The purpose of this thesis is to outline experiences of mobile devices’ suitability to using them in teaching from teacher’s perspective inside Finnish vocational schools; how to benefit devices better in learning process, communication, collaboration, information searching and sharing between teacher, student, stakeholders and outer world. Mobile learning as an extension and possibility to more regenerative learning, effective communication and information management tool is viewed from working life demands in the 21st century. The core my study consists of information and communications technology (ICT) literacy skill, which is the ability to use technology to develop 21st century content knowledge and skills, in the context of learning core subjects and further in the working life. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

BAKGRUND:Användandet av datorer i samhället medför att människor behöver ha kunskap ominformations- och kommunikationsteknik, IKT. Barn i förskolan kommer att möta datorer iolika sammanhang under sin uppväxt, vilket har gjort att användningen av datorer i förskolanhar vuxit fram under senare år. I vissa förskolor finns det datorer, i andra inte och hur deanvänds ser olika ut.SYFTE:Syftet med denna uppsats är att undersöka barns samspel och kommunikation vid datorn ochhur datorerna används i två förskolor.METOD:I undersökningen har vi observerat 16 barn mellan 3:9-5:8 år, i deras samspel ochkommunikation vid datorn på två förskolor i Västra Götaland. Studien är kvalitativ.RESULTAT:Resultatet visar att samspel och kommunikation vid datorn ser olika ut beroende av olikasituationer, vilka barn som deltar och på vilket sätt de agerar, hur datorn används ochnärvaron av pedagoger. Barn och pedagoger kommunicerade och samspelade med hjälp avtalet och genom kroppsliga gester, för att skapa en gemensam förståelse. Datorerna varavstängda och sattes på när observationerna skulle göras, vilket gjorde att pedagogerna styrdedatoranvändandet. Initiativet till att använda datorn kom inte spontant ifrån barnen.Kommunikation och samspel sker om viljan och förmågan finns.

The purpose of this Master’s Thesis is to examine and describe how a wiki can be used in the information seeking education. We believe that the preconditions for education and learning are changing; technology and Internet has introduced new tools for the learning situation. To examine this we will describe how the wiki technology can be used in the information seeking education, describe how the goals of the information seeking education are reached when using a wiki and lastly investigate the school librarian’s pedagogical role in wiki-based education. In our research we have used qualitative interviews, observations and study of the artifact. We have interviewed the school librarian and her seventh grade students, observed the learning situation in the class room and studied their use of their wiki. We learned that the wiki was used as a platform in the education and that the school librarian found it easy to implement and use. The students found it easy and fun to use most of the time. We found that the school librarian’s role were twofold; tutor and intermediary. When using the wiki the learning situation is changed, there are new roles and the teaching moves away from the teacher’s desk. We also came to the conclusion that the wiki was not used to its full potential in terms of collaboration.

BAKGRUND: Digitala media har stor betydelse i vårt samhälle och lärarens förhållningssätt till IKT, informations och kommunikationsteknik, spelar en stor roll för eleverna. Att använda digitala media i undervisningen kan gynna olika inlärningsstilar och tillsammans skapa en större förståelse av den värld vi lever i. Digitala media bör bli en naturlig del av skolarbetet både av pedagogiska skäl och för att det är en del av vardagslivet. SYFTE: Att undersöka hur en lärare i år sex kan använda digitala media i undervisningen. Frågeställningar: Hur använder en lärare digitala media i sin undervisning? Hur resonerar en lärare kring sin användning av de digitala medierna i undervisningen?METOD: Vi har genomfört en fallstudie där vi har undersökt en lärares användning av digitala media i sin undervisning. De metoder vi använt oss av är observationer och intervju. RESULTAT: Lärare kan vinna stora fördelar med att använda digitala media som lärandeverktyg, under förutsättning att läraren har kompetens och intresse att se möjligheterna till att skapa positiva lärandesituationer för eleverna. Fördelarna med digitala media är att man kan stimulera elevernas inlärning och gynna olika individer och inlärningsstilar. Nackdelarna kan vara när tekniken inte fungerar tillfredställande, vilket kan vara mycket tidskrävande för läraren.

BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig på Säljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sätter krav på en likvärdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andraspråksinlärning, interaktion och samspel i klassrummet och användning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdämnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien är att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan användas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andraspråk i årskurs två och tre.MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Den har inslag av etnografin som fokuserar på den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar på att optimera en verksamhet. Datainsamlingen skedde genom observation, intervju och fotodokumentation av elevernas produkter. Urvalsgruppen omfattade 18 elever i årskurs två och tre. Det genomfördes tre observationspass med grupper om sex elever och nio intervjuer där eleverna frågades parvis.ResultatArbetet visar att det är möjligt för elever med svenska som andraspråk att utveckla färdig-hetskunskaper i knytandet av ett vänskapsarmband med hjälp av en instruktionsfilm om denna teknik. Eleverna bekräftade att filmen underlättade förståelsen av det svenska språket. De visade en hög grad av aktivitet och engagemang under observationerna. Interaktionen med datorn och eleverna emellan var dock mindre utpräglad. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI vårt nutida samhälle använder vi digitala verktyg inom många områden, både privat, iarbetslivet och i utbildningssammanhang. Digitala verktyg har skapat många nyamöjligheter i förskolan och skolan men det har dock inte varit enkelt att finna en balans mellan det gamla och det nya. Digitala verktyg så som den interaktiva tavlan skall fungera som ett hjälpmedel tillsammans med övriga verktyg.SyfteSyftet med min studie är att undersöka hur pedagogerna i en förskola upplever att införandet av den interaktiva tavlan har förändrat deras verksamhet.ForskningsfrågorHur menar pedagogerna att den interaktiva tavlan påverkar deras planering av denpedagogiska verksamheten? Vilka effekter menar pedagogerna att den interaktiva tavlan får på arbetssättet tillsammans med barnen? Hur upplever pedagogerna att den interaktivatavlan påverkar barns lärande? Vilka möjligheter och/eller hinder anser pedagogerna kan uppstå vid användandet av den interaktiva tavlan?MetodJag har genomfört en kvalitativ studie med intervju som huvudsaklig metod.ResultatI mitt resultat kan jag urskilja att pedagogernas kunskap och kompetens är av stor vikt i användandet av den interaktiva tavlan i barngruppen. Jag har också uppmärksammat pedagogernas glädje, lust och engagemang samt en vilja att lära. Pedagogerna såg många möjligheter med att använda den interaktiva tavlan som ett verktyg i vardagen. Tillgängligheten har en påverkan i hur den interaktiva tavlan används i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI bakgrunden redogörs för litteratur och tidigare forskning kring datorer i förskola och förskoleklass. I dagens samhälle används datorn som redskap inom många områden både privat och i utbildningssammanhang. Datorn erbjuder många nya möjligheter och kan fungera som ett hjälpmedel i verksamheten, samt komplettera det traditionella arbetssättet.SyfteSyftet med undersökningen var att ta reda på förskollärarnas respektive barnens perspektiv när det gäller datoranvändningen, samt deras förhållningssätt till datorer som lek och arbetsredskap i förskola och förskoleklass.MetodStudien gjordes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Redskapet som användes var öppen riktad intervju med fyra förskollärare, vilket innebär att intervjuaren formulerar en fråga och förväntas få ett öppet svar. Därefter genomfördes även fyra barnintervjuer i grupp.ResultatResultatet visar att förskollärarna är eniga att datorer skall finnas i verksamheten, eftersom det kommer att bli en del av barnens vardag. De upplever även att datoranvändningen i verksamheten har ökat de senaste åren, och att barnen har mer kunskap om datorer än tidigare. Det framgår även hur förskollärarna och barnen använder datorn i den dagliga verksamheten, samt barnens samspel och kommunikation vid datoranvändningen. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundVi har undersökt projektet One Laptop per Child vilket är datorprojekt startat i USA med syfte att förse elever i utvecklingsländer med varsin dator i undervisningen. Sedan år 2000 har Rwanda påbörjat en tydlig satsning för landets utveckling. IKT har en stor roll ochgenomsyrar alla officiella dokument, från regering till läroplaner. I officiella dokument från OLPC figurerar uttrycket Learning by doing, vilket är starkt förknippat med John Dewey och hans pedagogiska tankar. Forskningen kring datorer i skolan och antalet datorer per elev är oenig, men gemensamt för den forskning vi har tagit del av är att skolor som arbetar med datorer avkrävs en tydlig struktur kring upplägget.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur elever och lärare i en klass, som ingår i projektet One Laptop per Child, i Rwandas huvudstad Kigali förhåller sig till och använder sig av datorn i undervisningen.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med inspiration från etnografin där vi har använt oss av observationer och intervjuer vid insamlandet av data. Före vår studie tog vi kontakt med ansvariga inom OLPC Rwanda, så kallade gatekeepers, som hjälpte oss att genomföra vår studie på plats i Kigali.ResultatLärarna använde datorn vid steg-för-steg instruktioner i helklass och när eleverna behövde hjälp. Detsamma gäller elev-lärarna men de använde också datorn vid lektionsintroduktioner. Eleverna använde datorn främst vid enskilt arbete för att skapa animationer och utbyta idéer. Datorn framställs ur lärarnas synvinkel som ett kunskapshöjande verktyg som tränar elevernaatt bland annat kommunicera och dela med sig av kunskap. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundStudien tar upp hur förskolan har utvecklats från 1800-talet fram till idag. Från att barnen ska ha fått tillsyn och omsorg till idag där pedagogerna arbetar utifrån barnens intressen och utveckling. I dagens samhälle behöver människor ha en digital kompetens eftersom de bör kunna följa med i samhällsutvecklingen. Vi har idag en läroplan för förskolan där det finns mål om den nya tekniken som pedagogerna ska sträva efter. Det här kan barnen göra genom att leka och experimentera vid surfplattan. Barnen kan även genom samspel med vuxna och andra barn lära sig hur tekniken fungerar.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur digitala lärresurser motiveras i förskolan.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie där intervjuer har varit det centrala.ResultatResultatet visar på hur förskolan motiverar beslutet av surfplattan. Det vi har kommit fram till är hur beslutet har tagits till att skaffa surfplattor det vill säga genom diskussioner och att alla var överens. Vissa förskolor använder den mer och vissa använder den inte alls, men vi har sett att det finns utvecklingspotential. Pedagogerna vill utveckla användandet eftersom de ser surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. För att kunna utveckla användandet är det av stor vikt att pedagogerna planerar utefter de didaktiska frågorna: vad, hur och varför. Vi har även kommit fram till att pedagogerna anser att de flesta vårdnadshavarna är positiva till surfplattan i förskolan. / Program: Lärarutbildningen

