationen handlar om teknikens funktion och andra företeelser som gör att uppgiften i sig blir lidande. Dessutom framkommer det att den icke-verbala kommunikationen kan påverka samspelet mellan eleverna negativt, vilket leder till att en av eleverna hamnar utanför lärsituationen. Konklusionen är att lärsituationen, där eleverna arbetar i par med ett digitalt verktyg, inte alltid gynnar alla elever. Med detta i åtanke är det av stor vikt att verksamma lärare ser till att alla elever är delaktiga i pararbetet och drar nytta av arbetssättet. Vidare forskning kan undersöka vilka roller elever tar i en digitaliserad undervisning och hur dessa roller påverkar deras inlärning.

Bakgrund Den 1 juli 2019 började den nya Läroplan för förskolan (Skolverket 2018) att gälla. I den nya läroplanen fanns ett nytt mål som handlar om digitalisering i förskolan. Målet handlar om att barnen ska få en adekvat digital kompetens. I dagens samhälle där vi är beroende av digitala verktyg blir frågan om vad adekvat digital kompetens står för i förskolan samtidigt som kompetens och förhållningssätt hos pedagogerna sätts på prov. Syfte Syftet är att ta reda på vad pedagoger har för förhållningssätt gentemot digitaliseringen i förskolan och hur de arbetar med att få in ett kritiskt förhållningssätt. Metod Vi har använt oss av enkäter som är en kvantitativ metod med inslag av öppna frågor som är en kvalitativ metod. I enkäterna har vi haft ett antal öppna frågor där respondenterna fått berätta om sina tankar och erfarenheter inom digitalisering. Resultat Resultatet visar på att övervägande av våra respondenter är positiva till digitalisering i förskolan samtidigt som de efterfrågar mer fortbildning. Barnen är de som nämns minst när det gäller över vilka som styr över implementeringen av digitala verktyg i verksamheten. Respondenterna tycker det är viktigt med ett kritiskt förhållningssätt då det inte finns någon forskning som styrker att det är bra med digitalisering i förskolan.

The purpose of this study is to investigate how motivation is affected in modernlanguage learners, whether digital tools/books have any effect on the students'motivation when learning Spanish. The study was conducted using two quantitativemethods that were carried out in several schools in the Ludvika area during the spring term ´20 and ´21.The study analyses closed questionnaires with 150 students and structuredobservations undertaken in three different groups from 8th grade. The followingquestions are asked: (1) How do students perceive the influence of digital tools andlearning materials on their motivation to learn Spanish? (2) Are there differences intheir motivation when using digital teaching materials/tools compared to traditionalteaching with books? (3) What digital factors influence their motivation to workwith the Spanish language?The study shows that the most significant contributing factor to whether students aremotivated or not by their Spanish studies is how they perceive their connection withtheir teacher and the variety of teaching of the language. The motivation is notactually affected on whether they have access to digital tools/material or not.Furthermore, most learners feel unmotivated when they need to be self-sufficient orwhen they don't have the teacher’s assistance.

I Läroplanen framgår det att förskolan ska ge barn förutsättningar att använda digitala verktyg och att utveckla en adekvat digital kompetens (Lpfö 18, 2018, s. 9). Det krävs således en kompetens hos pedagoger verksamma i förskolan för att nå upp till de ökade kraven som ställs på förskolan. Studiens syfte är att öka kunskapen om hur digitala verktyg med fokus på lärplattan används i undervisningssyfte, utifrån pedagogers uppfattningar och kunskap inom området. Undersökningen har utgått från två olika förskolors förhållningssätt till användandet av lärplattan. Den ena förskolan är digitalt inriktad medan den andra förskolan arbetar med digitala verktyg i mindre grad. Fem intervjuer har genomförts med pedagoger från de två förskolor. Studien har utgått från fenomenologisk teori med inslag av det socialkonstruktivistiska perspektivet. Fokus har varit på pedagogers upplevelser av arbetet med lärplattan i undervisningssammanhang. Sammanfattningsvis redovisar resultatet att samtliga pedagoger har en positiv inställning till arbetet med lärplattan i undervisningen. Det finns ett samband mellan förutsättningar och begränsningar och tillgång till digitala resurser och kompetensutveckling. Resultatet visar att förskolorna organiserar arbetet med digitala verktyg och lärplattan på olika sätt. Förskolan med digital inriktning har ett bredare arbetssätt inom digitala områden och har kommit längre i utvecklingen av digitala verktyg. Detta kan förstås eftersom förskolan startade en pilotförskola inom IKT 2011. Respondenterna inom förskolan med digital inriktning tar inte upp mycket gällande om det finns något de önskar vidareutveckla utan beskriver en förskola med goda digitala resurser och spetskompetenser hos kollegor. Förskolan utan digital inriktning diskuterar däremot att det saknas en del kunskaper om hur lärplattan kan bli en naturlig komponent till resterande undervisning och en vilja att vidareutveckla en del områden inom IKT. I diskussionen redogörs och jämförs resultatet från de två delstudierna. Avslutningsvis kommer en slutsats kring den digitala kompetensens avgörande roll för användandet av digitala verktyg i undervisningen.

I dagens samhälle går teknologin snabbt framåt. Det är viktigt för individer i samhället att följa med i denna utveckling. För att alla ska ha möjlighet att göra just detta så behöver den grundläggande förståelsen för teknik börja tidigt. Syftet med denna studie är att undersöka programmeringens plats i dagens förskola. Med hjälp av en enkät som är riktad till den verksamma personalen på åtta olika förskolor undersöks vilka verktyg och metoder som personalen använder för undervisning i programmering. Studien undersöker personalens syn på undervisning av programmering i förskolan och hur de ser på möjligheten att använda det som ett ämnesöverskridande verktyg. Denna enkät består av frågor på skala samt en öppen fråga, där respondenternas personliga åsikter kring vikten av programmering inom förskolan undersöks. Resultatet visar att majoriteten av personalen inom förskolan uttrycker att programmering är ett viktigt ämne att inkludera i verksamheten. De ser även möjligheten i att arbeta med det på ett ämnesöverskridande sätt. Tidigare forskning understryker att programmering utvecklar kunskaper hos barnen som är applicerbara inom ett flertal andra inlärningsområden. Trots att tidigare forskning visar på det positiva med att inkludera programmering inom förskolan så saknas ofta kunskap, resurser och incitament från ledningsnivå för att få igång arbetet med programmering.