Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare i idrott och hälsa arbetar med digitala verktyg och vilka utmaningar och möjligheter detta skapar för inkluderingsarbetet. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med 7 lärare, varav en lärare deltog genom att svara på några av frågorna över e-mejl. Intervjuerna analyserades därefter dels utifrån Nilholm och Göranssons (2013) nivåfördelning av begreppet inkludering, dels utifrån det teoretiska ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK). Resultaten visade att inkludering handlar främst om att öka deltagande och skapa goda sociala relationer. I inkluderingssyfte har de digitala verktygen främst använts i syfte att skapa förutsättningar för elever som annars har haft det svårt genom bland annat mer tillgänglig information. Det har varit en utmaning för lärare att hitta lämpliga verktyg och att identifiera hur dessa kan användas och anpassas till undervisningen. Den främsta anledningen till att detta varit en utmaning är att det krävs en god kunskap om verktygen för att lärarna ska känna sig trygga i att använda dem. I dagsläget används digitala verktyg mestadels i teoretiska sammanhang och som medel för att göra undervisningen mer inkluderande genom att göra dess innehåll mer tillgängligt för eleverna. Huruvida de digitala verktygen hjälpt undervisningen att bli mer inkluderande är lärarna emellertid osäkra om.

Syftet med vårt examensarbete är att belysa vilka digitala verktyg som implementeras inom ämnet samt de möjligheter och begränsningar idrottsläraren har gällande sitt användande av digitala verktyg i ämnet idrott och hälsa. Utöver detta undersöker vi också hur lärarna använder sig av de digitala verktygens möjligheter, genom att synliggöra kopplingar mellan lärarnas användning samt elevers lärande och utveckling inom ämnet. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet samt modellen TPACK har vi kunnat vidare analysera vårt resultat i relation till våra framställda frågeställningar och syfte.Undersökningen utgår från sex verksamma lärare i södra Skåne, som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Genom kvalitativa intervjuer med lärarna har vi försökt besvara vårt valda syfte samt frågeställningar. Utifrån undersökningens resultat fann vi att majoriteten av lärarna har en positiv inställning till den digitalisering som sker i ämnet. Samtliga lärare implementerar digitala verktyg flitigt i sin undervisning utifrån deras presenterade förutsättningar. Denna implementering sker främst på de arbetsområden där elevernas komplexa rörelser tränas. Dans, gymnastik, orientering och i de olika teoretiska delarna av ämnet idrott och hälsa var dominerande arbetsområden bland majoriteten av lärarna. Vidare så visade vår undersökning på att lärarna anser att videoinspelning, videouppspelning och lärplattformar skapar goda förutsättningar för en ökad kommunikation och kan på så vis utgöra en bidragande faktor till ett ökat lärande bland eleverna.Vi kom också fram till att flera faktorer påverkar lärarnas användning av de digitala verktygen. De stora begränsningarna som lyfts fram är lärarnas tidsbrist, förståelse kring tillämpning av de digitala verktygen, tillgången till vidareutbildning inom området samt den fysiska tillgängligheten till dessa digitala verktyg.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på om det går att använda IKT (Informations- och kommunikationsteknik) för att främja elevers lärande, samspel och relationsskapande på fritidshemmet och vidare undersöka om fritidspedagogerna gör detta och i så fall vilka möjligheter och utmaningar de upplevt med IKT. Teorierna vi valde att utgå från var Thompsons social media-teori, Vygotskijs “sociokulturella teori”, Jonas Aspelins “relationell pedagogik” samt Staffan Selander och Eva Svärdemo-Åbergs “didaktiska designteoretiska perspektiv”. I vår metod valde vi att använda oss av kvalitativ forskningsansats där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultaten vi kom fram till visar att IKT används på fritidshemmet och att användningen av IKT på fritidshemmet kan ske oftare om fritidspedagogerna har ett personligt intresse för IKT. Fritidspedagoger med ett större intresse för IKT kan se fler möjligheter med digitala verktyg. Resultaten visade också att fritidspedagoger med ett intresse för IKT uppgav att de oftare planerar aktiviteter inom IKT. Vi har också sett att fritidspedagoger med ett större intresse av IKT har ett mer didaktiskt förhållningssätt bakom elevernas val av aktiviteter i dem fria lekarna och att de ser lärandet även i den fria leken. Enligt undersökningen sker det ett socialt lärande i användandet av IKT där eleverna både lär sig sociala och kommunikativa färdigheter men även diverse ämneskunskaper. Eleverna lär sig turordning, att ta hänsyn till varandra, att stötta varandra och att arbeta i grupp samt att samspela med varandra. Detta sker både i den fria leken och i planerade aktiviteter. Vidare uppgav informanterna att IKT kan fungera som en inkörsport och leda till utvecklandet av nya relationer på fritidshemmet.

