Den svenska skolan strävar efter att vara i framkant med utveckling och användning av Informations och Kommunikations Teknologi (IKT) i skolan. I och med att IKT är relativt nytt kan lärare uppleva svårigheter när de försöker applicera detta i undervisningen. Därför syftar denna litteraturstudie till att se vad forskning säger kring användandet av IKT, sett till svårigheter som kan uppstå, effekter av användandet och om det är resultatfrämjande för eleverna. Litteraturstudien baseras på nio artiklar som sökts fram genom databasen Educational Resources Information Center (ERIC) ProQuest interface. I studien har vi sett att IKT kan vara värdeskapande, bidra till ökat intresse och även leda till ökat engagemang. Detta är tre faktorer som tillsammans kan bidra till ökad motivation och ett förbättrat resultat.Resultatet har även visat att det finns ett stort behov av kompetensutveckling bland lärare när det kommer till användandet av IKT.

Denna studie handlar om hur läsplattan används i läs- och skrivinlärningen i skolans tidiga år. Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om läsplattan som digitalt redskap i undervisningen. Ett specifikt fokus riktas mot de elever som lärarna upplever har svårigheter i sin läs- och skrivinlärning. Detta undersöks genom en enkätstudie, där lärare ombeds svara på frågor kopplat till användning samt uppfattning om digitala redskapet i relation till elever som har svårt i sin läs- och skrivinlärning. Mina frågeställningar är: Vilka utmaningar och möjligheter uppfattar lärarna med läsplattan som redskap i tidig läs- och skrivinlärning? Hur resonerar lärarna kring att använda läsplattan som stöd för elever som de upplever har svårigheter i läs- och skrivinlärningen? Uppsatsen utgår från den sociokulturella teorin. Resultatet av enkätstudien visar att lärarna runt om i landet uppfattar både möjligheter och utmaningar med läsplattan som redskap i elevers läs- och skrivinlärning. Lärarna ser både möjligheter och utmaningar med läsplattan som stöd för elevernas läs- och skrivinlärning. Exempel på utmaningar är att tillgängligheten varierar, finmotoriken kommer i skymundan, det stora utbudet av applikationer och att det är svårt för läraren att bli medveten om vad eleverna gör med läsplattan. Exempel på möjligheter är det stora utbudet av olika appar som medför en variation för eleverna. Därmed kan undervisningen bli mer individanpassad. Ytterligare möjligheter är att läsplattan även kan ge möjlighet till att få en input till språket, att använda talsyntesfunktionen och att underlätta för elever med finmotoriska svårigheter.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv på delaktighet och inflytande kring Informations –och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig på en kvalitativ metod och empirin har samlats in på två olika förskolor där vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram är barndomssociologi och med hjälp av begrepp såsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vårt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens användningsområde i förskolan är begränsad. Barnens erfarenheter kring IKT blir lämnade utanför förskolans verksamhet trots visad kompetens hemifrån. Regler och makt är ett stort hinder för barnen, men genom att synliggöra deras perspektiv kan delaktighet och inflytande bli möjligt.

Dagens samhälle blir alltmer digitaliserat och det gäller för skolor att noga följa utvecklingen. Elever har en kontinuerligt tillgång till fler saker som tar fokus från skolan och därför är gamification ett intressant fenomen att studera. Gamification är ett relativt välstuderat ämne och har redan kombinerats med skolundervisning i praktiken. Det finns dock fortfarande mycket kvar att undersöka avseende hur dessa två områden kan kombineras. Syftet med uppsatsen är att undersöka en grupp svenska IKT-pedagogers inställning till användning av gamification i undervisning. För att få så detaljerade svar som möjligt har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med IKT-pedagogerna. Alla intervjuer genomfördes via videokonferens. Studien visar att pedagogerna såg en nytta i att använda gamification i de flesta ämnen men att brist på tid och kompetens höll tillbaka användningen. Ytterligare problem som identifierades var kostnader eftersom implementation av gamification kommer att kräva investeringar vilka skolorna ofta inte har råd med. Vidare såg pedagogerna möjliga problem i form av nivåsänkning på undervisningskvalitén samt en elevförväntan på en gamification som skulle vara svår att leva upp till. Huvudslutsatsen blir alltså att om dessa hinder kan övervinnas finns intresse för att gamification utvecklas för skolbruk och bli mer tillgängligt.

This thesis explores the use of Information and Communication Technology (ICT) in English teaching in Swedish secondary and upper secondary school. The results highlight how teachers utilize these tools to enhance administrative efficency, meet student expectations, and support inclusivity. Additionally, the studiy investigates the factors influencing teachers' use of ICT, which include organization, administration, availability of resources, student-related factors, and person attitudes towards technology. Based on qualitative interviews analyzed through UNESCO:s ICT Competency Framework and the Frame Factor Theory, findings indicate that while ICT facilitates everyday teaching tasks and adresses digital expectations of students, it also raises concerns about potential skill loss. Furthermore, factors such as inadequate professional training and limited access to technological infrastructure impact the extent and effectiveness of ICT use in teaching.

