Syftet med forskningen är att ge ökad och fördjupad kunskap kring hur fritidslärare anser att fritidshemmet kan öka den fysiska aktiveten genom digitala verktyg. Detta undersöks genom en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Sex fritidslärare intervjuades, alla med varierande ålder och bakgrunder. Fritidslärarna var fördelade på två skolor i småland. Intervjuerna analyseras sedan med hjälp av tidigare forskning och begrepp om digital ojämlikhet. Forskningen resulterade i att fritidslärare arbetar med digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet, dock saknar de fortbildning för att utveckla sitt arbete ytterligare. Fritidslärarna ser flera möjligheter med användningen av digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet exempelvis dans och orientering. Det framkom att det fanns hinder för arbete med digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet vilket gör arbetet problematiskt, exempelvis brist i tid, kunskap, resurser och styrning från ledning.

Denna studie är en analys av läromedelsserierna Prima svenska och Zick Zack med inriktning på målen och det centrala innehållet i den aktuella läroplanen. Studien har ett elevperspektiv för att ta reda på elevers förståelse av uppgifterna samt målen i de läromedel som de använder. Detta har gjorts genom att en enkät har delats ut till totalt 40 elever i årskurs 5. Samtliga övningsböcker i läromedelsserierna har även analyserats utifrån den reviderade läroplanen från 2017 (Lgr17). Resultatet visade att Prima svenska möter målen i Lgr17. Detta trots att den är framtagen efter läroplanen som kom 2011 och att den reviderade upplagan har fått en betydligt större del av målen som inkluderar IKT. Zick Zack mötte ej alla mål i läroplanen men det ska tilläggas att de ej hävdar att de är framtagna efter läroplanen. Uppgifterna i Zick Zack fokuserade till stor del på läsförståelse men det läromedlet är mer inriktat på grammatik och ord- och begreppsförståelse. Prima svenskas uppgifter hade stort också fokus på läsförståelse men även att skriva texter.  När det gäller elevernas åsikter om läromedlen är de relativt nöjda med dem men de tycker att uppgifterna är upprepande och de tycker inte om läsförståelsen. När det gäller elevernas förståelse av målen och uppgifterna tycker de att böckerna har ett avancerat språk vilket skulle kunna förenklas för att öka förståelsen.

Studier har visat att digitala skrivverktyg både ökar elevers förmåga att arbete i grupp samt utvecklar skrivförmågan. Att arbeta i grupp innebär ett samarbete som bidrar med såväl den sociala förmågan samt till att ta ansvar för egna och andras inlärningsprocess. Fortsättningsvis belyses det att grupparbete kräver mer än att bara dela in eleverna i grupper och ge ut arbetsuppgifter, ett fungerade samarbete ställer högre krav. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka elevernas samarbete i en lärsituation i ämnet svenska genom elevernas samspel och kommunikation med hjälp av digital teknik. Studien utgick från frågeställningen: Vilka uttryck tar sig samarbete vid digitalt skrivande? Empirin samlades in genom ljud- och videoinspelning från två olika skolor med två olika årskursen, F-klass och årskurs 2. Med utgångspunkt ur kooperativt lärande användes en modell, Five Basic Elements, där empirin analyserades utifrån fem kategorier: Positive interdependence, Personal responsibility, Promotive interaction, Interpersonal and small groups skills och Group processing. Resultatet demonstrerade ett generellt aktivt deltagande hos eleverna dock fanns svårigheter så som att dela med sig av surfplattan, komma överens om innehåll samt utvärdering av samarbetet. Fortsättningsvis redovisade resultatet på svårigheter i kommunikation där de sociala färdigheterna var ett svårt kriterium att bemästra. Slutsatsen blev att kriterierna för modellen Five basic elements inte uppnåddes av någon grupp.

Syftet med studien var att identifiera och analysera en utvald del i den pågående digitaliseringen av den svenska grundskolan. Studien fokuserar på hur ämneslärare i matematik, årskurs 6-9, upplever hinder och möjligheter med digitalisering av matematikämnet. För att besvara syftet har två forskningsfrågor formulerats; Vilka kontextuella hinder upplever matematiklärarna relativt digitalisering av sitt ämne? Vad upplever lärarna behövs för att kunna möjliggöra digitalisering av matematikämnet? Sju stycken ämneslärare i matematik för årskurs 6-9 samt en specialpedagog har intervjuats. Genom att kombinera hermeneutisk metodansats med aktivitetsteori har den insamlade datan analyserats, diskuterats och presenteras nu i denna uppsats. Resultaten visar på ett antal hinder som behöver attesteras för att objektet med digitalisering av matematikämnet ska kunna uppnås. Vidare presenteras ett antal möjligheter som, enligt de intervjuade lärarna, möjliggör en ökad digitalisering inom matematikämnet.