Abstract Syftet med studien är att undersöka hur modersmålslärarna använder sig utav digitala verktyg i undervisningen, samt att ta reda på fördelarna och nackdelarna med användning av digitala verktyg som läromedel i modersmålsundervisningen. Studien bygger på en kvalitativ undersökning, där sex modersmålslärare intervjuades och sex lektionsobservationer genomfördes. Resultaten analyserades med hjälp av ett analysverktyg. Analysverktyget heter SAMRmodellen, som handlar om hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) används i lärandet. Resultaten visade att alla modersmålsläraren är positiva till att använda olika former av digitala verktyg. Det underlättar deras arbete samt främjar elevernas modersmål. Respondenterna har tillgång till digitala verktyg som kan lånas ut till elever och de får regelbundet kompetensutveckling om hur de kan undervisa digitalt. Det som framkommit i vår studie är att lärarna arbetar utifrån olika nivåer enligt SAMRmodellen, och att modersmålslärare jobbar med digitala verktyg för tre olika syfte: att söka information, att kommunicera och att presentera. Fördelarna med användningen av digitala verktyg var många. Digitala verktyg ökar elevernas intresse och motivation, erbjuder stora möjligheter för att variera undervisningen. Det underlättar uppföljning av elevernas arbete för att ge eleverna feedback och respons, vilket hjälper dem att utveckla sina arbeten. Digitala verktyg främjar elevernas lärande av sina modersmål. Nackdelarna var inte så många jämfört med fördelarna. De negativa upplevelserna var framför allt elever som gör annat vid datorerna under lektionen, vilket tar både tid och fokus från undervisningen. Vad gäller informationssökning så har en del elever inte tålamod att vara källkritiska. Nyckelord: digitala verktyg, IKT, modersmål, SAMR-modell.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka erfarenheter SO-lärare har angående IKT som ett alternativt verktyg i pedagogiskt syfte, med inriktning mot elever med läs- och skrivsvårigheter. I studien tas det också upp hur lärarna ser på de alternativa verktyg som finns och sin egen kompetens gällande dem. Fem lärare totalt, varav en lågstadielärare, tre mellanstadielärare och en högstadielärare har intervjuats. Anledningen till att jag valde lärare från hela grundskolan är för att alla årskurser på skolan använder sig av IKT i undervisningen. Resultatet visar att lärarna hade både en positiv- och negativ syn på IKT som ett alternativt verktyg i klassrummet. Majoriteten av lärarna var mer negativa än positiva kring IKT och det beror inte endast på att de inte hade tillräckligt med kompetens av verktygen de använder sig av utan de saknade också stöttning från skolan. För att kunna utnyttja IKT i en större utsträckning behövde lärarna mer kompetens och teknisk support från en anställd IKT-ansvarig på skolan, vilket i det här fallet saknades. IKT används inom SO-ämnena där eleverna ska använda sig av materialet för att söka information och fakta i syfte att bilda sig en uppfattning om samhället. En aspekt som lärarna ansåg var central är att eleverna har ett behov av stöttning när de ska lära sig använda de alternativa verktygen. De ansåg även att läraren hade en central roll och utgjorde en viktig del i inlärningsprocessen. Resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet, delaktighetsperspektivet och teorin learning by doing.

Världen förändras och digitalisering blir en större del av arbetslivet. För att klara av förändringarna mot ett mer digitaliserat samhälle och arbete behövs kompetenser inom informations- och kommunikationsteknik (IKT). IKT innefattar bland annat SMS, telefonsamtal, mejl, chattfunktioner och sociala medier. Syftet med studien är att beskriva och förstå studie- och yrkesvägledares användning och lärande av IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap. För att kunna möta syftet formulerades tre frågeställningar: hur används IKT av studie- och yrkesvägledare i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap, vilka möjligheter alternativt hinder finns det för studie- och yrkesvägledare att arbeta med IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap och hur kan studie- och yrkesvägledares kompetensutveckling inom IKT beskrivas i förhållande till lärande och identitetsutveckling. En kvalitativ metod har använts för att genomföra intervjuer med sju studie- och yrkesvägledare vilka arbetar med ungdomar som riskerar utanförskap.Resultatet har analyserats utifrån Brown och Bimrose modell ”Learning and Identity Development at Work” med hjälp av de teoretiska begreppen: att utvecklas som person på arbetet, att utvecklas på specifika områden samt möjlighetsstrukturer på arbetsplatsen. Resultatet visar att det har blivit en ökad användning av IKT hos informanterna i och med Covid-19. Den ökade användningen varierar vilket gör att informanterna har utvecklats på olika sätt beroende på personlighet, organisationsstrukturen samt ålder.

