Sammanfattning Antalet barn som använder sig av Internet och lärplattor har ökat kraftigt på senare år. I takt med det har efterfrågan om mer forskning kring multimodala verktyg som lärplattan i förskolan blivit större. I läroplanen för förskolan står att barnen skall skapa sig förmågan att kunna kommunicera och söka ny kunskap, vilket är nödvändigt i dagens samhälle med snabb förändringstakt. För att barnen skall ges rätt förutsättningar att hänga med i det krävs mer forskning. Dels för att skapa en större förståelse för lärplattan som pedagogiskt verktyg i stort och dels för att skapa ett intresse och en känsla av säkerhet hos varje förskollärare till att använda den. Arbetets syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar om lärplattans användning inom förskolans verksamhet, med fokus på matematiska aktiviteter. I läroplanen för förskolan står att förskollärarna har det övergripande pedagogiska ansvaret i förskolans verksamhet. I och med det utgår arbetet ifrån deras resonemang. Semistrukturerade intervjuer har tillämpats och fem förskollärare ifrån fyra förskolor i Gävle har intervjuats. Resultatet visade att förskollärarna främst använder lärplattan som ett dokumentationsverktyg i verksamheten. Det framkom även hur lärplattan kan få funktionen som barnvakt för att frigöra tid till förskolans personal. Arbetsstunder med barn var också en central del som synliggjordes där uttrycket ”att arbeta” med lärplattan är viktigt och inte ”att spela” med den. Förskollärarna planerade inte aktivt in lärplattan vid matematiska aktiviteter. Dock framgick hur barn ändå ges möjlighet till att använda lärplattan till matematiskt lärande. Applikationer som innehåller problemlösning är vanligt och på så sätt utsätts barn automatiskt för matematik i form av exempelvis pussel, räkna och para ihop föremål. I resultatet framkom också från flera förskollärare att de tyckte sig sakna tillräckliga kunskaper om lärplattan. En övergripande slutats med arbetet är att det faktiskt finns en viss osäkerhet kring lärplattans användning och att det kan krocka med lärplattans snabba framfart i förskolans verksamhet. Det finns behov av mer utbildning i hur lärplattan kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Sammanfattningsvis framkom vid intervjuerna att lärplattan lyfts fram som ett framtida verktyg i förskolans verksamhet. / Abstract In recent years, the number of children using Internet and touch-screen tablets has been growing steadily. At the same time the need of more research in multimodal tools like the tablet in preschool environment grows. The preschool curriculum highlights that all children should acquire the ability to communicate and search for new knowledge. This is essential in todays society with a rapid pace of change. Finding the right conditions for children to follow and adapt to this change require more research. Partly to create a greater understanding in the tablet as a general educational tool and partly to create an interest and a feeling of security for preschool teachers to use it. This study aims to investigate how the tablet is used within the preschool environment and how preschool teachers think about the tablet as an educational artifact, with a focus on mathematical activities. The preschool curriculum highlights that preschool teachers has the overall educational responsibility in the preschool activity. Because of that, this bachelor thesis will proceed from their reasoning. An ethnographic approach with the utility semi-structured interviews was used and five preschool teachers from four preschools in the municipality of Gävle was interviewed. The result of the study shows that teachers mainly use tablets to store information about the operation of the nurseries. The tablets also function as temporary sources of entertainment for the children, when teachers need time to tend to other tasks. However, the interviewed teachers emphasized the importance of using the tablets primarily as tools of learning - and not solely for playing. They admitted that they do not often use tablets when teaching mathematics, but that the tools are available if needed. Applications that provide problem solving, puzzles and maths quizzes are still used regularly. The result also showed that many preschools teachers think they lack sufficient knowledge about tablets. The conclusion of our study is that a lot of preschool teachers are not confident in using tablets which may be an issue considering the increasing popularity of the tablets and how quickly they are being introduced to preschools of the region. There is evidently need for more education surrounding tablets and how they can be used in teaching.

