This thesis aims to describe the genre of librarypodcasts that have emerged in Sweden since 2013.Through the overall design of a comparative multiplecasestudy, the two pioneering examples ofCirkelpodden and Bibliotekspodden Solen are beingdescribed and compared, in order to contribute to abetter understanding of what these radio productionsconsist of, on what reasons they have been establishedand finally what this practice based on more explicitjournalistic working methods might implicate for theprofession of the public librarian.Thirty-three programs of Cirkelpodden andBibliotekspodden Solen published during 2103–2014 andtwo semi-structured interviews with the librarians ofthe podcasts are analysed through quantitative contentanalysis and qualitative thematic analysis. Thetheoretical framework is principally based on WiebeBijker’s model of two different ways to perceivetechnology: the deterministic view as an autonomousforce, and the constructivist view as an instrumentcontrolled by man.The results show that the main reasons to adopt thisweb 2.0 media format was to improve the library’straditional ways to talk about books. Besidespresenting books and problematizing the inhold of it,the podcasts were used to enhance the job satisfactionand to promote the library. The main conclusion ofthe study is that the these library podcasts could beinterpreted as expressions of an ongoing movementfrom a traditional conveying role of the publiclibrarian, towards a more content producing role, inwhich the podcast is used as an strategic instrumentfor exposing the librarians expertise and for exertingliterary criticism.

Denna studie bygger på halvstrukturerade intervjuer som är gjorda med fem lärare i förskoleklass som i sin verksamhet arbetar med läs- och skrivinlärningsmetoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL). Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de reflekterar kring bruket av digitala skrivverktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, just med fokus på metoden ASL. Den frågeställning som studien utgår från är: Vilka kategorier av uppfattningar uttrycker lärarna om ASL-metoden? Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. Det som framkom i resultatet är bland annat att elever som använt sig av metoden generellt skriver längre och mer avancerade texter om man ser till bland annat struktur och ordval. Det pedagogerna framhäver som den främsta anledningen till detta är att eleverna inte behöver lägga tid och kraft på att forma bokstäver förhand och då i högre grad kan fokusera på textskapandet, vilket de även menar är den största vinsten med ASL. I textskapandet på lärplattor är talsyntes något som pedagogerna menar gör det lättare för eleverna, då eleverna direkt får respons på om det de skriver är rätt eller fel. Utöver detta menar pedagogerna även att eleverna tycker att det är lustfyllt och roligt med lärplattor och att detta i sin tur leder till ett positivt textskapande. Den nackdel som tas upp med metoden är teknikens brister och vad det får för konsekvenser för undervisningen. Pedagogerna menar att denna metod är något som passar alla elever – det gäller bara att anpassa metoden efter behov.

No description available.

Place-based learning can be facilitated via mobile digital devices. This is relevant both from the perspective of the educational objectives of schools and the aim of creating a greater range of differentiated learning environments. This study is part of a larger project that explores more focused study of the use of digital devices within the context of outdoor learning.    The study was carried out using mainly an abductive approach, leading to results of four categories and a graphic model. Thus new insights have been gained into the ways that modern information and communication technology can facilitate the interface between student and place.    The research results are discussed in relation to experiential learning, affordance, learning object, context and place. The study demonstrates that digital tools can bring new qualities to place-based learning. The interface between humans and natural/urban environments can be developed both cognitively and affectively. There is potential here to both strengthen and transform experiences in the space where virtual and authentic learning environments meet. The conclusion to the study examines the need for further development of both technology and teaching. A holistic perspective that takes into consideration both collaboration and the contexts of different places is necessary when using digital media.

