Syftet med detta konsumtionsarbete var att undersöka hur utomhuspedagogik används i matematikundervisning. Denna undersökning har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta utvald litteratur för att försöka besvara arbetets syfte. Insamling av data genom vetenskapliga artiklar gjordes med hjälp av databaserna ERIC och UniSearch. Resultatet av litteraturstudien visar på två exempel på hur utomhuspedagogik kan användas i matematikundervisning. Det första är hur lärare använder digital teknik som verktyg för att tillämpa metoder och koppla undervisningen med vardagliga situationer. Det andra visar att utomhuspedagogik i matematikundervisning kan användas för att motivera elever och stötta kunskapsutvecklingen.

No description available.

Att använda sig av digitala hjälpmedel blir mer och mer vanligt förekommande. Allt ifrån smartphones, laptops, smartklockor, smart-tv etcetera används allt oftare, både i vardagen och i arbetslivet. Denna utveckling av digitala hjälpmedel har även skett inom skolan. Den senaste läroplanen (LGR11) har därför reviderats för att skapa mer digitaliserade klassrum, och innebär att lärare ska arbeta mer med digitala hjälpmedel i sin undervisning. Syftet med denna kandidatuppsats är att identifiera och beskriva lärares attityder till det digitala klassrummet samt vilka faktorer som påverkar dessa attityder. Denna kandidatuppsats är en fallstudie som har fokuserat på en medelstor skola i en liten svensk kommun. I den valda skolan hade det nyligen genomförts en satsning på digitala hjälpmedel, vilket gjorde det särskilt intressanta att studera lärarna som arbetar på den skolan. Empiri samlades in genom intervjuer med fyra lärare som har tidigare erfarenhet av att arbete med digitala hjälpmedel. Intervjuerna blev sedan analyserade med en tematisk analys och med hjälp av en analysmodell. De slutsatser som framgår i kandidatuppsatsen är att skolan väljer att spendera resurser på nya digitala hjälpmedel istället för att utbilda lärare i hur de ska använda sig av de digitala hjälpmedlen. Lärare känner sig osäkra på användandet av digitala hjälpmedel eftersom de har begränsade kunskaper. Kompetensutbildning av lärarna samt öka tillgänglighet av teknisk support är viktiga för att inte skapa negativa attityder till digitala hjälpmedel bland lärare.

Detta är en intervjustudie som involverar fem lågstadielärare från en F-6 skola. I denna studie har vi inriktat oss på engagemang hos eleverna vid digital läs- och skrivinlärning i svenskämnet. Syftet med studien var att undersöka vilka fördelar som kan finnas genom användandet av en IKT-baserad läs- och skrivundervisning utifrån ett engagemangsperspektiv. Utifrån syftet konstruerades forskningsfrågor för att operationalisera vårt syfte: 1. Hur upplever lärarna att datorn som ett läs- och skrivverktyg kan bidra till engagemang hos eleverna inom svenskämnet? 2. Hur upplever lärarna elevernas engagemang i det digitala läs- och skrivlärandet? Tidigare forskning visar att digital läs- och skrivinlärning ofta gynnar elever i deras läs- och skrivlärande samt att engagemang är en väldigt viktig del som måste uppnås för att ett lärande ska kunna ske. Därför kände vi att det var relevant att undersöka hur datorn som ett läs- och skrivverktyg kan bidra till att skapa engagemang hos eleverna och hur lärarna upplever elevernas engagemang vid det digitala läs- och skrivlärandet. Efter att ha genomfört intervjuer och samlat in material så analyserade vi vår insamlade empiri. Efter analysarbetet synliggjordes ett resultat i form av tre övergripande kategorier och vi konstruerade följande slutsatser och implikation: Datorn kan enligt våra lärarrespondenter fungera som ett läs- och skrivverktyg som på olika sätt kan bidra till engagemang hos eleverna. Detta genom användandet av talsyntes respektive stavnings/grammatikkontroll, genom användandet av tangentbordet och genom användandet av digitala bilder. Lärarnas upplevelse av elevernas engagemang i det digitala läs- och skrivlärandet varierar men koncentration, arbetsvilja, fokus och inspiration är de orden som används mest för att beskriva elevengagemanget. Genom ytterligare forskning kring området, hade exempelvis kurslitteratur till lärarutbildningar kunnat innehålla mer pedagogisk vägledning gällande digital läs- och skrivinlärning samt elevengagemang vid undervisning. Lärare hade därmed, genom mer forskning och kompletterad kurslitteratur, givits bättre förutsättningar för att skapa en engagerande digital läs- och skrivundervisning som både lärare samt elever hade gynnats av.