Syftet med detta arbete är att belysa elevers förhållningssätt till IKT i undervisningen, och lärarnas förhållningssätt till användningen av IKT som verktyg i undervisningen. Vi har i vårt arbete tillfrågat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhållningssätt till IKT. Vi har även genomfört fyra intervjuer med lärare för att kunna uttyda hur lärarna ser på IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har använt oss av enkätundersökning till eleverna i årskurserna tre till sex och de intervjuade lärarna arbetar i de aktuella årskurserna. För att nå fram till vårt resultat har vi byggt undersökningen på tre ”grundstenar”, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lärares förhållningssätt till IKT. Dessa ”grundstenar” har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för både enkätundersökningen och intervjufrågorna. De teman som vi har analyserat är: bakgrund, intresse, erfarenhet, tillgänglighet, möjligheter/problem och framtiden, hos både elever och lärare. Detta leder fram till vår diskussion där vi sammanfogar vår undersökning med vår undersöknings bakgrund och vad vi har kunnat utläsa av vårt resultat. Vi har kommit fram till att det finns positivt förhållningssätt till att använda IKT i undervisningen. Eleverna ser IKT som en naturlig del av sina liv. Vi har uppfattat att eleverna till viss del är präglade av sina lärares förhållningssätt till IKT i undervisningen. Vi har även kommit fram till att lärarnas eget intresse, tid till förfogande, resurser och utbildningen inom IKT ligger till grund för lärarnas förhållningssätt till IKT i undervisningen. Nyckelord: IKT- information – och kommunikationsteknik Elevers och lärares förhållningssätt till IKT i undervisning Enkät och intervjustudie

Samhället vi lever i är i ständig förändring och utveckling. Digitala verktyg som smartphones, surfplattor och applikationer som exempelvis spel, är en stor del av barns vardag. Vi har i denna undersökning haft fokus på att undersöka hur förskollärare och barnskötare involverar digitala verktyg i förskolans språkutvecklande undervisning. Genom intervjuer, insamling av lokala arbetsplaner samt enkätundersökning, har vi tagit del av förskollärares, barnskötares samt IKT-pedagogers tankar och erfarenheter som relateras till vårt syfte och vår frågeställning. I vår analys av den insamlade empirin har vi använt oss av det teoretiska ramverket TPACK, för att analysera och diskutera den flerdimensionella och dynamiska kompetensen som förskollärare behöver för att undervisa i förskolan om och med digitala verktyg. Om man som förskollärare kan tillskriva sig TPACK, har man således en professionell digital kompetens som behövs för undervisning i förskolan (Koehler & Mishra, 2006, 2009). Vår tolkning är att TPACK och professionell digital kompetens har samma innebörd och vi kommer därför i vår undersökning att använda oss av formuleringen professionell digital kompetens. Resultatet av vår undersökning visar på att förskollärares och barnskötares förhållningssätt samt kompetenser är avgörande för hur digitala verktyg används för att nå språkutveckling hos barnen. Där förskollärare eller barnskötare visar ett intresse för digitala verktyg, skapas även en lärandemiljö där dessa också nyttjas i större utsträckning. Vidare visade vår undersökning på vikten av att förskollärare och barnskötare innehar professionell digital kompetens, där dessa kunskapsdomäner kommer till uttryck i planering och genomförande av den språkutvecklande undervisningen.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur fritidspedagoger och fritidslärare använder IT-verktyg på fritidshemmet och vad fritidspedagoger och fritidslärare har för uppfattning om användandet av datorer och surfplattor på fritidshem. Teorierna vi valde att utgå från grundar sig på ett pragmatiskt och ett sociokulturellt perspektiv. I vår metod valde vi att använda oss av intervjuer och vi intervjuade åtta fritidspedagoger/fritidslärare. Metoden utgick från öppna frågor. Resultatet vi kom fram till tyder på att användandet av IT-verktyg ser olika ut från skola till skola, men oftast används de till att hitta roligt pyssel och olika mönster att färglägga eller olika mönster till pärlbrickor. På den ena skolan användes IT-verktygen mest till den administrativa delen, som att hålla koll på lovlappar och barnens tider på fritidshemmet. På den andra skolan användes de enbart tillsammans med barnen som bland annat fick vara delaktiga i att sköta en fritidsblogg. Vårt resultat visar även att majoriteten av de intervjuade fritidspedagogerna/fritidslärarna ser användandet av datorer och surfplattor som något positivt. Samtidigt anser de att de har bristande kunskaper och erfarenheter samt för lite tid till att planera användandet av IT tillsammans med barnen på ett pedagogiskt sätt. Fritidspedagogerna och fritidslärarna anser även att de är väldigt begränsade på grund av de stora barngrupperna som gör det svårt att göra aktiviteter där alla barn får testa IT-verktyg.