The aim with this study was to see how a few teachers with experience of young students with ADHD looks upon the need of special support through ICT and from which perspective of special needs education the support is formed. I related the informants’ answers about their views on special needs support based on a relational and categorical perspective and came to the conclusion that all of the informants uses a bit of both depending on each individual students needs. Therefor I could see that the dilemma perspective is current in schools today. The most important need for the students with ADHD in general is, according to the informants, structure and routine. The result from this study also shows that general knowledge about ICT is lacking and needs to increase. This could in most cases be explained by the schools economic resources as that partly prevent purchase of new and more equipment but also forces the school to keep larger groups of students in each class. This leads to less time for the teacher to learn about how and when ICT can be used. When asked if or how ICT could work as an asset for the students with ADHD in their studies, all of the informants said that it could be used mainly as motivation for the students to keep focus but is not seen as a tool only for those in need of special support but acts as motivation for all students, with or without diagnosis. In general ICT is viewed as a complement to the ordinary education and all of the informants points out the importance of letting go of these artifacts once in a while to actually see what surrounds them and that it is important to know the purpose of its use.

The purpose of this study was to investigate guidance counsellors’ conceptions and experiences of information and communication technologies (ICT) in career guidance. The study has also investigated if counsellors, after graduation from the Bachelor of Arts in Study and Career Guidance program, consider themselves equipped to meet a digitized society. Qualitative interviews were made with eight professional guidance counsellors in primary and secondary schools. The collected data has been analyzed inspired by thematic analysis. The results of the study showed that ICT in guidance is perceived as a positive complement with a great potential. Based on our study we can conclude that ICT in guidance is seen as something positive with a great potential. Based on the results of our study, we conclude that the counsellors agree that the study program needs to be changed and expanded to reflect the needs of a changing society. / Syftet med denna studie var att undersöka studie- och yrkesvägledares uppfattningar och erfarenheter av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i vägledning samt undersöka om vägledare, efter examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen, känner sig rustade att möta ett digitaliserat samhälle. Data samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer som metod. Totalt åtta yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i grund- och gymnasieskola intervjuades. Den insamlade empirin analyserades med inspiration utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet av studien visade på att IKT i vägledning uppfattas som ett positivt komplement med en stor potential. Utifrån resultatet av vår studie kan vi konstatera att IKT i vägledning upplevs som något positivt med en stor potential samt att studie- och yrkesvägledarna är eniga om att utbildningen behöver förändras och kompletteras utifrån samhällets förändrade behov.

Introduction. The current age structure in Sweden is changing. At the same time, life expectancy is increasing in many parts of the world. This will lead to greater demands of accessible care resources and its application. Well implemented communication is paramount when the healthcare system is as information-intensive as it is. For maintenance of good healthcare, demands will be set on new kinds of services. With eHealth, information and healthpromotion through communication-based technology, healthcare can be performed efficiently with secure output within the healthcare sector. Aim. The aim of this study was to examine challanges for health professionals in the process of patient care through care at a distance. Method. An empirical study of six (6) people was conducted by semistructured interviews. Result. Indicated result show a result of the need of eHealth within the current use of healthcare, and that the technology can be of comparable quality to physical meetings. However, technical solutions should be seen as a complement within healthcare, and not as a substitute of physical interaction. Conclusion. eHealth services is not something that will become relevant within a timeperiod of ten to fifteen years. It is a currently usable service that can be established to be of comparable quality to the person-centered care the nursing profession is striving for. / Indroduktion. Den nuvarande Svenska åldersstrukturen håller på att förändras samtidigt som den förväntade livslängden ökar i många delar av världen. Detta kommer att ställa större krav på tillgängliga vårdresurser och dess tillämpning. God kommunikation mellan olika aktörer är av största vikt då vården är informationsintensiv. För att upprätthålla god vård kommer krav att ställas på nya tjänster. Med eHälsa, informations och hälsofrämjande insatser genom kommunikationsbaserad teknik, kan vården utföras effektivt med säkerställda insatser inom vård- och omsorgssektorn. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka utmaningar för vårdpersonal i arbetet med patientmöten via vård på distans. Metod. En empirisk studie utfördes och sex (6) personer intervjuades med en semistrukturerad intervjuform. Resultat. Resultat visar på ett behov inom vården av eHälsa och att tekniska lösningar kan ha en jämförbar kvalité med fysiska möten. Tekniska lösningar borde dock ses som ett komplement inom vården, och inte som en ersättning till fysiska möten. Konklusion. eHälsotjänster är inte någonting som kommer att bli aktuellt om först tio eller femton år, utan det är idag en brukbar tjänst som kan konstateras vara jämförbar med den personcentrerade vård sjuksköterskor arbetar efter.