Syftet med studien var att utforska hur kommunikationen kring förskolebarn i behov av särskilt stödsker och fungerar. Syftet var även att ta reda på vilken inverkan den har på förskolepersonalens egetlärande och vilka erfarenheter som finns av informations- och kommunikationsteknik (IKT) ikommunikationsprocessen. I behov av särskilt stöd innebar i studien, förskolebarn som av någonanledning haft kontakt med en barn- och ungdomshabilitering. Studien belyste de inblandades åsikteroch tankar kring kommunikationen mellan tre aktörer (förskola, barn- och ungdomshabilitering ochvårdnadshavare) med förskolan i fokus. Unikt för studien var att den utgick från förskolebarn i behovav särskilt stöd. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien var hermeneutiken. Studien varkvalitativt orienterad med intervjuer som datainsamlingsmetod. För att uppnå syftet och få svar påfrågeställningarna intervjuades förskolepersonal, sex stycken, på tre olika förskolor.Förskolepersonalen var alla ansvariga för ett förskolebarn, vilket innebar att indirekt behandlades sexförskolebarn i studien. Resultatet av den kvalitativa studien visade att informanterna uppfattadekommunikationen mellan förskola och barn- och ungdomshabilitering som bristfällig medankommunikationen mellan förskola och vårdnadshavare ansågs vara tillfredsställande. Huvudsyftetmed studien var att undersöka hur kommunikationen kring förskolebarn i behov av särskilt stöd ser utoch fungerar men resultatet visade även att kommunikationsprocessen inte i så stor grad påverkadeförskolepersonalens eget lärande och att IKT användes i kommunikationen mellan förskola ochvårdnadshavare men inte i kommunikationen mellan förskola och barn- och ungdomshabilitering.

No description available.

No description available.

Sociokulturellt lärande, samlärande och T-pack är de övergripande teorierna i studien. Under studiens gång har det framkommit att det finns lite forskning kring lärplattan i förskolan och än mindre forskning till lärplattans påverkningar på barnens lärande. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod har denna studie ämnat besvara vad fyra förskollärare anser om lärplattans implementering i förskolan och delta i forskningen kring lärplattan i förskolan. Studien visar på att det är det pedagogiska syftet som en förskollärare har med lärplattan som gör den till en lärplatta och att en grundläggande tydlig introduktion för personalen i förskolan är viktig för att den ska användas i lärande syfte. Min slutsats är att denna studie skrapat på ytan av ett forskningsområde som ligger i tiden och som behöver lyftas mer.

I förskolans läroplan finns tre mål som rör ämnet teknik. Forskning visar dock att förskolor behandlar ämnet teknik mer eller mindre omfattande ute i verksamheterna. Syftet med vår studie var att undersöka vilka förutsättningar fyra förskollärare från två olika förskolor hade för att arbeta med förskolans läroplan gällande strävansmålen i teknik samt hur dessa förutsättningar nyttjades. Genom deltagande observationer, det vill säga observationer och intervjuer, fick vi fram vilka förutsättningar förskollärarna hade i form av kunskap, material, utbildning, kompetensutveckling och intresse. Dessa förutsättningar valde vi att analysera utifrån implementeringsteori genom Lundquists (1992) kriterier förstå, kunna och vilja. Resultatet visade att det inte enbart var resurserna i form av kompetensutveckling och materialtillgång som styrde omfattningen av teknikundervisningen utan även viljan och intresset. En av slutsatserna blev att kompetensutveckling och kunskap inom teknik i sin tur kan leda till ett intresse för ämnet.

Lärplattan är ett nytt verktyg som används i förskolans verksamhet. Än så länge finns ett begränsat urval av forskning att tillgå. Syftet med detta självständiga arbete är att få mer kunskap och en djupare förståelse av pedagogernas syn på samt deras uppfattning om lärplattans betydelse i förskolans verksamhet. För att uppnå detta har vi delat upp studien i fyra delar: syfte, metod, resultat och slutsats. I syftet finns de frågeställningar som ligger till grund för studien, under metoddelen har vi beskrivit hur vi, genom att använda oss av intervju som forskningsmetod, gick tillväga för att samla in vårt empiriska material. I resultatdelen har vi analyserat vårt empiriska material utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där vi identifierade återkommande teman som var av intresse för vår studie. Utifrån pedagogernas utsagor har vi kunnat utröna hur bland annat scaffolding fungerar i användandet av lärplattor i förskolans verksamhet och hur lärplattans placering blir en del av kulturen i förskolorna.I den sista delen, slutsatsen, har vi summerat vad vi kommit fram till i studien och vad det har för betydelse för professionen och oss som blivande förskollärare.