The purpose of this study is to take a closer look into preschool teachers interest of ICT, how often do they use digital tools in their practice and what do they think of implementing ICT into their daily work. I’m also interested to see if a certain culture that either is positive or negative towards the use of ICT develops in preschools. What interest do preschool teachers have for ICT? Do preschool teachers think they have sufficient knowledge about ICT? Is a certain culture created within preschools that either is positive or negative towards the use of ICT? I used a quantitative survey as my method. 64 preschool teachers took part in it, 63 were female and one was male. The age range from 24 to 61 and the average age was 44 years old. The survey contained of 12 questions about their attitude towards the use of ICT in preschools. The data collected from the survey was analyzed and presented as diagrams. Constructivism is my theoretical framework on this study because it’s a good way to analyze the results from the study to see if some preschools have develop a culture that have a certain attitude towards ICT. The results show that majority of preschool teachers have a positive attitude towards the use of ICT but their knowledge about it is quite unimpressive. There is a strong majority that is willing to improve their knowledge. The use of ICT isn’t that widespread and only around 30 % uses ICT at least some time every week. When you look at the results you can see that there is a certain culture that has develop on certain preschools. Mostly the culture has a positive attitude towards ICT but in some cases it’s a negative one and that is problematic.

This study has been carried out from two points of view: how museums have changed to adapt to new technologies and the inclusion of people with different disabilities as a target group when developing a new product. This study is done through a series of qualitative interviews made to museum staff and personnel related to the target group, belonging to working directly any of the groups in which the disabilities are divided. Through the study and the application of their answers and contributions as well as the data collected in previous studies, the development of an interactive-multimedia Lab was accomplished, which is installed in the museum Kulturfabriken in Skövde. In order to execute a product development process properly, an adequate methodology was developed, which combines working methods, focused directly on the elaboration of the product from the most practical point of view and analysis methods, which helped analyze the process in an appropriate way through the different interviews and meetings held with the focus groups, to make a customized product with the needs of the museum, but also to combine the needs of the groups with disabilities and special features such as: surround sound system and immersive space, in order to create a suitable multimedia space.

I denna kvalitativa studie undersöker vi hur några lågstadielärare använder IKT i samhällsorienterade ämnen och vilken uppfattning de har om IKT i So-undervisningen. Empirin samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till IKT men att det visar sig vara ett stort och svårdefinierat begrepp där lärarnas uppfattning av begreppet styr deras undervisning. Resultatet visar även att lärarna i studien uttrycker en önskan om att kunna använda IKT mer i sin undervisning. De uttrycker att de skulle kunna det dels genom att få mer kompetensutveckling för att känna en trygghet med att använda digitala verktyg, dels en önskan om att få tillgång till fler digitala verktyg. En dator till varje elev står högt på lärarnas önskelista, så kallad en- till- en. Det skulle enligt lärarna skapa bättre förutsättningar att undervisa i och med digitala verktyg och öka elevernas digitala kompetens. Det framkommer också att de efterlyser en bättre teknisk support och nätuppkoppling så att en undervisning med digitala verktyg kan möjliggöras.

I fritidshemmets verksamhet arbetar fritidspedagoger med IKT och digitala verktyg på olika sätt och i olika grad, och har i uppdrag att ge barnen en meningsfull fritid där deras behov och intresse står i centrum. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar olika möjligheter som IKT erbjuder dem i sin undervisning samt vilka svårigheter som de upplever i sitt arbete med IKT i fritidshem. Metoden i denna studie är av kvalitativ ansats, där insamling av data har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma fritidspedagoger. Studiens resultat visar att IKT och digitala verktyg erbjuder många olika möjligheter för såväl lärarens undervisning som barnens lärande och utveckling. Dock framkommer det att det finns aktuella svårigheter som upplevs av respondenterna, vilket i sin tur begränsar användandet av IKT i fritidshem.

Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer synliggöra hur digitala verktyg används i förskolan för att främja barns språkutveckling, även hur pedagoger förhåller sig till detta. Studien utgår ifrån utvecklingsteorier grundade av Vygotskij och Piaget, som mynnar ut i dagens utvecklingspedagogiska perspektiv på lärande. Där grunden för lärande är samspel, kommunikation och en vilja att ständigt utvecklas vidare, både enskilt som kollektivt. Digitala verktyg blir allt mer vanliga i förskolans verksamhet vilket bidrar till att pedagogernas kompetens måste kunna bemöta detta. Därmed är fokus riktas mot pedagogernas egna erfarenheter, kompetenser och värderingar kring användandet av digitala verktyg för att främja barns språkutveckling. Resultatet i studien visade på att pedagogens förhållningssätt till digitala verktyg är av stor betydelse vid användandet. Det visade även att pedagogerna använde sig mycket av det som verktyg och att det ger positiva effekter på barns språkutveckling. Forskningsstudien är utförd med förhoppningar om att inspirera pedagoger i förskolan att använda sig av digitala verktyg.

Det här examensarbetet handlar om användningen av IKT i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet är att ta reda på förskollärares inställning till IKT som ett pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet. Empirin i undersökningen har samlats in genom en webbaserad enkätundersökning där förskollärare har fått besvarat med sina erfarenheter och kunskaper kring IKT. Resultatet visar att förskollärares inställning till IKT som ett pedagogiskt verktyg är övervägande positivt. Förskollärarna ser både möjligheter och utmaningar med IKT i förskolans verksamhet. De menar att IKT är ett pedagogiskt verktyg som främjar barns lärande och utveckling, men de påpekar att förskollärares kunskap har en betydande roll i hur arbetet med IKT sker. Något som var intressant i undersökningen var att se att förskollärarna uppskattar att de har hög IKT kompetens samtidigt som de utrycker att en av de största utmaningarna med IKT är den bristande kompetensen.

