Studiens syfte är att ta reda på hur och varför förskollärare använder digitala verktyg i språkutvecklande undervisning samt vilka faktorer som påverkar användningen. Det insamlade materialet har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv som gett upphov till teman och kategorier som presenteras i resultatdelen som rubriker och underrubriker. Datainsamling har skett via intervjuer med förskollärare och icke-deltagande observationer av lärarledda undervisningssituationer med barngrupp. I intervjuer angavs svar från förskollärarna angående deras arbete med digitala tekniker i språkutvecklande undervisning och efterföljande observationer av undervisning i barngrupp gav stöd till förskollärarnas intervjusvar. Det identifierades även pedagogiska mervärden genom användning av digital teknik i språkutvecklande undervisning både genom intervjuer och observationer. Resultatet visade att de intervjuade förskollärarna använder digitala verktyg som ett komplement till analoga verktyg och för att addera något nytt till miljön, vilket fångar barnen och leder till att språkutvecklande undervisning kan bedrivas med ett större fokus hos barnen. Vidare gjordes kopplingar mellan resultat och tidigare forskning som presenteras i diskussionsdelen. Delen som knyter ihop arbetet är slutsatsen och som avslutande del reflekteras av författarna för vidare forskning.

Vi lever idag i ett digitaliserat samhälle och i förskolans styrdokument benämns det tydligt att verksamheten ska arbeta med digitala verktyg. Studiens syfte är att få en inblick i rektorers och förskollärares uppfattningar om deras ledarskap i relation till digitala verktyg i förskolans verksamhet. Tre rektorer och tre förskollärare har under studien intervjuats med utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv. Fenomenologin är en erfarenhetsfilosofi som utgår ifrån det subjektiva vilket innebär att allt vi människor upplever, erfar, tänker och känner bildar vår uppfattning om världen. Resultatet av studien visar att respondenterna har olika förutsättningar för att kunna bedriva undervisning med hjälp av IKT. Intresse för digitala verktyg, geografiskt läge i landet och ekonomi är faktorer som träder fram som påverkar undervisningen av IKT i förskolan. Studien visar också att det finns en samsyn hos rektorerna och förskollärarna kring utmaningar, begränsningar och för-och nackdelar med digitala verktyg och samhällets växande digitalisering.

Syftet med studien är att belysa Arbetsförmedlingens användning av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) inom uppdraget orienterande karriärvägledning, och att undersöka vilka problem och möjligheter som arbetsförmedlare upplever i samband med vägledning via chatt, samt om arbetsförmedlarens egna digitala färdigheter har någon betydelse för uppdraget. Arbetsförmedlingen har länge använt sig av chatt i sina kundmöten och sedan hösten 2019 även i vägledning. Användandet av informations- och kommunikationsteknologi ökar i samhället och under 2020 drevs utveckling framåt i en snabbare takt som en följd av den pågående coronapandemin. Det har också ökat behovet av vägledning i samhället eftersom många förlorade sina arbeten. Studiens ansats är kvalitativ och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Två personer har intervjuats i syfte att få en bakgrundsförståelse för chattens uppkomst på Arbetsförmedlingen. Empirin består av sex intervjuer med arbetsförmedlare med uppdraget orienterande karriärvägledning. Empirin analyseras utifrån tidigare forskning och definierade begrepp. Resultatet visar bland annat på att chattens tillgänglighet passar målgrupper som föredrar att skriva men de som har svårare att uttrycka sig i skrift kanske har svårt att få sina behov tillgodosedda. I och med att kommunikationen i chatten sker via skrift finns det risk för att missförstånd ökar. Det har visat sig vara svårt att svara på komplexa frågeställningar och vid sådana tillfällen har en del vägledare ringt upp kunden. Vägledare väljer den kommunikationskanal där de själva känner sig mest trygga det vill säga i ett samtal via telefonen. Det finns därför stora utvecklingsmöjligheter i att använda chatten som IKT-verktyg inom karriärvägledning. En bättre styrning av vägledningen och ökade digitala färdigheter inom IKT hos vägledarna kan lösa en del av problemen som framkom i studien. Digital kompetens varierar mellan individer och professionella och detta har betydelse oavsett sammanhang.

