In this diploma thesis, the possibilities to enhance the process production and energy efficiencyas well as the energy recovery potential of PFA 2 at Hydro-Sunndalsøra have been determined.To identify the potentials for energy recovery, it has been conducted energy balances. The resultsfrom the balances give an overview of the waste heat sources and their total energy content, togetherwith the temperatures at which they are available. The total energy in the waste heatsources for PFA 2 was found to be 17.8 GWh/year. The largest waste heat sources were localisedin connection to the cooling agent of the casting ingot machine. Here disappears 12.32GWh/year through cooling water within a temperature range of 10 to 30°C as well as convectionand radiation to surrounding. The cooling water section one was determined as the most promisingheat recovery potential with 7.47 GWh/year. Furthermore the initialisation of liquid aluminiumalloy was revealed as a waste heat source with 5.48 GWh/year. Here disappears 3.34GWh/year through the flue gas of the furnace within a temperature range of 288 to 1,100°C andcreates the most promising heat recovery potential at the furnace.The energy saving potential is divided into three groups: energy saving by existing equipment,optimising of equipment and waste heat recovery. Here energy saving by existing equipmentreveals 26.4 MWh/year for an improved control quality of the melt temperature. The greatestpotential for energy saving by optimisation of the equipment was found to be 1.98 GWh/year forthe implementation of regenerative burner. Furthermore effects an installation of a furnace pressurecontrol system 689.14 MWh/year less energy consumption due to the avoided false air. Thegreatest energy saving potential for waste heat recovery was estimated to 1.65 GWh/year for thepreheating of charged metals to 300°C, instead of 20°C. The preheating also leads to improvedsafety, because of the elimination of moist metal in the furnaces, and increases the process production,as a consequence of larger melt capacity. Furthermore, heat to power solutions revealedthe use of favourable electricity production by the generation of waste heat. Here the greatestgeneration potential was found to be in the flue gas from the furnace. A common Rankine cycle,with a direct heat recovery design and water as working fluid, was estimated with a recoverypotential of 1.1 GWh/year. With the use of an organic Rankine cycle the potential can be recoveredto 489.8 MWh/year for an indirect heat recovery design and pentane as working fluid. Thereare still some challenges associated with flue gas heat exchangers (dust) and operation of suchpower generation plants at alternating heat loads, but the technology is under rapid development.The waste heat generation potential for the casting ingot machine was determined with 411.3MWh/year for an ideal organic Rankine cycle heat recovery design, within a temperature rangeof 58 to 90°C and R 134a as working fluid. An alternative ideal organic flash cycle layout revealed253.4 MWh/year (expander = 0.6) respectively 416.5 MWh/year (expander = 0.6), within atemperature range of 36 to 90°C and butane as working fluid. These considerations have lowerefficiencies compared to the furnace layouts caused by the low application temperatures (TBoiler <90°C).

Ejector systems have been a field of research for many years. One of the latest topics are transcritical cycles with R744 refrigerant. The main reason of installing ejectors in that type of systems is the recovering of the pressure energy, lost in the classic cycles during the throttling processes.The thesis consists basically of two parts, which both of consider the topic of parallel ejector operation. In the third part conclusions are presented.The first part is a simplified feasibility study for a concept R744 cycle with three different ejector geometries working in parallel. MS Excel spreadsheet was created for general parameters calculations and for specific motive nozzles mass flow estimations.The second part contains results of measurement procedures on the SINTEF test facility. First, single ejector operation was examined. Basing on the test results, characteristic of P2GGC ejector geometry has been created. Later on, a new module with two different geometries (P2GGC and A2CDC) working in parallel has been built on the rig. The parallel ejector operation has been examined, as well as single operation of each geometry. The results has been compared, considering the influence of each operation on the system parameters.In the third part final conclusions are presented. Some ideas of further work are mentioned as well.

Syftet med denna uppsats är att diskutera och redogöra för hur religionslärare och läromedelsförlag resonerar kring religionskunskapslärobokens koppling till digital informationsteknik. Genom intervjuer med lärare och läromedelsförlag ville jag ta reda på om det finns en efterfrågan av en lärobok med koppling till digital informationsteknik, vilka funktioner de skulle vilja ha i ett sådant läromedel och vilken funktion det beskrivs få i undervisningen. Resultaten visar att det finns en efterfrågan av läromedel med koppling till digital informationsteknik även om olika grupper av lärare efterfrågar olika saker precis som de förhåller sig olika till teknik och läroboken. Resultaten bekräftar teorin om att ny teknik i skolan leder till en evolution snarare än en revolution då lärarna främst vill kunna använda tekniken till det de redan gör idag. Detta blir en svårighet för förlagen då satsningar på digitala funktioner inte tilltalar den grupp av lärare som använder läroboken mest idag och den grupp av lärare som efterfrågar mer digitala funktioner bara ser läroboken som en i mängden av läromedel och antagligen inte kommer att använda den mer trots nya funktioner.