In an era where the customer has the power, creating not only usable but also satisfiable systems and applications is of importance. However, research shows that software development practices do not always allow user experience design to take place and gives little guidance regarding how to conduct and integrate UX work. Despite UX’ increased popularity, gained recognition and prior research efforts, organizations and companies still encounter challenges when trying to embrace this change to offer customers more than just a system that ‘works’. Much recognition has gone to the UX field of late, however organizations that lack knowledge, strategies or personnel can often feel powerless. Therefore, we set out to explore what an in-house IT-department without UX practitioners perceived as challenges when integrating UX work and practices. We conducted interviews with developers and project managers within an IT-department to get their opinions. In our study, we identified factors that seem to play a part when integrating UX – such as communication, UX maturity, prioritization and attitudes. Based on these findings, we visualized these factors in what we call a maturity map.

Vår studie syftar till att förstå om och på vilka sätt 1:1-satsningen i form av surfplattor har kommit att förändra grundlärares läs- och skrivundervisning i ämnet svenska. Detta har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken grundlärare i en större svensk stad. Resultatet analyseras med hjälp av det sociokulturella perspektivet och Wahlströms didaktiska teori. Resultatet visar att lärare har förändrat sin läs- och skrivundervisning på flera sätt. Framförallt har skrivundervisningen förändrats genom att lärarna ger mer respons och följer elevernas skrivprocess på närmare håll. Lärarna visualiserar på nya sätt och har kontakt med sina elever på sätt som inte var möjliga innan 1:1-satsningen. Läsundervisningen har däremot inte förändrats i samma utsträckning. Lärarna använder dock mer individanpassade texter samt appar för att utveckla elevernas kunskaper.

Internet har blivit en stor del av människors vardag och för vissa till och med ett oersättligt medel för social samvaro. I och med denna digitala utveckling ställs det ökade krav på landets socialtjänster att vara en del av utvecklingen, då klienterna efterfrågar nya sätt att komma i kontakt med dem på. Vi har av denna anledning valt att, i en kvalitativ studie, undersöka vilka tankar och erfarenheter socialsekreterare som arbetar med utredande myndighetsutövning har av att kommunicera med klienter via digitala verktyg, för att på så sätt få en förståelse för deras syn på denna kommunikationsform. Då vi var ute efter gruppens inställning har vi använt fokusgrupper för insamling av data. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och ur ett professionsetiskt perspektiv. Det professionsetiska perspektivet kan hjälpa oss att belysa och bidra till förståelse för hur synen kan påverkas av olika etiska dilemman som kan uppstå i användandet av digitala verktyg. Studien belyser de digitala verktygens för- respektive nackdelar i kommunikation med klienter. Dessa för- och nackdelar presenteras utifrån hur socialsekreterarna tänker sig att klienterna upplever denna form av kommunikation, samt hur socialsekreterarna själva upplever det. Likt tidigare forskning visar, lyfter vi i vårt resultat fram de fördelar som socialsekreterarna ser för klienterna med denna kommunikationsform, vilka handlar om att de digitala verktygen ökar deras delaktighet och tillgängligheten till socialtjänsten. Dock framhävs att de digitala verktygen riskerar att påverka socialsekreterarnas möjligheter att kunna genomföra analyser och göra bedömningar kring klienternas situation, vilket är grundläggande för deras arbete och de menar vidare att användandet av dessa verktyg riskerar att utmana den kunskap som professionen besitter. Resultatet i denna studie visar på att socialsekreterarnas syn på kommunikation med klienter via digitala verktyg är att dessa kan fungera som ett komplement men de kan aldrig ersätta det fysiska mötet då det fysiska mötet är grundläggande för att klienterna ska få den hjälp de behöver, samt för att socialsekreterarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.

Syftet är att ta reda på hur förskollärare tolkar och omsätter de läroplansmål som kan kopplas till IKT, där barnenska få tillfälle att kunna utveckla sin förmåga att urskilja samt utforska digital teknik. Studiens frågeställningar är:Hur beskriver förskollärare att de arbetar med IKT i förskolans verksamhet? och Vilka begränsningar beskriverförskollärarna att det finns i deras användning av digital teknik på förskolan? Uppsatsens teoretiska utgångspunktär läroplansteori med Von Wrights determinanter som analysmetod. För att producera empirin till uppsatsengenomfördes åtta semistrukturerade intervjuer, där åtta förskollärare deltog. De genomfördes på fem förskolor itvå kommuner i södra Sverige. Resultatet redovisas i tre teman: Att tolka läroplanen, Att omsätta läroplanen ochBegränsningar som digital teknik kan medföra. Det framkommer en delning av hur förskollärarna tolkar de målsom kan kopplas till IKT. Förskollärarna lyfter fram att de använder den digitala tekniken som ett verktyg för attskapa dokumentation, QR-koder, programmera bluebots samt för att använda sig utav projektorn. Genom attförskollärarna tar del av barnens intresse och nyfikenhet blir de delaktiga i metoderna som används. Förskollärarnatar upp att de blir begränsade när de arbetar med IKT. Däremot har förskollärarna genom samarbete funnitlösningar till att begränsningarna skapar problem.