Titeln ”Det är ju också ett sätt att lära sig” är hämtat ur ett citat från vår första intervjuperson. Huvudsyftet med vårt examensarbete är att få kännedom om hur datoranvändningen i förskolan gestaltas. Erfarenheter genom många års arbete i förskolan, och intresse för datoranvändning är utgångspunkt till ämnesvalet. Efter en del litteraturgenomgångar av forskning om datoranvändning och olika syn på lärande, växte intressanta frågeställningar fram. Vilken inställning har pedagogerna till datoranvändandet? Vem använder datorn? Hur använder barn datorn? Vi ville också ta reda på om barnen är konsumenter eller producenter vid datorn. Arbetet är speglat ur ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv med utgångspunkt i förskolans läroplan, där man kan se influenser av sociokulturella teorier. I vår teoribakgrund behandlar vi forskare och teoretiker som bl.a. Agnetha Ljung-Djärf, Lev S. Vygotskij och Arne Trageton. En kvalitativ undersökning i två förskolor i olika kommuner i Skåne, har gjorts i form av intervjuer. Vi har också kompletterat intervjuerna med observationer av barnens val av aktivitet. Tre pedagoger och fjorton barn har deltagit i undersökningen. Resultatet visar skillnader mellan de två förskolorna när det gäller pedagogernas inställning till datoranvändning i förskolan. Det har en stor betydelse för barnens möjligheter att komma i kontakt med datorer och därmed få tillgång till ännu ett sätt att kommunicera. Denna slutsats kan vi dra genom att vi fått veta att båda förskolorna har haft samma förutsättningar. De har båda haft tillgång till egen dator på avdelningen, men utnyttjat förmånen olika. Studien visar också att både barn och pedagoger använder datorn, även om omfattningen mellan förskolorna skiljer sig åt. Oftast sitter barnen tillsammans med någon, barn eller pedagog, när de använder datorn. Det visar sig också att barnen på förskola 1 är både producenter och konsumenter av datorprogrammen, medan barnen på förskola 2 är enbart konsumenter.

Syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till informations-­‐ och kommunikationsteknologi (IKT) i förskolan. I denna studie har kvalitativ intervju använts som metod. Min empiri består utav intervjuer med tio pedagoger på två olika förskolor i södra Skåne.Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT är ett hjälpmedel i barns utforskande och lärande. En majoritet använder sig av IKT i verksamheten. Resterande pedagoger anser sig ha blivit mer medvetna om IKT och dess roll i verksamheten.Studiens slutsatser visar att pedagogers förhållande och engagemang påverkar hur IKT används i verksamheten. / The purpose of my study is to examine how teachers relate to information and communications technology (ICT) in the kindergarten. In this study, qualitative interviews have been used as a method. My empirical data consists of interviews with ten educators at two different preschools in southern Skåne.The results of my study show that teachers believe that ICT is a tool in children's exploration and learning. A majority use of ICT in the business. The remaining educators feel they have become more aware of ICT and its role in the business.The study's findings show that the teachers' relationship and commitment affect how ICT is used in business.