I denna studie undersöks IT samt IKT i förskolan. Digitala verktyg blir mer aktuellt för varje dag som går i dagens samhälle vilket även resulterar i att det blir en stor del i barns vardag. Anledningen till det valda ämnet är därför samhällets utveckling samt vilken påverkan det har hos barnen. Syftet med studien är att studera förskollärarnas åsikter kring för- respektive nackdelar med digitala verktyg i förskolan samt för att se hur pedagoger arbetar med IT och IKT på ett pedagogiskt och lärorikt sätt med barnen. Metoden som tillämpas i studien är kvalitativa intervjuer som har utförts med åtta stycken förskollärare i Västra Götaland. Den kvalitativa metoden gav studien en förståelse för förskollärarna kunskap och erfarenheter kring digitala verktyg i förskolan. Studien bearbetas även utifrån två olika teorier, den sociokulturella teorin av Lev Vygotskij samt variationsteorin. Den sociokulturella teorin handlar om att människan lär sig i det sociala samt av varandra där begreppen mediering och kunskapstillägnande är relevant. Variationsteori handlar om hur och vad barn lär sig i undervisningen och med den anledningen fokuserar variationsteorin på inlärningsobjekt och variation i undervisningen. Resultatet från förskollärarna var att olika fördelarna framfördes som framförallt det faktum att låta barnen vara en del av samhällets utveckling gällande vår digitaliserade värld och att det är barns rätt att vara delaktiga i den samt att de har rätt till den kunskapen. Ytterligare en betydande fördel var att IT och IKT är ett bra hjälpmedel i förskolan enligt samtliga förskollärare där det ges en möjlighet på ett varierat arbetssätt. De nackdelar som framförs är att digitala verktyg är tidskrävande och ett svårt ämne som kräver mycket kunskap. Förskollärarna nämnde att det var svårt att få tid att arbeta med det samt att de saknade viss kunskap som de inte kunde få utan var tvungna att åstadkomma på egen hand. Alla förskollärare nämnde dokumentation som ett sätt att arbeta med digitala verktyg samt att det är viktigt att samspela med barnen för att se en utveckling. När en förskollärare besitter de kunskaper som krävs samt är närvarande vid användandet av digitala verktyg kan en utveckling ses gällande olika ämnesområden, språk, turtagning, samspel och mycket mer.

Med ny teknik förväntas skolan utvecklas för rusta eleverna för den verklighet de möter. Den här uppsatsen avser undersöka vad lärare har för inställning till användandet av pedagogiska datorspel. Det empiriska materialet består av intervjudata med fem lärare i gymnasieskolan. Utifrån en genomgång av tidigare forskning kring vanliga spel och pedagogiska spel har dessa intervjuer analyserats. Även om det finns en positiv inställning till att använda nya metoder i sin undervisning påpekas problem med spelens kvalitet. För att kännas relevanta måste de kunna konkurrera med kommersiella spel. / Facing new reality students are expected to deal with new technology. This thesis aim to describe and analyze attitudes regarding the use of edutainment games in Swedish schools. The empiric material consists of interviews with five secondary school teachers. These results are analyzed by previous research in the field. Even if the teachers report positive attitudes towards new technology they also highlight problems regarding the quality of the games. The edutainment games have to be able to compete with commercial games to feel relevant.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola.Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förälder, klasslärare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för elever i allmänhet och för elever med dyslexi i synnerhet. Min slutsats är att en kombination av klassrumsundervisning med struktur och muntliga genomgångar och tidig introduktion av kompensatoriska hjälpmedel, där mycket stöd ges vid introduktionen ger elever med dyslexi goda förutsättningar att klara skolan. Önskvärt vore att kombinera struktur och sammanhang, med att använda datorn som ett naturligt verktyg för att läsa, skriva, tala och lyssna för alla elever. Då skulle kompensatoriska hjälpmedel kunna introduceras på ett inkluderande sätt i klassrummet. Detta är en stor utmaning för många pedagoger.

Formativ bedömning genom informations och kommunikationsteknik (IKT) kan vara ettkraftfullt verktyg i läraryrket som sparar tid och gynnar elevernas lärande. Men hur elevernaupplever metoden är ej undersökt. Studiens syfte är att undersöka hur eleverna upplever formativbedömning genom IKT inom genetikområdet. Metoden som använts är en kvalitativ metod iform av intervjuer i fokusgrupper med elever som läser biologi 1 på gymnasiet. Resultatet frånfokusgrupperna analyserades genom en innehållsanalys.Resultatet visar flera teman kopplade till frågeställningen. Eleverna upplever att den formativabedömningen genom IKT påverkar deras förståelse för genetiken genom att den synliggörbefintlig kunskap, ger feedback att ta sig vidare inom området samt möjlighet att testa sinkunskap. Eleverna uttrycker att metoden påverkar deras förståelse av den egna lärandeprocessengenom att synliggöra den befintliga lärandeprocessen samt synliggöra nästa steg men elevernauttrycker inget djup kring frågeställningen. Slutligen menar eleverna att det är en skillnad mellanformativ bedömning genom IKT och lärarledd formativ bedömning i djupet på den formativabedömningen, möjligheterna att tillgodose den formativa bedömningen och relationen tillläraren.Sammanfattningsvis visar resultatet att eleverna tycker att metoden hjälper dem förstågenetikområdet men är inte överens om hur djup den bör vara. Eleverna reflekterar inte särskiltmycket kring sin lärandeprocess och hur den påverkas av metoden. De upplever en stor skillnadmellan formativ bedömning genom lärare eller IKT men den är högst individuell.

