Syftet var att undersöka vilka hinder och möjligheter förskollärare upplever i arbetet med IKT som ett stöd för barns utveckling och lärande. Vi utgick från Vygotskijs sociokulturella perspektiv med tyngdpunkt på samspel och redskap. Åtta utbildade förskollärare har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det finns många möjligheter att stödja barns utveckling och lärande med IKT i förskolan, t.ex. använder förskollärare IKT för att stärka barns samspel, självförtroende, språk och matematik. Resultatet visar också att de flesta förskollärare i studien anser att användandet av IKT på förskolan behöver begränsas. En slutsats är att förskollärare behöver kompetensutbildning inom IKT för att främja barnens lärande och utveckling på bästa sätt.

The purpose of this study is to examine preschool children´s own thoughts and perceptions of how a tablet works and how the children themselves use it. In today´s society we are constantly connected with various technical artifacts and the children grow up with digital tools that have become a natural part of our everyday lives. The study was conducted using qualitative interviews combined with short observations of eight children between the ages of 4 and 5 years. The result shows that tablets are well known to the children, and that all children had used a tablet before the survey began. The children in the study mainly use tablets to play games but they are also used by some children to watch children´s programs, take pictures, film and listen to music. Thanks to the clear interface and design of tablets, these artifacts are easy to use for the children and they also enable collaboration when the children use a tablet together. The results also show that children´s perceptions of how the tablet works are varied. This survey has helped to visualize children´s own perceptions of the artifact and how they interact with the tablet.

Denna forskningsrapport undersöker hur nya teknologier kan verka som stöd för visuellt informationsutbyte och koordination för kreativa arbeten på distans. Arbetsgruppen genomförde denna undersökning för att kunna utbyta prototyper och annat visuellt material på regelbunden basis med en beställare av ett projekt som har sitt säte i New York. Projektet använde sig av en så kallad projektblogg som kanal för att förmedla utfört arbete samt för att föra en diskussion och ge feedback på det. Eftersom detta projekt skulle genomföras inom ramen för detta examensarbete valde arbetsgruppen att även undersöka hur examensarbetet skulle kunna koordineras genom projektbloggen. Dessa två undersökningar skedde genom en fallstudie under 8 av examensarbetets totala 10 veckor. Samtidigt som fallstudien genomfördes gjordes även en litteraturstudie som undersökte om det fanns teori som kunde stödja användandet av en projektblogg på detta sätt. Efter fallstudien utvärderades resultatet och genom intervjuer med användare och enkätundersökningar med en referensgrupp framkom det att projektbloggen hade upplevts vara ett mycket användbart hjälpmedel för att förmedla visuell information samt för att ge feedback för det ena projektet. Det andra projektet (examensarbetet) hade mindre behov av visuellt informationsutbyte då arbetet huvudsakligen bestod av längre textdokument. Eftersom dessa dokument skulle editeras fann användaren inte projektbloggen som ett optimalt verktyg för detta, bloggen verkade i det projektet mer som samlingsställe för dessa dokument, där användarna kunde hämta informationen för att sedan editera på traditionellt vis. Litteraturstudien som genomfördes visade att det fanns gott om stöd som pekade på att en projektblogg skulle vara användbar för koordinering av kreativa projekt som skedde på distans, och en av de mest intressanta möjligheterna som beskrevs inom ämnet computer supported collaborative work(CSCW) var att den nya tekniken att genomföra distansarbeten framförallt öppnade dörrar för de yrkesgrupper som hade behov av att visa upp grafiskt material, en yrkesgrupp som normalt blir väldigt belastad om arbetsgruppen inte är närvarande.

Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations-och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT, huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål. Datorns användningsområde rör skolarbeten, foton samt internetanslutning. Föräldrar och ungdomar diskuterar sällan internetupplevelser. Undersökningen visade att ungdomarna i år 9 brukar internet och mobiltelefon i större utsträckning än gymnasieeleverna. Mobiltelefonen föredras av bekvämlighetsskäl jämfört med internet och mejl.