<p>The main purpose of this study is to get an increased knowledge of the content on the Swedish website lektion.se. The study wants to find out if the content can relate to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. The questions it aims to answer are how the content of lessons in Swedish in grade 1-5 is related to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. This has been a study of text from lessons taken from the website. The study has been made with support from qualitative and quantitative analysis of text. The result shows that both a relation to the syllabus and the sociocultural view of learning is shown in the content, but in different grade. The study also shows diverseness in quality and content, which means that how the community is used, is vital for how it promotes a sociocultural view of learning and the intentions of the syllabus. Another result indicates that the discussion board rarely is used for communication about the lessons. To increase this use many problems of decoding between users of the community would be solved. Different kinds of group projects were the most common parts of the sociocultural view of learning; which indicates that this is the part in this perspective that has got most penetrating power among the teaching staff. Eventually my research shows that material with lessons that describes working with a theme, promotes the sociocultural view of learning and the intentions of the syllabus.</p>

<p>Detta examensarbete är en studie som handlar om läromedel och läromedelsanvändning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet är av alternativ art och innehåller två delar. Dels en skriftlig rapport om användningen av läromedel, och dels ett eget framställt digitalt läromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska ämnena stärks; som till exempel att lärare sällan eller aldrig använder läromedel, samt vad detta i så fall kan bero på. Jag ville även utreda vilka attityder elever och lärare hade kring dessa frågor samt hur man ser på datorn som hjälpmedel i undervisningen i Foto. Resultaten från mina intervjuer bekräftade många av de förutfattade meningar jag haft sedan tidigare. De lärare jag haft kontakt med använder i princip inte tryckta läromedel, både av ekonomiska och pedagogiska skäl. De har däremot börjat anamma den digitala tekniken mer och mer, och datorn är idag en naturlig del av undervisningen. Det digitala läromedel som jag utvecklat fick ett gott mottagande av såväl elever som lärare.</p>

<p>Denna studie är inriktad mot gymnasieskolans estetiska program och till musikinriktningen där musikpedagogers förhållningsätt, arbetssätt och IT-kompetens undersöks. Undersökningen är en kvalitativ studie där fyra musikpedagoger har intervjuats. Resultatet visar att dessa pedagoger använder IT som verktyg i musikundervisningen och att de ser det främst som ett hjälpmedel. Användningsområdena är dels informationssökning och kommunikation, dels inspelnings- och arrangeringsprogram som integreras med IT-verktygen. Informanterna upplever att tillgängligheten till IT har gjort att läromedlen förändrats och blivit digitala inom musikundervisningen. IT har till skillnad från tidigare gjort det möjligt att snabbt ta fram material till undervisningen. Avgörande faktorer för om musikpedagoger använder IT i undervisningen är tillgång, kompetens och intresse. De lärare som intervjuats menar att eleverna förväntar sig att de använder den IT som finns på skolan. IT-kunskapen är varierande bland informanterna. Männen visar och uttrycker ett större intresse för IT än vad de kvinnliga pedagogerna gör. En möjlig orsak till att kvinnornas intresse inte är lika starkt som männens kan bero på att kvinnorna i denna studie är nyanställda och inte har kommit igång med IT fullt ut.</p>

<p>Forskning har visat på samband mellan användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. Gällande stress bland ungdomar är detta ett fenomen som i allt större utsträckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmänhet stor användarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet användare bland ungdomar ökar årligen. I den här uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med några gymnasieungdomar, två killar och två tjejer från både praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om användningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar. Resultatet visar på samband mellan användande av Informations- och Kommunikationsteknologi och olika upplevelser av stress. Det visar även på att användningen av olika kommunikationstekniker bland ungdomarna som intervjuats i denna studie, skiljer sig en aning i förhållande till andra tidigare studiers forskningsresultat.</p>

<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka de metoder som användes under olika tidsperioder för barns läsinlärning. Vi ville veta mer om samhällets värderingar i de gällande perioderna och hur den rådande barnsynen påverkade läsinlärningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika läsinlärningsmetoderna är en avspegling på de samhälleliga förhållandena så ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren på våra frågeställningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhällets utveckling och barnsyn har påverkat utformandet av de olika läsinlärningsmetoderna. Den utvecklingen var tydligast under 1970-talet då en rad nya metoder uppstod.  </p>

<p>Användandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) är något som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjälp av datorer skriver sig till läsning är något som uppmärksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok <em>Att skriva sig till läsning - IKT i förskoleklass och skola </em>(2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lärare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val läraren gör, vad som påverkar dessa val och var läraren får informationen ifrån.</p><p> </p><p>I den tidigare forskningen tas det upp att en lärare ständigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pågår en ständig lärprocess. En lärarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder påverkar elevernas inlärning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos läraren om den egna handlingen i undervisningen. I valet av metod är även faktorer som ideologisk övertygelse, metoders effektivitet och relevans i undervisningssituationen av vikt.</p><p> </p><p>I den tidigare forskningen framträder även att datoranvändandet som metod i läs- och skrivutvecklingen kan ha positiva effekter. Samtidigt är det viktigt att det finns en tanke bakom datoranvändandet. Det är inte datorn som skapar lärandet utan datorn ger en <em>möjlighet</em> till lärande.</p><p> </p><p>Studien är av kvalitativ karaktär och datamaterialet består av två semi-strukturerade intervjuer. De teman som tas upp under intervjuerna och diskuteras har skapats utifrån observationer i klassrummet och Tragetons metod för att skriva sig till läsning. Anledningen till valet av kvalitativ karaktär och en semi-strukturerad intervju, var för att tillsammans med lärarens skapa en diskussion kring hennes tankar bakom de val hon gjort.</p><p> </p><p>Slutsatsen av studien visar att läraren omvandlar metoden utifrån vad hon anser att eleverna och situationen kräver. Vad som påverkar dessa val är olika beroende på arbetets syfte och hur situationen med eleverna ser ut. Hennes tidigare erfarenhet och kollegors erfarenhet och kunskap är ett sätt för henne att kunna omvandla och utveckla metoden för att den ska fungera för henne och hennes elever.</p><p> </p>