No description available.

Vi, två gymnasielärare, skriver denna fallstudie i syfte att klargöra hur vi tänkt, hur vi förändrat studiemiljön och studiesättet på ett datortekniskt program under åren 2005 till 2008. Vår ursprungliga tanke var att förbättra elevernas möjlighet att studera datortekniska ämnen. Dessa är ofta svåra att studera därför att man i normala fall inte alltid kan överblicka den kunskap man som elev behöver för att gå vidare. Vi har arbetat med mycket integration mellan olika tekniska ämnen och en stor frihet för eleverna att själva styra sitt sätt att arbeta. Vi har också ändrat den fysiska arbetsmiljön för eleverna på så sätt att de arbetar i en öppen kontorsliknande miljö med arbetsplatserna ställda i grupper. Eleverna har haft stor möjlighet att byta samarbetspartners och grupperingar. De har kunnat flytta runt på ett ganska fritt sätt. Även raster och pauser har hanterats på ett liknande fritt sätt. Vi har använt oss av andra pedagogers olika tankar och försökt att få en fungerande strategi för IKT-undervisning på elevernas egna villkor. Det klassrum som använts har i grunden förändrats för att erbjuda en så öppen och flexibel studiemiljö som möjligt. Ett urval frivilliga elever har därefter samarbetat i intervjuform för att hjälpa oss i vår utvärdering.

<p>Syftet med denna studie var att studera lärares undervisningserfarenheter av att använda podcasting och vilka fördelar de anser att detta kan ha i undervisningen. För att undersöka detta har jag utfört kvalitativa intervjuer med två lärare på en skola där podcasting används. I de teoretiska delarna redogörs vad podcasting är, hur den används, vilka möjligheter som finns med podcasting, för och nackdelar och vad forskningen antyder kring ämnet. Studien visar att det finns möjligheter att förändra och utveckla dagens undervisningssätt med hjälp av podcasting. Viktigt att notera är då att podcasting är avsett som ett komplement till undervisningen och har inte som syfte att ersätta dagens undervisningsmetoder. Podcasting kan användas som hjälp vid repetition samt ge möjlighet att ta del av undervisningen på andra platser än på skolan, något som leder till att det blir ett flexibelt lärande. Det framkom även att de intervjuade lärarna uppfattade det som att eleverna hade en positiv inställning till podcasting eftersom de fann hjälpmedlet intressant och kände sig bekanta med tekniken. De tyckte även att föräldrarnas reaktion var positiv, då de kunde ta del av matematiklektionerna genom filmerna och på så vis få mer insyn i skolan.</p> / <p>The purpose of this study was to investigate teachers’ experience in education of using podcasting and what benefits they think it can bring to education. To fulfil the purpose of this study I made qualitative interviews with two teachers which work at a school where podcasting is used. The theoretical part of the report explains what podcasting is, shows use, possibilities, advantages and disadvantages and also what research indicate about the subject. The study demonstrates that there are different possibilities to change and develop today’s way of teaching. This way of working is a complement to the present education and it is not suppose to replace the way of teaching commonly used today but to facilitate education. It can be used as an aid in repetition and give the possibility to move teaching out of school, this makes it a flexible learning. It also emerged that the interviewed teachers perceived that the students had a positive attitude towards podcasting because they found it to be an interesting approach and felt familiar with the technology. They also perceived the parents reactions as positive, now they could take part of mathematics lessons through the films and thus have more insight in the school work.</p>