This study aims to investigate how Study Counsellors at universities in Sweden haveexperienced the change with their work in guidance for students during the covid-19pandemic. The study focused on Study Counsellors work with ICT, InformationCommunication Technology, in guidance during 2019- 2021. In March 2020 when thepandemic spread over the world, all service and guidance for students had to transfercareer-and study guidance available on campus into digital guidance. The result shows howthe distance related career- and study guidance did change for the study counsellors andhow our participants describe both the change and their experience of using ICT inguidance. It is a qualitative study with semi-structured interviews. In conclusion, allparticipants experienced the change from study counselling on campus to work from homefrom a distance, as fast and challenging. Some of the counselors have been more creativeand developed new services and activities for their students and some has been morereserved to get on board and use digital tools in their guidance work. As research show, it isnecessary to develop both digital services and competence in guidance and guidance toolsto keep up with future demands from the public.

Syftet med denna studie var att beskriva fritidslärares uppfattningar om möjligheter och utmaningar i arbetet med informations-, och kommunikationsteknik (IKT). Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med utbildade verksamma lärare i fritidshem. Databearbetningen och den analytiska processen av studiens insamlade data utgick från en kvalitativ analysmetod. Intervjusvaren jämfördes med studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning som ett stöd i processen att uppfatta det mest intressanta och relevanta. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är: sociokulturellt perspektiv samt diffusionsteorin. Studiens resultat visar att fritidslärarna är medvetna om att IKT är en del av deras uppdrag och att de spelar en viktig roll i arbetet. Fritidslärarna uttryckte gemensamt vikten av att ledsaga eleverna kring användningen av IKT, främst med fokus på sociala medier och elevernas intressen. Informanterna menar att när IKT integreras i verksamheten ökar elevernas motivation, engagemang och kan bidra till social utveckling. Utöver dessa möjligheter uttryckte fritidslärarna olika utmaningar inom IKT. De faktorer fritidslärarna uppfattade som hinder i arbetet med IKT var brist på tid, kompetens och fortbildning. I resultatet kom det fram att fritidslärare upplevde det som en utmaning att uppfylla alla delar i det centrala innehållet och skapa en balans i verksamheten. En slutsats denna studie landar i, är att IKT bör prioriteras högre inom fritidshemmet. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Detta arbete skrevs inom det kompletterande pedagogiska programmet på Malmö högskolan. Syftet var att undersöka tysklärarnas IKT-användande på högstadiet i kommunerna Lund, Malmö och Trelleborg. Undersökningen utgick ifrån de tre didaktiska frågorna vad, hur och varför. Konkret undersöktes i vilken omfattning och på vilket sätt elever och lärare använder IKT i tyskundervisningen, vilka av kursplanens kunskaper och förmågor som lärs ut och vilka skäl tysklärare har för att använda IKT i undervisningen. Resultaten kom fram med hjälp av kvantitativ metod i form av onlineenkäter. Sammanlagt 23 tysklärare svarade på enkäten. Enkätsvaren analyserades utifrån ett aktuellt urval från forskningslitteraturen och Svenssons teori om IKT-användande som automat, som verktyg och som arena och medium. Det visade sig att nästan alla frågade tysklärare använder IKT minst en gång per vecka. Deras elever använde IKT i mindre omfattning dock mer än hälften arbetade minst en gång per vecka med digitala verktyg i tyskundervisningen. Både de undersökta lärarna och deras elever använde IKT för det mesta för basanvändningar. Eleverna använde datorn på ett mer varierat sätt. Dock dominerade också här basanvändningar som faktasökning och textbearbetning. IKT används huvudsakligen som verktyg och automat. IKT används av få lärare och elever som arena för att skapa autentisk kommunikation. Nästan alla av kursplanens kunskaper och förmågor tränas med hjälp av IKT med undantag av samtal och interaktion. Skälen till användning av IKT i tyskundervisning är för de flesta frågade för att variera undervisningen, för att höja elevernas motivation och för att individanpassa undervisningen. Undersökningen visar att datorn är ett flitigt nyttjat inslag hos de frågade tysklärarna men att datorns potential inte utnyttjas tillräckligt av alla. Risken finns att datorn fungerar bara som add-on till konventionell pedagogik och didaktik istället för att transformera språklärande. Kompetensutveckling, en nationell strategi för IKT-användande och uppbyggnad av en metodbank skulle kunna åtgärda detta.