Huvudsyftena med den här studien är att undersöka hur IKT (informations- och kommunikationsteknik) används i svenskundervisningen av lärare i förskoleklassen till årskurs 3, samt en granskning av vad lärarna ser för möjligheter och hinder vid användning av IKT. För att uppnå detta syfte har jag valt att undersöka sju F-3 lärare. Frågeställningarna som har tagits fram för att svara på studiens syfte är: (1) hur används IKT i svenskundervisningen, (2) vilka möjligheter och hinder finns med IKT i undervisningen och (3) vilka attityder har lärarna till användningen av IKT som pedagogiskt redskap i svenskundervisningen? Kvalitativa intervjuer har genomförts med de sju lärarna i F-3-klasser. Det sociokulturella- och konstruktivistiska perspektivet har legat till grund för studiens analys. Resultatet visar att det finns samband mellan lärarnas användande av IKT och deras kompetens. Lärarna använder IKT på liknande sätt men i olika mängd. I svenskundervisningen använde lärarna IKT för att eleverna lättare ska kunna skriva och bearbeta längre texter. Lärarna använde även IKT för att visa bilder och filmer. De lärare som var mitt uppe i att lära eleverna att skriva bokstäver använde sig även av IKT för att lägga upp en bild på whiteboarden för att sedan skriva "på" bilder för att lättare visa eleverna vilka bokstäver som ska ner i "källaren" och vilka som ska upp på "vinden".