Inligting en kommunikasietegnologie (IKT) vorm ‘n belangrike komponent van effektiewe onderrig en leer. Ten spyte van die gedokumenteerde voordele wat IKT vir onderrig en leer inhou, bly IKT–integrering in skole steeds gebrekkig. Die implementering van IKT om onderrig en leer oor ‘n wye reeks van leerareas te bevorder en uit te brei, blyk ‘n groot uitdaging by meeste skole te wees. Faktore soos fiskale verpligtinge, ruimtelike hindernisse, ondoeltreffende en gebrekkige infrastruktuur en swak koördinering ondermyn meeste pogings tot effektiewe en volhoubare IKT–gebruik. Onderwysers wat begin het om IKT in hul onderrigpraktyke toe te pas, verlang verskillende vorms van ondersteuning, insluitend die van tegniese en implementeringsondersteuning. Die SITES modules help om die pad na volhoubare IKT–gebruik in Suid–Afrika aan te dui deur die vernaamste studies plaaslik en internasionaal uiteen te sit, beste praktyke te beklemtoon en die noodsaaklikheid van tegnologiekoördineerders te bevestig. Die doel van die navorsing is gefokus op die rol wat die tegnologiekoördineerder vertolk in die implementering en benutting van IKT in Suid Afrikaanse skole. Hierdie inligting kan nuttig wees om huidige onderrig en leerpraktyke in oënskou te neem en om ingeligte besluite rakende effektiewe en volhoubare IKT–gebruik in onderrig en leer te neem. Die studie is gebaseer op die bevindinge van die derde SITES studie (SITES 2006), wat ‘n internasionale kwantitatiewe opname oor die pedagogiese praktyke en gebruike van IKT met betrekking tot die 21ste eeuse leervaardighede in skole. Die studie het ‘n SDA metodologie van die Suid Afrikaanse tegnologiekoördineerders gevolg. Aangesien Suid–Afrika aan al drie studies deelgeneem het kon uit die literatuur longitudinale tendense aangedui word met betrekking tot IKT–gebruik in Suid–Afrikaanse skole. Tydens die SDA is beskrywende statistiek uitgevoer en kruistabulerings bereken om betekenisvolle korrelasies tussen veranderlikes te bepaal. Alhoewel meeste tegnologiekoördineerders aangetoon het dat die gebruik van IKT relevant is binne hulle skole, is die vlak van IKT–gebruik binne vakverband besonder laag weens talle struikelblokke wat die gebruik van IKT in skole belemmer. Daar is ‘n beperkte hoeveelheid rekenaars en skootrekenaars beskikbaar per skool. By die meeste skole tree onderwysers op as tegnologiekoördineerders wat ook dan verantwoordelikheid aanvaar vir die instandhouding van die rekenaars. Die tegnologiekoördineerder se pligte en verantwoordelikheid bestaan hoofsaaklik uit die onderrig van ander vakke en relatief min tyd word gewy aan IKTkursusse vir leerders en onderwysers, en juis daarom is die formele rol wat die tegnologiekoördineerder vertolk betreklik laag. Hoewel onderwysers in die meeste skole optree as tegnologiekoördineerders, ontvang hulle kommerwekkend min professionele onderwysersontwikkeling (POO). Die studie toon aan dat onderwysers onvoldoende tegniese ondersteuning ontvang. Tegnologiekoördineerders het betreklik min periodes per week tot hul beskikking om IKT–ondersteuning aan te bied. Prakties betekenisvolle korrelasies tussen die gebruik van IKT in die onderrig en leer van leerareas hang af van die beskikbaarheid van IKT–toerusting. Die gebruik van IKT in die onderrig en leer van leerareas, is in ‘n sekere mate afhanklik van die beskikbaarheid van IKT ondersteuning vir meeste van die verskillende aktiwiteite wat by skole plaasvind. Vir effektiewe en volhoubare IKT–gebruik is dit belangrik dat die onderwysers tegniese– en POO ontvang en dit sal vereis dat die tegnologiekoördineerder ‘n meer prominente rol vervul in Suid Afrikaanse skole. Tegnologiekoördineerders speel ‘n toonaangewende rol in die koördinering, instandhouding, ondersteuning en bemagtiging van fasiliteite en gebruikers by onderwysinstellings. / Thesis (M.Ed.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.

