A team of 13 NTNU students have developed and built a car to compete in the Shell Eco-Marathon 2012 competition. This master project is a continuation of the specialization project done in the autumn semester 2011. Production started in February and the car was ready on the start line the 18th of May. Out of 22 competing teams in the battery-electric category, the DNV Fuel Figher 2 came in 5th place. The best result achieved was 163km/kWh which can be calculated into an equivalent of 1581km/liter of gasoline. This report includes the design and production process of all sub systems. In addition project management, system engineering, media and the race itself is described.

I takt med att samhället utvecklats har även tekniken gått framåt, och digitala verktyg, såsom datorer och läsplattor, blir allt vanligare i klassrummen. En metod som går hand i hand med digitaliseringen är Att skriva sig till läsning-metoden som går ut på att elever i årskurs 1 skriver sig in i läsningen med hjälp av dator, eller läsplatta. Först i årskurs två börjar de skriva med penna. Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ undersökning studera ett urval lärare och deras elevers förhållningssätt till digitala verktyg som stöd i den tidiga läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat två lärare och deras elever, samt observerat klassrumssituationer där de använde sig av digitala verktyg. Informanterna valdes medvetet till min studie eftersom att de arbetade med digitala verktyg samt ovan nämnda metod - Att skriva sig till läsning, och de blev då ”nyckelinformanter”. Resultatet av empirin var att lärarnas förhållningssätt visade på att de starkt förespråkade metoden med argumentation att alla elever kan lyckas. Elevernas förhållningssätt till användningen av digitala verktyg var avslappnat; de såg datorerna och läsplattorna som något självklart och skulle inte kunna föreställa sig något annat. / Examensarbete på avancerad nivå, dock ej en magisterexamen ännu.

IT (Informationsteknik) och IKT (Informations- och kommunikationsteknik) har haft en snabb utveckling de senaste tjugo åren och det har skett stora förändringar i samhället. De stora förändringarna sätter krav på förskola och skola vars uppgift är att förbereda barn och ungdomar inför deras kommande arbetsliv där det garanterat kommer att komma i kontakt med den nya tekniken. Det främsta syftet med denna studie var bland annat att se vad några pedagoger hade för attityder till IKT i förskolan. En kvantitativ metod har används eftersom den ger möjlighet att kunna samla in ett större antal fakta för att sedan kunna analysera och finna mönster. För att få en djupare förståelse för de olika åsikter pedagoger har för IKT i förskolan och hur de arbetar har även kvalitativ metod använts då det är enklare att tolka och förstå det resultat som framkommer. Resultatet visar att det finns en viss oro hos pedagogerna för att datorn ska ta för mycket tid och att de andra aktiviteterna som till exempel fysiska aktiviteter och utevistelse ska bli åsidosatta. Men pedagogerna anser även att datorn är ett bra komplement och hjälp till barnens matte, läs- och skrivinlärning. Vanligast är att datorn används till olika former av pedagogiska dataspel, man använder den även som redskap i olika former av dokumentation.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Tragetons metod har använts i den tidiga läs- och skrivinlärningen. I uppsatsen har det förts ett resonemang omkring metodens för- respektive nackdelar samt om metoden kan anses vara lämplig för alla elever eller ej. För att undersöka detta har två pedagoger från en skola i södra Sverige intervjuats. De arbetade i en årskurs 2 respektive årskurs 3; och det är deras tankar och åsikter som undersökningen har baserats på. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna var positivt inställda till att använda datorn i sin undervisning. De ansåg också att metoden var speciellt lämplig för elever som redan har knäckt läskoden, samt för de elever som kan tycka det är svårt att skriva för hand. Pedagogerna ansåg att den begränsade tillgången till datorer i skolan var en nackdel samt att det inte var bra för eleverna att sitta för länge vid datorerna.

Bakgrund: Allt fler eleverna har tillgång till egna bärbara dator i gymnasieskolan. I skolan där undersökningen genomfördes fick eleverna inte ta med sig sin dator på matematiklektionerna. Här använde eleverna endast boken och miniräknare. Eleverna som deltar går andra året på gymnasiets Teknikprogram och läser MaD. Eleverna är uppväxta med datorspel och internet. Syfte: Undersökningen handlar om möjligheter och svårigheter med att införa ett chattprogram på matematiklektionerna. Hur vida chatten kan stödja kommunikation i termer av dess potential att stimulera eleverna till att kommunicera matematik och reflektera över sina egna, men även över andras strategier och lösningar. Det ingick även att undersöka hur eleverna upplever själva chattprogrammet ”TodaysMeet”, som verktyg.   Resultatet: Studien visar att chattens främsta egenskap var att skapa tystnad och fokus på en enskild fråga, när en gemensam dator används. Därmed skapade chatten en förutsättning för en pedagogisk diskussion i klassrummet. Elevernas upplevelse av att använda ”TodaysMeet” var att det var krångligt, onödigt och opersonligt. I samband med införandet av chatten, framkom fem kritiska aspekter: användarvänlighet, behovet, digital identitet, gruppdynamik och chattens mervärde. Det finns även en antydan till ett samband mellan elever som känner eller inte känner sig övervakade, vad det gäller att hålla på med annat på datorn. Detta kan även tolkas som att eleverna behöver lära sig att samarbeta via sociala medier. / Magisteruppsatsen har inriktingen matematikdidaktik.