Eftersom vi står inför en revidering av förskolans läroplan som träder i kraft den 1 juli 2019 vilket bland annat innebär att barnen ska ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompentens. Därför har syftet med vår studie varit att ta reda på hur pedagogernas förhållningssätt är till IKT/lärplattan i förskolan och vilka olika faktorer som påverkar användandet i verksamheten. För att undersöka vårt syfte med studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuat 10 verksamma förskollärare. Under analysen av vårt insamlade material har vi utgått ifrån den sociokulturella teorin och begrepp som den proximala utvecklingszonen och mediering. De resultat vi fick fram av vår intervjustudie under den första frågeställningen var vikten av närvarande pedagoger för att bland annat kunna stimulera barnens proximala utvecklingszon. Utifrån vår andra frågeställning visade sig resultatet vara att olika faktorer påverkar pedagogers användande av lärplattan i förskolan. Dessa faktorer var pedagogens ålder och kompetens inom IKT. För att skapa tydlighet i vår studie har vi valt att använda lärplattan som gemensamt samlingsnamn för de olika plattformarna (Ipad, tablet, padda, surfplatta).Nyckelord:

Syftet med denna studie var att undersöka studie- och yrkesvägledares uppfattningar om arbetet med digitala verktyg. Utgångspunkten var att undersöka hur vägledaren uppfattar styrdokumenten, verksamhetens interna styrning och individer i behov av vägledning och deras förväntningar om digitalisering. Åtta intervjuer genomfördes med sju vägledare inom vuxenutbildningen och en vägledare inom upphandlad aktör till arbetsförmedlingen. Studien bygger på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i tidigare forskning, aktuella styrdokument och teoribildning. Resultatet visade att vägledarna arbetar med digitala verktyg som främst bestod av mejl och administrativa system. Styrdokumenten uppfattades av vägledarna som delvis otydliga och utan mål och tidsangivelse. Förväntningarna från verksamheten var skiftande och majoriteten av vägledarna beskrev den som att det fanns en vilja att gå mot digitalisering men inga konkreta planer om genomförande. Resultatet visade också att kollegialt lärande var viktigt i avsaknad av formell kompetensutveckling. Olika aspekter som lyftes fram av vägledarna om digitaliseringen var en oro för att förlora kontakten med dem vägledarna finns till för. Det framkom också tankar om att digitaliseringen kan underlätta det administrativa arbetet och ge mer tid över till vägledarnas främsta kompetens - vägledningssamtal.

I dagens samhälle räcker det inte att säga att barn ska ha digitala verktyg i sin närhet för att det ska kallas digital kompetens (Nilsen 2018, Hernwall 2016). Däremot har barn idag ett mer avslappnat förhållande till teknologin än pedagoger vilket kan leda till stora utmaningar för pedagogerna i förskolan (Bruce & Riddersporre 2019, ss. 43–44). Hernwall (2016) menar att pedagoger behöver ha en hög digital kompetens för att kunna utmana och utveckla barnens användande av digitala verktyg. Vi vill undersöka hur pedagoger beskriver sitt arbete och sina möjligheter gällande användning av digitala verktyg i förskolan. Vi har valt att skicka ut en enkät till ca 60 förskollärare, barnskötare och förskoleassistenter i en västsvensk stad. Enkätmetodens styrka ligger dels i att man kan nå ut till relativt många människor på en kort tid dels i att det är bekvämare för respondenter att svara på känsliga frågor (Björkdahl Ordell 2007a, s. 85) I vår undersökning uttrycker pedagoger att de har tillgång till digitala verktyg samt att de använder dessa i förskolans verksamhet, men respondenterna uttrycker en osäkerhet kring hur de på ett pedagogiskt sätt ska använda de digitala verktygen. Resultatet visar också att de flesta respondenter använde digitala verktyg som ett hjälpmedel för att nå kunskap inom andra ämnen, endast ett fåtal beskrev hur de arbetade med ett lärande inom digitala verktyg. Trots osäkerheten de uttrycker väljer flertalet av respondenterna att skatta sig på en 4: a av 5 när vi frågar om deras egen kompetens samtidigt som de anser sig behöva mer kompetensutveckling inom arbetet med digitala verktyg.

I den här studien vill jag undersöka hur några förskollärare ser på att undervisa med digitala verktyg, med anledning av att digital teknik fick en mer framträdande roll i den nya läroplanen. Studien vill ge svar på hur de idag använder digitala verktyg i sin undervisning, vilken roll de tycker att verktygen har samt hur den professionella diskussionen om digitala verktyg på förskolan ser ut. Eftersom den nya Läroplan för förskolan 18 (Lpfö18) gav digital teknik en helt ny ställning, som ett obligatoriskt inslag i undervisningen, är det angelägna frågor. Redan i förskolan förväntas barnen ta de första stegen mot den digitala kompetens samhället idag kräver av medborgare, vilket ställer krav på förskolans verksamhet & lärarnas kompetens. I en kvalitativ intervjustudie med sociokulturellt perspektiv vill studien undersöka hur några förskollärare redan arbetade med IKT-resurser (information & kommunikationsteknik), hur de såg på att arbeta med IKT-resurser samt om det på förskolan fanns någon diskussion om arbetet. Studien visade att alla intervjudeltagare redan använde digitala verktyg i sin undervisning, på många olika sätt & med många olika sorters resurser. Alla intervjuade var positiva till de möjligheter som verktygen erbjöd barnen & dem själva, även de som enligt dem själva inte var lika kunniga som sina kollegor. Studien visade också att det var stora skillnader hur olika förskoleenheter i samma kommun tänkte kring kollegialt lärande. På vissa förskolor var den väldigt formell, med särskilt avsatt tid både i veckoschemat & på vissa personalmöten, på andra var den mer informell t.ex. att man sökte upp de nyckelpersoner som fanns när man behövde fråga något.