Background: Diabetes is a chronic disease affecting more and more people and placing increasing demands on health care. The increasing numbers of adults diagnosed with type 2 diabetes are in need of self-management strategies. Learning self-management includes mastering the skills required to complete the complex emotional and physical tasks necessary to manage well-being and to prevent future complications. A technological service developed with the participation of stakeholders may be an alternative way to meet rising needs for self-management. The involvement of various stakeholders enables cooperation, facilitates patient empowerment, and takes into consideration how adults with type 2 diabetes manage their everyday activities. Aim: The overall aim of the licentiate thesis is, by participatory research methods identify self-management support of a future ICT service to facilitate adults with type 2-diabetes. Methods: Two studies were conducted using participatory design (PD) with qualitative methods. Data were collected among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes. The adults were recruited from a primary healthcare centre and from a diabetes hospital clinic in Sweden. Study I identified perceived challenges related to self-management among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes by using multistage focus groups. Study II reported needs and wishes for an ICT self-management service to facilitate their everyday life and to deal with type 2 diabetes by using a future workshop. Results: Three main challenges were identified; understanding; developing skills and abilities; and mobilizing personal strengths. Both recently diagnosed adults and those with longer experience of diabetes described challenges in understanding the causes of fluctuating blood glucose and in developing and mobilizing skills for choosing healthful food and eating regularly. The recently diagnosed group were more challenged by learning to accept the diagnosis and becoming motivated to change habit while the experienced group were mainly challenged by issues about complications and medications. The adults with type 2 diabetes expressed needs and wishes for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with the three suggestions; Trust in partnerships, Communication and Individualized information. Acceptance of the diagnosis was a prerequisite for managing diabetes successfully. Acceptance of the diagnosis also made the participants accept information, learn about their condition, and understand how to personally manage their everyday lives. Trust in partnership with caregivers and Communication facilitated that acceptance and understanding of the disease. Main findings: The adults with type 2 diabetes stated different needs for support during different phases of the disease. The expressed needs and wishes for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with three other suggestions; Trust in partnerships, Communication, and Individualized information. The participants’ experience of the participatory methodology as a democratic process and their appreciation of mutual learning contributed to these results, which are consistent with the aims of person centred care. Conclusions: Adults with diabetes have different needs for support during different phases of the disease. From a person-centred perspective it would be desirable to meet individual needs for self-management on peoples’ own terms through a technological service that could reach and connect to a large number of people. Healthcare practitioners need to address the knowledge needs of patients with type 2 diabetes and support them in developing self-management skills. Consistent with person-centred care, practitioners should also encourage patients’ abilities to mobilize their own personal strengths to maintain self-management. / <p><strong>Forskningsfinansiärer: </strong>Kommunerna i Skåne Nordost, Högskolan Kristianstad och Region Skåne</p>

Software Engineering is a rapidly changing area, especially in terms of its technological foundation. The computer and information technology changes both the kind of systems to be built and the methods and tools available with which to build them. To be able to stay competitive there is no doubt that managing knowledge is very important to the corporate learning process. But even when companies are superior to their competitors technologically, they often find it hard to handle knowledge within the company. Knowledge is to know, to be aware of something. Knowledge that have been gained by action, by exercise of a profession, is the most valuable knowledge. Explicit knowledge can be expressed by words and numbers, while tacit knowledge is not easily expressed and thus hard to formalize and write down. This licentiate’s dissertation presents the results from efforts in communicating, measuring and preserving knowledge. Approaches for communicating knowledge to individuals with no or little knowledge within the software development domain are presented. Furthermore, experiences regarding knowledge management at team level (small group) are presented. Our study show that knowledge is hard to measure, and thus difficult to preserve in text or number format. Instead, we propose that you should build social networks and rely more on oral communication.

Mobile handheld devices have become friends in people’s daily lives. Frequent usage of available applications, especially video streaming, causes exponential growth in mobile IP traffic. Service providers and application developers need to know the tradeoff between the end-to-end (e2e) performance and cost since, not fully met expectations of customers from those applications cause reduced usage of services, revenue, and growth in the churn rate. The user-centric approach, which involves users into the assessment of the performance of a particular service or application, has become important within the inter-disciplinary research field Quality of Experience (QoE). The ultimate goal is to obtain simplified QoE models on particular applications based on the underlying network-based performance metrics as well as other non-technical metrics related to the end-user. Android smartphones that use open-source code and well-documented Application Programming Interfaces (API), facilitate researchers to do low-level and network-based performance analysis on end-user mobile devices while considering user feedback. In this thesis, the influential factors for Android smartphone-based QoE are studied. The relation between the quantified user-perceived QoE metric, i.e., Mean Opinion Score (MOS), and the artifacts in real-time video streaming such as blockiness and jerkiness caused by network-level metrics, e.g., Packet Delay Variation (PDV), Maximal Burst Size (MBS), and video bit rate are identified. Challenges in assessing the user-perceived QoE of video with the focus on memory effects are discussed. The relation between the objective metric of user reaction time and the user-perceived QoE is presented. Furthermore, different methods to assess end-user-perceived QoE such as Day Reconstruction Method (DRM), Experience Sampling Method (ESM), and preliminary online survey are described. Further influential factors, e.g., context, user routines, user lifestyle, and Quality of Service (QoS) metrics such as Round Trip Time (RTT) and Server Response Time (SRT), are studied. The thesis is concluded with preliminary findings that relate the instantaneous total power consumption to the jerkiness of a real-time video stream with evidences such as stalling events.