Inligting en kommunikasietegnologie (IKT) vorm ‘n belangrike komponent van effektiewe onderrig en leer. Ten spyte van die gedokumenteerde voordele wat IKT vir onderrig en leer inhou, bly IKT–integrering in skole steeds gebrekkig. Die implementering van IKT om onderrig en leer oor ‘n wye reeks van leerareas te bevorder en uit te brei, blyk ‘n groot uitdaging by meeste skole te wees. Faktore soos fiskale verpligtinge, ruimtelike hindernisse, ondoeltreffende en gebrekkige infrastruktuur en swak koördinering ondermyn meeste pogings tot effektiewe en volhoubare IKT–gebruik. Onderwysers wat begin het om IKT in hul onderrigpraktyke toe te pas, verlang verskillende vorms van ondersteuning, insluitend die van tegniese en implementeringsondersteuning. Die SITES modules help om die pad na volhoubare IKT–gebruik in Suid–Afrika aan te dui deur die vernaamste studies plaaslik en internasionaal uiteen te sit, beste praktyke te beklemtoon en die noodsaaklikheid van tegnologiekoördineerders te bevestig. Die doel van die navorsing is gefokus op die rol wat die tegnologiekoördineerder vertolk in die implementering en benutting van IKT in Suid Afrikaanse skole. Hierdie inligting kan nuttig wees om huidige onderrig en leerpraktyke in oënskou te neem en om ingeligte besluite rakende effektiewe en volhoubare IKT–gebruik in onderrig en leer te neem. Die studie is gebaseer op die bevindinge van die derde SITES studie (SITES 2006), wat ‘n internasionale kwantitatiewe opname oor die pedagogiese praktyke en gebruike van IKT met betrekking tot die 21ste eeuse leervaardighede in skole. Die studie het ‘n SDA metodologie van die Suid Afrikaanse tegnologiekoördineerders gevolg. Aangesien Suid–Afrika aan al drie studies deelgeneem het kon uit die literatuur longitudinale tendense aangedui word met betrekking tot IKT–gebruik in Suid–Afrikaanse skole. Tydens die SDA is beskrywende statistiek uitgevoer en kruistabulerings bereken om betekenisvolle korrelasies tussen veranderlikes te bepaal. Alhoewel meeste tegnologiekoördineerders aangetoon het dat die gebruik van IKT relevant is binne hulle skole, is die vlak van IKT–gebruik binne vakverband besonder laag weens talle struikelblokke wat die gebruik van IKT in skole belemmer. Daar is ‘n beperkte hoeveelheid rekenaars en skootrekenaars beskikbaar per skool. By die meeste skole tree onderwysers op as tegnologiekoördineerders wat ook dan verantwoordelikheid aanvaar vir die instandhouding van die rekenaars. Die tegnologiekoördineerder se pligte en verantwoordelikheid bestaan hoofsaaklik uit die onderrig van ander vakke en relatief min tyd word gewy aan IKTkursusse vir leerders en onderwysers, en juis daarom is die formele rol wat die tegnologiekoördineerder vertolk betreklik laag. Hoewel onderwysers in die meeste skole optree as tegnologiekoördineerders, ontvang hulle kommerwekkend min professionele onderwysersontwikkeling (POO). Die studie toon aan dat onderwysers onvoldoende tegniese ondersteuning ontvang. Tegnologiekoördineerders het betreklik min periodes per week tot hul beskikking om IKT–ondersteuning aan te bied. Prakties betekenisvolle korrelasies tussen die gebruik van IKT in die onderrig en leer van leerareas hang af van die beskikbaarheid van IKT–toerusting. Die gebruik van IKT in die onderrig en leer van leerareas, is in ‘n sekere mate afhanklik van die beskikbaarheid van IKT ondersteuning vir meeste van die verskillende aktiwiteite wat by skole plaasvind. Vir effektiewe en volhoubare IKT–gebruik is dit belangrik dat die onderwysers tegniese– en POO ontvang en dit sal vereis dat die tegnologiekoördineerder ‘n meer prominente rol vervul in Suid Afrikaanse skole. Tegnologiekoördineerders speel ‘n toonaangewende rol in die koördinering, instandhouding, ondersteuning en bemagtiging van fasiliteite en gebruikers by onderwysinstellings. / Thesis (M.Ed.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.