Studiens syfte är att undersöka barns sociala samspel vid interaktion med lärplattan på förskolan,samt vilket lärande som sker. Vidare har vi även undersökt hur pedagogerna arbetar utifrånläroplanen med lärplattan. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att konkretisera syftet:Hur ser det sociala samspelet ut mellan barnen när de interagerar vid lärplattan? På vilket sättsynliggörs problemlösning och lärande vid användning av lärplattan? Hur arbetar pedagogernamed lärplattan utifrån läroplanen?Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, inom vilken de centrala begreppen har varit;artefakt, mediering och samspel. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem pedagoger,verksamma på samma förskola, men på två olika avdelningar. Primärmaterialet är observationerdokumenterade med filminspelning samt intervjuer. Studiens resultat visar att barnens socialasamspel främjas kring lärplattan med bland annat ord, gester och ögonkontakt. Appens design harstor betydelse för hur barn samspelar, lär och löser problem. Studien visar även att barn gärnafrågar varandra om hjälp när de stöter på problem vid lärplattan. Pedagogerna i undersökningenuttrycker att lärplattan har många användningsområden i förskolan och att lärplattan är lätt attanvända utifrån läroplanen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur surfplattan kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Vi har tre frågeställningar till denna studie och den övergripande frågan är vilka användningsområden surfplattan har i förskolans verksamhet. Därefter har vi ställt frågorna på vilket sätt pedagogerna förhåller sig gentemot surfplattan och på vilket sätt surfplattan används ur ett pedagogiskt perspektiv. Vi har valt att göra intervjuer med totalt åtta förskollärare och med våra frågeställningar i åtanke har vi kunnat analysera den empiri vi samlat in. Vi har valt denna metod för att lättare få inblick i pedagogernas synsätt på IKT (informations- och kommunikationsteknik), hur surfplattan används och vilka möjligheter det finns. Vi har skrivit detta arbete utifrån ett sociokulturellt perspektiv och använt oss utav de underbegrepp som tillhör detta synsätt. Arbetet har utgångspunkt i IKT och hur detta integreras i praktiken, den form av IKT vi valt att fokusera på är surfplattan i verksamheten. I vår analys visar det sig att pedagogerna är positiva till surfplattan i verksamheten men att användningen och satsningen i de olika kommunerna skiljer sig åt. Vilket man också ser i användandet utav surfplattan i de olika verksamheterna. I vår slutdiskussion diskuterar vi vilka arbetssätt och möjligheter det finns med surfplattor i verksamheten. Vi diskuterar även tillgängligheten och innebörden med att få rätt utbildning för pedagoger.

Throughout our teaching studies we have been briefly introduced to a few different digital mathematical programs. Nonetheless we have seldom used, nor experienced, them during our teacher-supervised placement. Therefore we wanted to explore the intentions behind a specific digital mathematical program, Kikora, compared to how teachers use it in their daily education. We also wanted to compare the company’s believes of how to motivate students and how to give feedback with the teachers’. We used the behavioristic learning theory as our framework. To fulfill our purpose we carried out a few interviews with a few teachers as well as one of Kikora’s employees. The results showed many similarities, as well as a few differences, in the company’s and the teachers’ opinions in how the program should be used, how students should get motivated and receive feedback. For example, almost all of the teachers used Kikora in the same way as the company had intended, to let students practice their mathematical skills and for homework. There were a few differences in how the teachers thought the program should be used to motivate their pupils. Throughout this master thesis we have gained a lot of useful knowledge for our future teaching careers.

Målet med examensarbetet var att ta reda på hur lärare inom ämnet matematik uppfattar sina möjligheter att bedriva digital undervisning med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) på gymnasieskolor i Malmö. En enkätundersökning genomfördes för ändamålet där analys av svaren visade att skolor generellt upplevs satsa på IKT, samtidigt som lärare ofta känner att de inte har de digitala kunskaper som krävs för att använda tekniken effektivt i undervisningen. Vidare upplever många att de tidsresurser som den digitala undervisningen kräver av lärare och administrativ personal utgör ett hinder mot framtida utveckling. Merparten av de lärare som deltog i undersökningen anser att IKT har en positiv effekt på undervisningen och många vill öka sin användning framöver. De grund-läggande tekniska resurserna finns tillgängliga på samtliga medverkande skolor men vanligtvis saknas ett systematiskt och organiserat kollegialt samarbete kring användningen av resurserna. Slutligen konstateras att även om de flesta svarande lärarna använder digital undervisning regelbundet så är det till övervägande del enbart som ett nytt verktyg för att genomföra samma traditionella undervisning som tidigare. Därmed befinner sig de flesta lärarna på ett tidigt stadium i övergången till effektiv digital undervisning där potentialen av tekniken bara delvis utnyttjas.