Emotions are thought to be a key factor that critically influences human decision-making. Emotion regulation can help to mitigate emotion related decision biases and eventually lead to a better decision performance. Serious games emerged as a new angle introducing technological methods to learning emotion regulation, where meaningful biofeedback information displays player&apos;s emotional state. This thesis investigates emotions and the effect of emotion regulation on decision performance. Furthermore, it explores design and evaluation methods for creating serious games where emotion regulation can be learned and practiced. The scope of this thesis was limited to serious games for emotion regulation training using psychophysiological methods to communicate user&apos;s affective information. Using the psychophysiological methods, emotions and their underlying neural mechanism have been explored. Through design and evaluation of serious games using those methods, effects of emotion regulation have been investigated where decision performance has been measured and analyzed. The proposed metrics for designing and evaluating such affective serious games have been exhaustively evaluated. The research methods used in this thesis were based on both quantitative and qualitative aspects, with true experiment and evaluation research, respectively. Serious games approach to emotion regulation was investigated. The results suggested that two different emotion regulation strategies, suppression and cognitive reappraisal, are optimal for different decision tasks contexts. With careful design methods, valid serious games for training those different strategies could be produced. Moreover, using psychophysiological methods, underlying emotion neural mechanism could be mapped to provide optimal level of arousal for a certain task. The results suggest that it is possible to design and develop serious game applications that provide helpful learning environment where decision makers could practice emotion regulation and subsequently improve their decision making.

Syftet med studien är att analysera personalens upplevelser av en patientnära e-hälsotjänst med hjälp av ett sociotekniskt systemperspektiv som tar hänsyn till sociala, organisatoriska och tekniska faktorer. Vi ville närmare undersöka vilka faktorer som påverkar personalens användning av e-hälsotjänsten, hur e-tjänsten integreras i det dagliga arbetet samt hur e-hälsotjänsten har påverkat interaktion och informationsförsörjning mellan vårdgivare och patient. Hälsoplaner som införs i syfte att fungera som verktyg för både personal och patient är ett aktuellt område och det är relevant att se den kliniska uppfattningen av e-hälsotjänsten eftersom ny teknik och nya lösningar inom hälso- och sjukvård påverkar de kliniska rollerna och arbetsprocesserna inom hälso- och sjukvården. Studien genomfördes med blandad metod som innebär att kvalitativa och kvantitativa data samlas in parallellt och prioriteras lika. Datainsamling gjordes genom intervjuer och enkätundersökning. Resultatet visade att personalen upplever Min hälsoplan som ett värdefullt bidrag till vårdprocessen framförallt ur patientperspektiv. Områden som upplevs begränsa användandet är av teknisk natur. Resultat och analys visar tydligt att flera områden påverkar varandra när det kommer till upplevelse och användning av e-hälsotjänster i vården och vikten av att ha ett helhetsperspektiv samt en organisation som tar hänsyn till hur interaktion mellan aktörerna påverkar personalens uppfattning och upplevelse av Min hälsoplan. Studien lyfter vikten av att se e-hälsa och tjänster inom området ur ett sociotekniskt perspektiv. Att införande av Min hälsoplan påverkar och inverkar på processer som inte alltid är tydliga men som ouppmärkta kan orsaka störningar och/eller slöseri. Slutsatserna visar att personalen är positivt inställda när det gäller patientnära e-tjänsters inverkan på vårdrelationen men att alla områden måste fungera för att upplevelsen ska stimulera till användning. Planering i införandefasen och sedan vidareutveckling spelar en viktig roll för användning av e-hälsotjänster då patientnära e-tjänster är komplext och berör flera områden och att alla områden måste beaktas för att få en positiv upplevelse.

Detta är en kvantitativ studie med syfte att undersöka lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen på mellanstadiet. Forskningsfrågorna har inriktat studien till vilket syfte lärare har till att använda sig av digitala verktyg och hur de använder sig av det. Metoden som har använts för undersökningen är enkäter vars respondenter varit lärare från flertalet olika kommuner i Sverige. Lärarna som deltagit arbetar på grundskolan i årskurs 4-6 och undervisar i matematik. Resultatet visar på vilka olika sätt lärare använder sig av digitala verktyg i sin matematikundervisning. Fördelar med användandet lyfts fram där lärare utrycker att det är motiverande och att de själva kan variera och individanpassa undervisningen. Resultatet visar även att lärarna saknar kunskap och tid för att använda digitala verktyg i sin undervisning. Det teoretiska ramverket som använts för analysen visar vilken nivå lärarna i undersökningen ligger i förhållande till användandet av digitala verktyg i deras matematikundervisning. Denna analys visar på vilka kunskaper lärarna har om digitala verktyg och i vilken utsträckning de används. / This is a quantitative study aimed at studying teachers’ use of digital tools in mathematics teaching in elementary school. Research question have focused the study on the purpose teachers have of using digital tools and how they use it. The method used for the survey is questionnaires whose respondents were teachers from several different municipalities in Sweden. The teachers who has participated works at elementary school in grades 4-6 and teach in mathematics. The result shows the different ways teachers use digital tools in their mathematics education. Advantages of use are highlighted where teachers express that motivation is motivated and that they themselves can vary and personalize the teaching. The result also shows that teachers lack knowledge and time to use digital tools in their teaching. The theoretical framework used for the analysis shows the level at which the teachers in the survey relate to the use of digital tools in their mathematics education. This analysis shows the knowledge of teachers about digital tools and the extent to which they are used.