Šiame straipsnyje gvildenamas informacinių ir komunikacinių technologijų (IKT) taikymas profesijos mokymo įstaigų edukacinėje praktikoje remiantis ES ir Lietuvos teisiniais aktais, šalies ir užsienio mokslininkų darbais, įvairių institucijų organizuotų tyrimų duomenimis, atskleidžiamos IKT taikymo ugdymo procese techninės sąlygos, problemos ir jų sprendimo būdai, panaudojimas ugdymo procese ir jų poveikis ugdytiniui bei mokymo(si) procesui. / Legal base regulating educational system emphasizes knowledge based on information technologies. As ICT are penetrating into the process of vocational training the training methods and aids are changing and improving, an important role is falling on an educator – teacher. He/she must develop personal communication, literary and cultural competences as well as improve information and communication skills. This may be done by applying innovative ICT training methods and only when teacher has ICT competence. The objective of this work was to elucidate the application of information communication technologies in vocational training from the management and educational aspect. To that end research instruments were formed – questionnaire, according to which the above mentioned aspects were estimated from the point of view of students and teachers, and quality research was carried out by estimating the attitude of managers. 180 students, 100 teachers and 6 headmasters participated in the study carried out in Alanta, Anykščiai and Utena institutions of vocational training in December 2006. These institutions of vocational training do have conditions for application of electronic training aids. They provide themselves with IT aids by executing project activities and inducing teachers to participate in them. The introduction of system of e-services, Internet, e-library is intended in the schools. In educational process the priority is given for traditional training aids... [to full text]

Tyrimo problema: Lietuvoje nepakankamai ištirta kokių žinių ir gebėjimų pedagogai turi turėti siekiant taikyti IKT ugdymo procese: parengiant savarankiškai besimokantį ugdytinį, gebantį tirti atvirus švietimo išteklius, vertinti jų patikimumą, taikyti IKT formalaus ugdymo procese. IKT kompetencija pedagogo profesinėje veikloje nėra apibrėžta, o pedagogo profesijos kompetencijos apraše pateiktas IKT kompetencijų apibrėžimas neatitinka šiuolaikinių IKT kompetencijų tarptautinių aprašų bei pedagogo veiklai keliamų reikalavimų švietimo reformos kontekste. Tyrimo objektas – pedagogų IKT kompetencija. Tyrimo tikslas – nustatyti pedagogų IKT kompetencijos sandarą ir jos raišką profesinėje veikloje. Tyrimo uždaviniai: 1. Aptarti pedagogo profesines kompetencijas Mokytojo profesijos kompetencijos aprašo kontekste. 2. Apibrėžti pedagogo IKT kompetenciją. 3. Apžvelgti Lietuvoje atliktus IKT kompetencijos raiškos tyrimus pedagogo profesinėje veikloje. 4. Ištirti pedagogų IKT kompetencijos raišką profesinėje veikloje. Tyrimo metodai: mokslinės literatūros analizė, duomenų analizei naudota aprašomoji statistinė analizė (naudojant SPSS Statistics 19 programą). Duomenų rinkimui naudota internetinė apklausa ir struktūruotas interviu. Pagrindinės išvados: 1. Kompetencijos sąvokos vienaskaitos ir daugiskaitos formos panaudojimas „Mokytojo profesijos kompetencijos apraše“ (2007) yra painus ir nelogiškas – mokytojų profesinę kompetenciją sudaro aštuonios kompetencijos. 2. Pedagogo IKT... [toliau žr. visą tekstą] / Research issue: In Lithuania has not been sufficiently explored yet, which specific knowledge and skills the teacher should have in order to use ICT tools in the educational process under certain conditions: developing self-learners among children who are able to explore open educational resources, to value their validation, to apply and to use ICT in formal educational process. ICT application competencies are not described and ICT competence definition in teacher's professional competence schedule does not meet the definition of modern ICT competencies in the international schedule and the requirements of teachers' activities in context of education reform. Research subject – teachers' ICT competence. Research aim – to determine the contents of teacher ICT competence and it's identification in teacher professional activities. Research goals: 1. To discuss teacher ICT competencies in the context of teacher professional competence schedule in Lithuania. 2. To define teacher ICT competence. 3. To review ICT competence identification researches in teachers’ professional activities in Lithuania. 4. To explore teachers' ICT competence identification. Research methods – analysis of scientific literature, data analysis was performed using descriptive statistical analysis (using SPSS Statistics 19 program). Data collected using an online survey and structured interviews. The main conclusions: 1. The use of the singular and plural forms of ‘Competence’ term in “Teachers... [to full text]