<p>Skolverket har under våren 2010 tagit fram en ny rapport om IT användning och ITkompetens bland elever på grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolåren 7‐9 men bland elever i grundskolans tidigare år var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie är att utifrån en utbildningspraktik förstå konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring värdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en källkritisk medvetenhet och allämna kunskaper på och om Internet. Europeiska Unionen (EU) beslutade 2006 att varje enskild medborgare är i behov av åtta nyckelkompetenser för att på bästa sätt anpassa och utveckla sig inom vår snabbt växande samhällsutveckling. Den fjärde nyckelkompetensen är en digital kompetens vilket inkluderar begreppet informationskompetens. Denna kompetens är något skolverksamheten skall förmedla till sina elever, där skolans uppdrag redan framhåller att ”leverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt”(Skolverket, 2000:5).</p><p>I studien intervjuas sex verksamma pedagoger från grundskolans tidigare år, med ett strategiskt urval från två olika grundskolor i södra Sverige. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv försöker studien fånga en bredd av aspekter på problemområdet genom att belysa både individuella, samhälleliga men även sociala utgångspunkter. Den teoretiska inramningen har jag därför valt att dela in och analysera utifrån tre tänkbara relevansområden <em>attityder, didaktisk problematik och<em> kognitiv kommunikation. </em></em>I studien fann jag att de intervjuade pedagogerna hade en förståelse för begreppet informationskompetens men förde resonemanget ofta på en teknisk och materiell nivå. I studiens resultat och analys kunde jag urskilja hinder som pedagogerna byggde upp och som till viss del styrde deras resonemang. Resultaten belyser pedagogernas egna tekniska kompetens och för vissa en teknisk rädsla som ett av hindren, men även ett upplevt generationsglapp mellan elev och pedagog. Ett annat hinder åskådliggör en didaktisk problematik där pedagogerna efterfrågar struktur, riktlinjer och guidning inom området. Att den kompetens pedagogerna tillägnat sig genom fortbildning inte stannar av vid materiella tillgångar eller programkunskap, utan att de tillägnar sig och förmedlar en informationskompetens som grund i den digitala undervisningen. Om pedagogerna skall komma förbi sina upplevda hinder till informations‐ och kommunikationstekniken behövs ett ansvarstagande både från rektorer och pedagoger. Samtliga inom skolverksamheten måste tillägna sig en förståelse för hur en informationskompetens är grunden till en digital undervisning med Internet som utgångspunkt. Begreppet måste ses som ämnesoberoende och integreras i undervisningspraktiken för att eleverna skall kunna tillägna sig det enorma digitala utbud vi idag ställs inför.</p>