Studien syftar till att undersöka lärarnas uppfattningar och användning av digitala verktyg imatematikundervisningen samt identifiera motiven bakom deras integrering av IKT. Den insamlade empirin utgår från en kvalitativ intervjustudie med tio lärare. Intervjustudienbaseras på en deduktiv ansats, där de teoretiska ramverken utgår från konstruktivism ochTechnology Acceptance Model. Resultaten av studien påvisar en variation av motiv gällandeatt integrera IKT i matematikundervisningen, med en betoning på möjligheten att differentieraundervisningen och främja individuellt lärande. Samtidigt identifieras brister i digitalkompetens och utbildning som hinder för en mer omfattande användning av digitala verktyg.Skillnader i IKT-användning beroende på ämnesområde är tydliga, där vissa lärare serfördelar i att integrera digitala verktyg i olika delar av matematiken medan andra uttryckertvivel kring dess effektivitet. Sammanfattningsvis visar studien bland annat att det finns en variation i hur lärare tillämparkonstruktivistiska principer i förhållande till IKT i sin undervisning, vilket kan bero på olikafaktorer såsom pedagogisk erfarenhet, utbildning och skolans policy.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar och använder digitala verktyg i förskolan kopplat till undervisning. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes genom semistrukturerade intervjuer, som spelades in och transkriberades. Studien analyserades utifrån ett fenomenografiskt perspektiv samt bioekologisk systemteori. I vårt resultat framkom det att förskollärarna anser att det behövs mer utbildning och vägledning i hur digitala verktyg i förskolan ska användas samt att det är något som kommer att behövas då det är en stor del i barnensframtid. Studiens slutsats är att det behövs bättre riktlinjer och tydligare arbetssätt för förskollärare i sin yrkesprofession att använda digitala verktyg i undervisningen.

Serious game applications offer a more accessible and enjoyable way of enhancing cognitive abilities. Several studies have explored the possibility of using serious games as stimulation for patients with dementia, but only a few studies have provided valuable insights about the design of serious game applications with the purpose of preventing cognitive impairments. By pursuing a qualitative study with a co-design approach and an iterative design process, three prototypes were designed based on insights from expert interviews and evaluated by the intended user group by using visual walkthroughs, wizard of oz, and semi-structured interviews. The results indicate that social features are found to be the most engaging, that co-design is an important aspect of design for the user group, and that serious games are more suitable for preventing instead of treating cognitive impairments. Our study contributes to research by providing valuable insights on how to design a serious game application to cater to the needs of the user group as well as how to keep the user engaged through meaningful interactions.

<p>Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter färgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestå i datorämnet självt eller i samarbetande undervisning med andra ämnen. Ämnesområdet är en överblick på hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorämnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kärnämnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hälsa) för inflytande på varandra, och vad kärnämnes- respektive datorämneslärare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser även utvecklingstrender utifrån gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning är en kvalitativ studie bestående av intervjusammanställning och litteraturstudie. De viktigaste referensena i denna undersökning är Riis, Pedersen, Thydén och Thullberg, dessa belyser den allmäna IKT-utvecklingen inom skolverksamheten i Sverige. Studien påvisar att samhälleliga utvecklingstrender har stort inflytande på skolans utveckling, att det är mindre gränsdragningar och mera gränsöverskridningar i dagens lärandesituationer. Resultatet pekar på att elever med datorvana inte nödvändigtvis behärskar datorkunskap, en kunskap som i sin tur blir allt mer viktigt i både arbete och vardag, och att IKT-utvecklingen i skolan därmed blir lika viktig som komplicerad. Grundläggande datorkunskap föreslogs i ett led av gymnasiereformsförslaget GY-07 att integreras i kärnämnesundervisning medan mer avancerade datorkurser skulle ges i sin egna regi. Dock har förslaget GY-07 avbrutits.</p>

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter färgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestå i datorämnet självt eller i samarbetande undervisning med andra ämnen. Ämnesområdet är en överblick på hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorämnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kärnämnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hälsa) för inflytande på varandra, och vad kärnämnes- respektive datorämneslärare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser även utvecklingstrender utifrån gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning är en kvalitativ studie bestående av intervjusammanställning och litteraturstudie. De viktigaste referensena i denna undersökning är Riis, Pedersen, Thydén och Thullberg, dessa belyser den allmäna IKT-utvecklingen inom skolverksamheten i Sverige. Studien påvisar att samhälleliga utvecklingstrender har stort inflytande på skolans utveckling, att det är mindre gränsdragningar och mera gränsöverskridningar i dagens lärandesituationer. Resultatet pekar på att elever med datorvana inte nödvändigtvis behärskar datorkunskap, en kunskap som i sin tur blir allt mer viktigt i både arbete och vardag, och att IKT-utvecklingen i skolan därmed blir lika viktig som komplicerad. Grundläggande datorkunskap föreslogs i ett led av gymnasiereformsförslaget GY-07 att integreras i kärnämnesundervisning medan mer avancerade datorkurser skulle ges i sin egna regi. Dock har förslaget GY-07 avbrutits.