Föreliggande studie är en analys av fyra internationellt publicerade vetenskapliga artiklar och två svenska publikationer som berör användandet av interaktiva vita tavlor (IVT) i ett klassrumssammanhang. Som blivande lärare vill jag undersöka talet kring IVT och interaktivitet och se om tekniken håller vad tillverkarna lovar. Metoden jag valt att använda är en form av textanalys artiklarna har lästs med fokus på interaktivitet i undervisningen. Jag kommer att definiera interaktivitet för att sedan använda definitionen som analysverktyg. Det finns idag (2010) endast ett fåtal publikationer som rör IVT i ett svenskt sammanhang, därför har jag valt att komplettera min studie med en intervju för att spegla den internationella forskningen i ett svenskt exempel. Resultaten av studien visar att talet om interaktivitet i de publikationer som ingår i studien är mycket sparsmakat och att tonvikten ligger mer på handhavandet av tekniken. Slutsatsen av studien är att man inte kan köpa interaktivitet i en klassrumsmiljö utan att interaktivitet skapas av deltagarna i den pedagogiska verksamheten.

Today's children characterized and named according to Palfrey and Gasser for digital natives. Children are shaped by the use of media and ICT (Information- and Communication Technology) in a natural way. If their participation in environments where the media and ICT is common, it leads to other conditions than the previous generations.   The purpose of this study was to understand and describe what teachers say and do to create involvement in children's use of media and ICT tools. The former media education development works carried out at preschools in Piteå municipality was the starting point and inspiration for the study.   Study was based on a qualitative approach. Qualitative interviews and participant observations were carried out at one preschool in Piteå. Methods enriched each other and gave a credible performance. The results are presented on four thematic areas - preschool use of media and ICT, children's involvement with media and ICT, home versus preschool, media and ICT infrastructure. It appeared in both theoretical and empirical research material that the media educational approach is playful, with a focus on opportunities and that it streamlines the children's learning. Curriculum for the preschool set to multimedia and information technologies can be used in preschool, both in the creative processes and the enforcement. There are no guidelines to media education should be in a preschool. The study showed, however, one advantage of working as there is another approach to achieve the curriculum striving goals. / Dagens barn kännetecknats och benämns enligt Palfrey och Gasser för digitala infödingar. Barn formas genom användningen av media och IKT (informations- och kommunikations- teknik) på ett naturligt sätt. Deras deltagande i miljöer där media och IKT är vanligt leder till andra förutsättningar än för de tidigare generationerna. Syftet med studien var att förstå och beskriva vad pedagoger säger och gör för att skapa delaktighet i barns användning av media och IKT- verktyg. De tidigare mediepedagogiska utvecklingsarbeten som utfördes på förskolor inom Piteå kommun var en utgångspunkt och inspirationskälla till studiens genomförande. Studien byggde på en kvalitativ metod. Kvalitativa intervjuer och deltagande observationer genomfördes på en förskola i Piteå kommun. Metoderna berikade varandra och gav ett trovärdigt resultat. Resultatet presenteras utifrån fyra temaområden - förskolans användning av media och IKT, barns delaktighet med media och IKT, hem versus förskolan och media och IKT- infrastruktur. Det framträdde i både teoretiska och empiriska undersökningsmaterialet att det mediepedagogiska arbetssättet är lustfyllt med fokus på möjligheter och att det effektiviserar barns lärande. Läroplanen för förskolan anger att multimedia och informationsteknik kan användas i förskolan såväl i skapande processer som i tillämpning. Det finns däremot inga specifika riktlinjer för att mediepedagogiken ska finnas i en förskoleverksamhet. Studien visade dock en fördel med arbetssättet som att det är ett ytterligare tillvägagångssätt för att kunna nå läroplanens strävansmål. / Komplit-projekt Högskolan i Skövde

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera användningen av lärplattformen Fronter i kommunen X-holms gymnasieskolor med hjälp av en sociokulturell teori. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer där fem elever, tre lärare och en IT-samordnare intervjuades. Analysen av empirin visade att lärarna behärskade modern teknik i väldigt varierande grad. Lärarnas inställning till Fronter skilde sig också mycket åt. De intervjuade elevernas förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik) i allmänhet var förhållandevis lika. Exempelvis hade alla eleverna erfarenhet av att vara en del av någon community. Däremot varierade elevernas inställning till Fronter. En del elever var positiva och betonade bland annat Fronters goda tillgänglighet och miljövänlighet. En del elever var negativa och de kritiserade exempelvis tekniska problem och lärarnas låga användningsfrekvens. Ingen av de intervjuade eleverna hade några problem med att hantera IKT, men det framkom i intervjuerna med personalen att det förekom att elever inte hade dator i hemmet och därmed hade betydligt svårare att använda Fronter. Uppsatsens slutsatser kopplar ihop resultatet av undersökningen med tidigare forskning. Det konstateras bland annat att IKT inte längre i sig räcker för att entusiasmera eleverna. Elevernas vana av att hantera IKT gjorde att de ställde krav på att en lärplattform ska hålla en god kvalité.