<p>The concept of IT has developed into ICT (Information- and Communication Technology) over the years. ICT has an increasing impact in society and the Swedish curriculum (Lpo 94) highlights the importance of school to convey lasting knowledge that constitutes the general frame of reference that everyone in society is in need of. The purpose of this study was to find out how teachers perceive and use ICT in secondary school and discover the teachers’ vision concerning ICT.</p><p>The used approach for the study is a qualitative research with a basis of interviews. Four interviews are made with teachers from the early years of secondary school, at two different schools. The results of these interviews indicate that teachers use ICT such as computers, video, digital cameras, tape recorders and projectors, but in varying degrees. The discussion reveals how the teachers’ usage of ICT, as well as their visions, is limited for various reasons. One reason appears to be the confidence that the respondents feel towards older technologies.</p> / <p>IT-begreppet har kommit att utvecklas och idag används ofta begreppet IKT (Informations- och kommunikationsteknologi). IKT spelar en allt större roll i samhället och läroplanen (Lpo 94) belyser vikten av att i skolan förmedla varaktiga kunskaper som utgör den allmänna referensram som alla i samhället är i behov av. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna uppfattar och använder IKT i undervisningen i grundskolans tidigare år samt se vilka visioner kring informations- och kommunikationsteknik lärarna har.</p><p>En kvalitativ forskningsansats har använts med intervjuer som underlag. Intervjuerna är fyra stycken till antalet och har genomförts på två olika skolor med lärare från grundskolans tidiga år.  Resultatet av dessa intervjuer visar att lärarna använder sig av IKT i form av bland annat dator, video, digitalkamera, bandspelare och projektor men i olika stor utsträckning. I diskussionen framkommer hur lärarnas användande, likt deras visioner, är begränsade av olika anledningar. En av anledningarna visar sig vara den trygghet respondenterna känner inför äldre teknik.</p>

<p>Detta arbete utgår från frågeställningen om vad det finns för förutsättningar för att använda elektroniska spel med avseende att användas i matematikundervisning (matematikundervisningsspel) i de svenska skolorna. Arbetet ser särskilt till kultur, teknisk infrastruktur och lärarutbildning, men också till vilka krav som skolan ställer på ett matematikundervisningsspel. För att besvara arbetets frågeställning har intervjuer och spelanalyser genomförts. Vidare har också litteratur och föreläsningsinformation studerats.</p><p>Resultatet tyder på att matematikundervisningsspel behöver betraktas och användas som ett pedagogiskt medel av både elever och lärare för att de ska vara effektiva. Matematiklärare behöver utbildas om hur dessa spel ska användas, då spelen blir som mest effektiva först när eleverna får reflektera över sitt spelande och då läraren kopplar samman spelandet med resterande undervisning. Matematikundervisningsspel behöver utvecklas i enlighet med de riktlinjer som forskning har presenterat för att ett undervisningsspel ska ge bäst resultat. Spelen behöver också utvecklas med avsikt att följa matematikens läroplan och lärandemål, samt påvisa att dessa följs. Idag har inte alla skolor tillgång till den hårdvaruplattform som krävs för att kunna använda matematikundervisningsspel, men fler skolor satsar på att se till att denna tillgång finns.</p><p> </p>

<p>Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations-och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT, huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål. Datorns användningsområde rör skolarbeten, foton samt internetanslutning. Föräldrar och ungdomar diskuterar sällan internetupplevelser. Undersökningen visade att ungdomarna i år 9 brukar internet och mobiltelefon i större utsträckning än gymnasieeleverna. Mobiltelefonen föredras av bekvämlighetsskäl jämfört med internet och mejl.</p>

<p><p>Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT,huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål. Datorns användningsområde rör skolarbeten, foton samt internetanslutning. Föräldrar och ungdomar diskuterar sällan internetupplevelser. Undersökningen visade att ungdomarna i år nio brukar internet och mobiltelefon i större utsträckning än gymnasieeleverna. Mobiltelefonen föredras av bekvämlighetsskäl jämfört med internet och mejl.</p></p>

Kerstin Zimmermann, Wien, betrachtete verschiedene Klassifikationen zur Beschreibung von Technologien. Hierbei geht es auch um Eingruppierungen von neuen Technolo­giefeldern mit einem besonderen Augenmerk auf IKT. Die OECD-Klassifikation misst nur die F&E Intensität am Gesamtumsatz. NACE Code und ISIC beziehen sich auf Produktion, Handel und Dienstleistungen. Im cross-sektoralen Bereich gilt es aber, sinnvolle Indikatoren für die Anwendung einer generischen Technologie zu finden, der allerdings neuere Meßmethoden zur Seite gestellt werden müssen. Entspre­chende Parameter stellte sie vor.