I skolans matematikundervisning inkluderas ibland surfplattor och appar. En app är ett dataprogram som används på surfplattor. Syftet med denna studie är att bilda kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 undervisar matematik med hjälp av olika appar. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar kontinuerligt med appar i matematikundervisningen. Resultatet visar att om appar ska användas i undervisningen bör det finnas ett tydligt mål och ett syfte med användandet, samt att det ska kunna kopplas till läroplanen och matematikboken. Vidare framkommer att användandet av appar sker på olika sätt och oftast med flera syften. Främst beskrivs appar som ett kompletterande verktyg och som en tillgång för att introducera ett centralt innehåll. Lärarnas syften med användandet var bland annat för mängdträning, individualisering eller för att skapa en högre måluppfyllelse. Andra syften med att använda appar var tidsbesparing, höjd motivation, direkt återkoppling, eller för bedömning och uppföljning. Lärarna använde olika appar i sin undervisning och det framkom vid intervjuerna att urvalet gjordes på tre olika sätt: Genom ett fritt val, via en IKT-ansvarig på skolorna eller via kommunens IT- avdelning. / Tablets and apps are more and more often used in math teaching. An app is a software program used for tablet computers. The purpose of this study is to create knowledge about how teachers in classes 1–3 teach math with help of different apps. The study was made through qualitative interviews with six teachers who work continuously with applications in math teaching. The result shows that if apps are to be used in teaching there should be a clear goal and purpose of the use. It should also be possible to relate to the curriculum and the course book. Furthermore, the study reveals that there are different ways and purposes of using apps. The apps are mainly described as complementary tools and as an asset in order to introduce a mathematical area. The teachers’ purposes were, for example, to increase the amount of practice, individualization, or to create a higher accomplishment rate. Other purposes of using apps were to produce direct feedback, increase student motivation, or for evaluation and follow-up. The selections of apps which were used for teaching varied and were chosen in three different ways; through free choice, via an ICT responsible, or via an IT office.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares föreställningar om sin handlingsfrihet att använda digitala teknik samt synliggöra deras syn på teknikens möjligheter och utmaningar i undervisningen. Studien utgår från Priestleys modell av Agency med illustration av tre huvudområden med iterationella, praktiskt utvärderande och projektiva dimensioner. Enligt Priestley innebär att uppnåendet av agens alltid sker i konkreta och specifika sammanhang och förståelse av ett fenomen är beroende av kontexten som är ständigt föränderliga över tid (Priestley et al., 2015). Studien tar sin utgångspunkt i den kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet från intervjuerna genomgått en tematisk analys genom att transkriberats, sorterats, reducerats och argumenterats. Studiens resultat presenterades genom tre huvudteman där tema belyser olika kontruktioner. Det första temat betonade förskollärarnas syn på teknikens användning för lärande, och digital teknik sågs som en pedagogisk resurs, främjar kreativitet och språkutveckling samt tekniken upplevde som okontrollerbara. I det andra temat framkom att förskollärare kände sig osäkra i sin interaktion med digital teknik, hade vaga digitala kompetenser och visade brist på intresse för digitalanvändningen. Det tredje temat handlade om förskollärare i samkonstruktion med tekniken kan det leda till skolifieringsagent, programmeringsagent, kritiska agent och dokumenteringsaktör. Slutsatser som kan dras från studien är att tekniken är föränderlig och det innebär att förskollärare bör kontinuerlig hålla sig uppdaterad i utvecklingen. Digital teknik är en integrerad del av samhället och det är viktig som förskollärare att känna till barns rätt till digitalt lärande.