No description available.

The purpose of this study is to increase knowledge and clarify how active educators regard ICT- tools as aids, both the educators currently using the ICT- tools to improve writing skills and educators who have not yet embraced it. The study is based on four interviews with educators working within the age groups grade 1- 3.  The findings of this study show a strong commitment among all educators, in terms of students' writing skills and their different approaches to working with writing skills, which is important as one method should not preclude another. In the findings a considerable curiosity can be seen for ICT- tools for writing instruction by the educators who have not embraced it. The interest and commitment of the educators who have embraced ICT- tools in their teaching is great.

Bakgrund: Brister i kommunikation och informationsöverföring mellan vårdnivåer är vanligt i samband med utskrivningar och kan leda till onödiga återinskrivningar. Det finns en stor potential av att använda IKT i hälso- och sjukvården då det möjliggör en snabbare informationsöverföring mellan vårdnivåer och kan göra informationen mer konsekvent och tillgänglig för uppföljande vård. Det saknas emellertid fortfarande kunskap om hur mycket sjuksköterskor i primärvården använder IKT. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors användning av IKT-systemet Prator i primärvården och om användningen kan relateras till uppfattningen om att IKT bidrar till en förbättrad samordning vid utskrivningar från sjukhus. Metod: En kvantitativ enkätstudie med trettiosju sjuksköterskor från elva vårdcentraler i Södra Sverige som beskriver sitt användande av IKT-systemet Prator. Data analyserades statistiskt med deskriptiv och jämförande statistik. Resultat: Resultatet visar att det fanns en betydelsefull attitydskillnad i användningen av Prator mellan de sjuksköterskor som använder Prator och de som inte gör det. Vidare visar resultatet att endast hälften av sjuksköterskorna fått utbildning om Prator och dess betydelse vid implementeringen. Det påvisades också en statistisk säkerställd skillnad i uppfattningen av att använda systemet. Slutsats: Sjuksköterskor som använder Prator är mer positiva till systemets användbarhet och dess potential för att förbättra samordningen vid utskrivningar än de som inte använder Prator. Det kan därmed innebära att sjuksköterskor aktivt behöver arbeta med systemet för att bli positiva till det och se vinsterna med det. / Background: Deficits in communication and information transfer between carelevels at hospital discharge are common and can lead to unnecessary readmissions. There is a great potential of using ICT in health care since it could facilitate faster information transfer between care levels and make the information more consistent and available for follow-up care. However there is still a lacking of knowledge in how much nurses use ICT and the factors that influence its use. Aim: The aim of the study was to describe factors influencing nurses' use of ICT system Prator in primary care and if the use can be related to the perception that ICT contributes to improved coordination in discharges from hospital. Method: A quantitative survey with thirty-seven nurses from eleven medical centers in Southern Sweden who describes their use of the ICT system Prator. Data were statistically analyzed with a descriptive and comparative approach. Results: The results show a significant difference in attitudes between nurses who use Prator and those who did not. Furthermore it shows that only half of the nurses in this study received education about Prator during the implementation. A statistically proven significant were also found in perceptions of using the system. Conclusion: Nurses who use Prator are more positive to the usability of the system and its potential to improve coordination at discharges than those nurses who did not use it. It can therefore be assumed that nurses need to work with the system to be positive about it and see the benefits of it.

Den föreliggande studien är en kvalitativ fallstudie med syftet att undersöka lärares kompetensutveckling i samband med 1-till-1-satsningar (en dator per elev).  Studiens frågeställning kretsar kring följande två frågor; Hur har lärarna uppfattat kompetensutvecklingen de erhållit i samband med kommunens 1-till-1-satsning? Hur har lärarnas kompetensutveckling i användandet av nya läroverktyg (MacBook Air) påverkat lärarnas didaktiska tillvägagångssätt? Höstterminen 2012 påbörjades en sådan 1-till-1-satsning i en av norra skånes kommuner. Baserat utifrån ett fenomenologiskt perspektiv kunde studien ge information kring lärarnas upplevda erfarenheter och belysa problematiken kring 1-till-1.