Medie- och informationskunskap samt medieutbildning har blivit ett omtalat fenomen, inte bara i skolan utan likaså allmänt som en förutsättning för demokrati. Kontakten med media sker förutom via de klassiska medierna så som radio, TV och tidningar, idag även via internet genom datorer, smarta telefoner och surfplattor. Skolan har inte längre monopol på lärandet utan mycket sker utanför skolan, på fritiden, och just genom medier av olika slag. Därför kan skolan behöva använda sig av elevernas verklighet i undervisningen, utan att för den skull ge sig hän åt underhållning. Kunnighet om media på olika plan blir allt viktigare och ger eleverna möjlighet att se bortom budskapen som vill påverka dem i en viss riktning. I den bästa av världar kan eleverna dessutom bli inte bara konsumenter utan dessutom producenter av media.   Medieutbildning genomsyrar styrdokumenten i skolan och syftet med den här uppsatsen är att fokusera på bildämnet som är ett kärnämne när det gäller mediekunskap på grund av sitt fokus på bilder och bildproduktion. Bildämnet har sedan ett par decennier tillbaka i styrdokumenten övergått från att vara enbart ett konstnärligt ämne till att vara ett kommunikationsämne där även det konstnärliga kan användas som en inspiration och ett budskap men där just kommunikationens syfte och användningsområden får mer fokus. I uppsatsens kunskapsöversikt kan anas att bildämnets övergång till kommunikationsämne inte riktigt implementerats i alla klassrum trots att styrdokumenten är tydliga vad gäller detta både i kunskapskraven och i skolans uppdrag.   Resultatet redovisas utifrån ett för skolans medieutbildning framarbetat dokument och visar på att de informanter som intervjuats arbetar med medie- och informationskunskap i bildämnet, på olika sätt och med olika förutsättningar. Eleverna får arbeta med analys av olika sorters bilder, göra foto- och filmarbeten eller tredimensionella uttryck som alla ska kommunicera budskap på något sätt. Svårigheter som nämns är tillgång på digital teknik men också informanternas egen kunskap och utbildning i detsamma, både hårdvara och mjukvara. Detta väcker i sin tur funderingar om högskolornas bildlärarutbildning, om generationsskiften och framtida utmaningar.

The main purpose of this study is to describe and increase the understanding of preschool teachers´ experiences regarding pedagogical documentation with digital tablets. The focus of the study was to reveal how the digital tablets are used for pedagogical documentation. Our hope is to give new meaning concerning ICT, information and communication technology, on a daily basis at preschools. The method that we used in this study is qualitative interviews to reach and get knowledge about preschool teachers´ experiences with digital tablets. In the results we have been able to conclude that the positive properties, such as digital tablets being a fast and simple way of creating pedagogical documentation, that the technique offered were bigger than the negative aspects, which resulted in a general positive outcome. / Uppsatsens övergripande syfte handlar om att beskriva och förstå hur pedagoger upplever arbetet med pedagogisk dokumentation med hjälp av den digitala pekplattan. Numera kan den pedagogiska dokumentationen i förskolan ske snabbt och enkelt genom digitala pekplattor. Det är till exempel enkelt att skicka iväg bilder eller information, direkt i stunden. Det kan givetvis vara mycket smidigt, men vår problematik som vi vill poängtera i detta examensarbete, är att teknikens snabba funktioner och processer kan möjligen minska eftertanken och utrymmet för egna reflektioner. Metoden som vi använder är kvalitativa intervjuer. Resultaten som vi kom fram till i studien var att de positiva egenskaper som tekniken möjliggör överväger de eventuella negativa aspekterna. Resultaten bekräftar att pedagoger i förskolan överlag upplever att deras dokumentationsarbete förenklas med hjälp av den digitala pekplattan. Problemen som vi upptäckte hänvisar alltså till teknikens snabba hantering som eventuellt kan minska möjligheterna för egna reflektioner.