I detta arbete kommer du att få läsa om hur digitala hjälpmedel, främst surfplattor och datorer kan hjälpa elever i deras utveckling. Du kommer få ta del av intervjuer med fem lärare och en bibliotikarie från två olika skolor i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med detta arbete är att komma fram till hur digitala läromedel kan användas på ett så bra sätt som möjligt i klassrummet och vilka fördelar och nackdelar det finns. Eftersom surfplattor och datorer ligger i många elevers intresse bör skolan ta till vara på deras kunskaper och utveckla arbetet utifrån detta.Våra frågeställningar är: Vilka för- och nackdelar finns det med digitala läromedel jämfört med traditionella läromedel? Hur används digitala läromedel i skolorna? På vilket sätt kan digitala läromedel hjälpa elevers språkutveckling?Vi har utfört tre observationer. Dessa observationer har hjälpt oss när vi analyserade och tydliggjorde våra resultat. Till vår hjälp under intervjuerna använde vi oss utav en diktafon.Vi kom fram till att med hjälp av digitala läromedel kan elever utveckla sina kunskaper i skriv- och läsinlärning, samt att de tränar upp sin förmåga att interagera med andra när man arbetar enligt Tragetons modell, ASL. Genom arbetet med ASL kunde eleverna läsa vad de själva samt vad deras kamrater skrivit, beroende på deras nivå.

Denna forskningsöversikt behandlar lärares attityder till IKT för barn i förskoleålder. Syftet är att presentera och strukturera upp den internationella forskningen inom ämnet, ett ämne som är närmast obefintligt förekommande inom den svenska forskningen. För att sätta in forskningen i ett sammanhang presenteras först hur kopplingen mellan lärares övertygelser och deras tillvägagångssätt i den praktiska verksamheten ser ut. Genom att sedan undersöka de senaste tio årens forskning presenterar forskningsöversikten de tydligaste tendenserna, samt fokuserar på brister inom forskningen, och hur den framtida forskningen skulle kunna utformas.De viktigaste aspekterna inom forskningen inkluderar lärares generella attityder till IKT, lärares förkunskaper och utbildningens roll, infrastrukturella- och operationella problem, samt kritiska åsikter om IKT. Dessa aspekter står inte för sig själva, utan korsar varandra och kompletterar varandra.De viktigaste forskningsområdena i den kommande forskningen, tillika bristerna med den redan existerande forskningen, är fokusering på genusperspektiv och skillnader i attityder till IKT, fokus på så kallade ”lyckade exempel” där verksamheten har uppvisat en fördelaktig IKT- integration, samt fokus på en mer djupgående fråga om varför lärarna tycker som de gör, för att på detta sätt finna anledningar till avsaknad av IKT i förskolan/förskoleklassen.

Världen i klassrummet är ett relativt nystartat projekt som pågår just nu i min kommun som jag blev väldigt nyfiken på att få veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet får installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lärande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre huvudfrågor: Hur ser de fyra lärarna i undersökningen på de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fått en takprojektor? Hur använder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna på undervisning med takprojektorn? De undersökningsmetoder jag använt är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nämnvärt från den ordinarie undervisningen och att det är lärarens förmåga att skapa lärandesituationer som leder till reflektion och är avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT.

Studiens syfte var att undersöka varför de lärare i grundskolan och i gymnasieskolan som använder datorn använder den och de som inte använder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget består av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lärarna inte såg sin egen datorkompetens som något hinder för undervisningen, däremot ansåg flera av dem att de inte kände till vilka program som kunde användas. Lärarna såg datorn som något positivt för matematikundervisningen, men såg även en oro för att eleverna inte lär sig grundfärdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras är att det behövs mer kunskap om hur datorn ska användas i matematikundervisningen och att det behövs förhållningsregler till det ökade antalet datorer i skolvärlden.