<p>Denna forskningsrapport undersöker hur nya teknologier kan verka som stöd för visuellt informationsutbyte och koordination för kreativa arbeten på distans. Arbetsgruppen genomförde denna undersökning för att kunna utbyta prototyper och annat visuellt material på regelbunden basis med en beställare av ett projekt som har sitt säte i New York. Projektet använde sig av en så kallad projektblogg som kanal för att förmedla utfört arbete samt för att föra en diskussion och ge feedback på det. Eftersom detta projekt skulle genomföras inom ramen för detta examensarbete valde arbetsgruppen att även undersöka hur examensarbetet skulle kunna koordineras genom projektbloggen. Dessa två undersökningar skedde genom en fallstudie under 8 av examensarbetets totala 10 veckor. Samtidigt som fallstudien genomfördes gjordes även en litteraturstudie som undersökte om det fanns teori som kunde stödja användandet av en projektblogg på detta sätt. Efter fallstudien utvärderades resultatet och genom intervjuer med användare och enkätundersökningar med en referensgrupp framkom det att projektbloggen hade upplevts vara ett mycket användbart hjälpmedel för att förmedla visuell information samt för att ge feedback för det ena projektet. Det andra projektet (examensarbetet) hade mindre behov av visuellt informationsutbyte då arbetet huvudsakligen bestod av längre textdokument. Eftersom dessa dokument skulle editeras fann användaren inte projektbloggen som ett optimalt verktyg för detta, bloggen verkade i det projektet mer som samlingsställe för dessa dokument, där användarna kunde hämta informationen för att sedan editera på traditionellt vis. Litteraturstudien som genomfördes visade att det fanns gott om stöd som pekade på att en projektblogg skulle vara användbar för koordinering av kreativa projekt som skedde på distans, och en av de mest intressanta möjligheterna som beskrevs inom ämnet computer supported collaborative work(CSCW) var att den nya tekniken att genomföra distansarbeten framförallt öppnade dörrar för de yrkesgrupper som hade behov av att visa upp grafiskt material, en yrkesgrupp som normalt blir väldigt belastad om arbetsgruppen inte är närvarande.</p>

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som används i några musiklärares undervisning, hur de används, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tänkas vara. Vi har även försökt tolka vilken attityd musiklärarna har till användandet av dessa verktyg och om den kan sägas vara beroende av ålder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem små eller mellanstora svenska städer med olika typer av musiklärarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör ämnet intressant och relevant; att ny teknik är en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar också upp några aspekter på inlärning; sociokulturellt perspektiv – synen på lärande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlärning påverkas beroende på hur stoff presenteras. Vidare finns ett avsnitt om investeringar som gjorts för att integrera datorteknik i svensk skola, ett om vad som sägs i skolverkets styrdokument och ett om lärares roll i förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik).Resultatet visar att digitala redskap används i planering, undervisning och som visuella/auditiva minneslappar mellan lektioner. Vanligt förekommande är streamingtjänster och inspelningsprogram. Man framhåller också moderna kommunikationsmöjligheter som viktiga. Ett viktigt argument för användande av ny teknik är elevens chans till inlärning via gehör och härmning tack vare stor tillgång till musik. Vi kan vidare se att lärarnas inställning till ny teknik är överlag positiv, men inte helt utan restriktioner. Det praktiska spelandet och själva mötet med eleverna hålls som viktigast. Tesen om att lärares inställning till ny teknik skulle kunna bero på ålder och yrkeserfarenhet är inget detta arbete kan styrka. / In the present study, digital tools are examined that are used by certain music teachers, how they are used, and what the underlying pedagogical intentions may be. We have also tried to interpret the attitude of the music teachers in regard to the use of these tools, and whether it can be said to be dependent on age and work experience. Five informants in five small or medium-sized Swedish cities with various types of music teaching jobs were interviewed, with the hope in gaining an overall diverse response.In our view, we discuss what makes the subject interesting and relevant: that new technologies are a major part of children’s and young people's lifestyles. We also address some aspects of learning; socio-cultural perspectives - the view of learning as dependent on the individual's interaction with his environment, and also how learning is affected depending on how the material is presented. There is also a section on the investment made in integrating computer technology in Swedish schools, a section on what is presented in the agency's governing documents, and a third section on the teachers' role in relation to ICT (information and communication technology).The result shows that digital tools are used in planning, teaching and visual / auditory memory overlap between classes. Streaming services and sequencer programs are often used. It also points to modern means of communication as being important. An important argument for the use of new technologies is the opportunity for students to learn through hearing and mimicry thanks to much access to music. We can also see that teachers' attitudes towards new technologies are largely positive, but not without restrictions. The actual performance of music and the personal encounter with students will be held as the most important aspects. The question of the teacher's attitude toward new technologies as being dependent upon age and work experience has not been proven in this study.