En undersökning av hur gymnasielärare i fysik använder metoder som inkluderar informations- och kommunikationsteknik i sin fysikundervisning gjordes. Studien baserades på intervjuer samt enkätsvar av sex lärare från olika gymnasieskolor inom Västernorrlands län. Intervjuerna analyserades i en jakt på övergripande mönster och enkätsvaren sammanställdes för att ge kompletterande kvantitativt stöd till intervjuerna. Slutsatserna visar att ingen av de här lärarna arbetar med metoden RealTime Physics, men att de till stor grad använder liknande metoder på liknande sätt men även att det finns en spridning inom gruppen när det gäller hur de använder den här metodtypen. Undersökningen visar även att den här lärargruppen har en positiv syn på den här typen av metoder även om de identifierat behov av mer teknisk utrustning, kompetens och tid för att arbeta på det här sättet.

In this essay, I have examined what has been studied and presented in the theory of ICT in schools. I have based my theory on Arne Trageton’s book Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola (2005) and theories on children’s reading and writing development. The purpose of this study is to determine how teachers and children experience teaching with Trageton’s ICT-based model Att skriva sig till läsning and whether the model is beneficial for children's first reading and writing. Through qualitative interviews with two pedagogues from the same school and some children from first grade, I have received answers to my two questions: How do pedagogues and children experience ICT-based teaching in the context of children's first reading and writing? How do pedagogues experience the reading and writing development in first- and second-language students when using ICT-based teaching? The results showed that both pedagogues and children were positive about the model in which the computer was used as a writing tool in learning to read and write. The teachers felt that the model was suitable for all children according to their conditions. The children saw the writing as very enjoyable. For the ICT-based teaching to work properly, the technology has great significance. The usage of computers is not a problem for neither the pedagogues nor the children. Access to computers is perceived as the reason why there are only two scheduled ICT-based lessons a week

The concept of IT has developed into ICT (Information- and Communication Technology) over the years. ICT has an increasing impact in society and the Swedish curriculum (Lpo 94) highlights the importance of school to convey lasting knowledge that constitutes the general frame of reference that everyone in society is in need of. The purpose of this study was to find out how teachers perceive and use ICT in secondary school and discover the teachers’ vision concerning ICT. The used approach for the study is a qualitative research with a basis of interviews. Four interviews are made with teachers from the early years of secondary school, at two different schools. The results of these interviews indicate that teachers use ICT such as computers, video, digital cameras, tape recorders and projectors, but in varying degrees. The discussion reveals how the teachers’ usage of ICT, as well as their visions, is limited for various reasons. One reason appears to be the confidence that the respondents feel towards older technologies. / IT-begreppet har kommit att utvecklas och idag används ofta begreppet IKT (Informations- och kommunikationsteknologi). IKT spelar en allt större roll i samhället och läroplanen (Lpo 94) belyser vikten av att i skolan förmedla varaktiga kunskaper som utgör den allmänna referensram som alla i samhället är i behov av. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna uppfattar och använder IKT i undervisningen i grundskolans tidigare år samt se vilka visioner kring informations- och kommunikationsteknik lärarna har. En kvalitativ forskningsansats har använts med intervjuer som underlag. Intervjuerna är fyra stycken till antalet och har genomförts på två olika skolor med lärare från grundskolans tidiga år.  Resultatet av dessa intervjuer visar att lärarna använder sig av IKT i form av bland annat dator, video, digitalkamera, bandspelare och projektor men i olika stor utsträckning. I diskussionen framkommer hur lärarnas användande, likt deras visioner, är begränsade av olika anledningar. En av anledningarna visar sig vara den trygghet respondenterna känner inför äldre teknik.

Syftet med vår uppsats är att undersöka de metoder som användes under olika tidsperioder för barns läsinlärning. Vi ville veta mer om samhällets värderingar i de gällande perioderna och hur den rådande barnsynen påverkade läsinlärningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika läsinlärningsmetoderna är en avspegling på de samhälleliga förhållandena så ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren på våra frågeställningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhällets utveckling och barnsyn har påverkat utformandet av de olika läsinlärningsmetoderna. Den utvecklingen var tydligast under 1970-talet då en rad nya metoder uppstod.

Denna studie har utgått från kvalitativa intervjuer med sju lärare från Kalmar län för att kartlägga lärarnas upplevelser och erfarenheter av IKT i engelskkundervisningen på gymnasiet. Det var undersökningens syfte att ta reda på varför lärarna väljer, respektive inte väljer att använda IKT i engelskundervisningen för att belysa lärarnas ställningstaganden ur både ett postmodernt och sociokulturellt perspektiv. Undersökningen visar att samtliga lärare använder IKT i engelskundervisningen samt är positivt inställda till användandet av denna. Resultatet indikerar dock att ålder, personlighet och intresse är betydande faktorer för till vilken omfattning som lärarna väljer att integrera IKT i sin undervisning samt gå på kompetensutveckling inom området. Resultatet indikerar även att lärarna upplever att det är tidskrävande att använda sig av IKT samt problematiskt när tekniken inte fungerar som den ska vilket kan leda till en intensifiering av lärares arbetstid. Vidare visar denna studie att majoriteten lärare använder sig av IKT i engelskundervisningen i form av ett verktyg för problemlösning och informationssökning och inte som en arena för kommunikation, samarbeten och kulturmöten.