User centered design is a process which aims to understand user needs and desires by using different tools and methods. This is challenging in the industry as companies have different goals compared to the academic discipline of user centered design. As companies have different goals, common UCD methods which are used in the academic field are often not used. Therefore, there is a gap in how UCD is done in practice compared to theory. Designers and user experience specialists must use the tools which are available, capitalize on the opportunity to use existing resources in the organization in order to understand users and their needs. Insights explain the why and the motivation of the consumer or user, and they are less apparent and intangible, hidden truths that result from continuous digging. Insights can be draw from several different sources, from data and qualitative sources. This thesis investigates from what available sources in an organization can insights be generated from in order to understand users and design better experiences, specifically from the organizations perspective. The purpose is not only to understand users but to drive the organization’s objectives and goals. This thesis uses an innovative collaborative workshop methodology, working with digital designers, to answer the research questions and as a result presents an insights generation model. The research has been specifically conducted for an organization, and from their available sources, but the methodology and model creation has the potential to be used in similar settings, domains or projects.

Syftet med detta arbete är att studera vad som händer med förskolebarns kommunikation, samspel och lärande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag även tittat närmare på hur pedagogen förhåller sig och påverkar situationen. Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats där jag använt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts på en förskola där jag studerat barn och pedagoger på två av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i åldern 1-3 år och en avdelning med barn i åldern 3-5 år.Resultatet påvisar att barnen blir språkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra på många olika sätt. Studien visar även att barn möter ipaden under tystnad med koncentration och förundran. Pedagogen, kamraterna och ipadens olika applikationer har betydelse för kommunikationen och lärandet. Ipaden är ett lustfyllt verktyg som barnen möter med total orädsla och nyfikenhet. Barnen uppvisar en stor vilja att vara aktiva och interagera med det digitala verktyget och ipaden kan anses vara ett stöd för barns lärande. Förskolan har gett barnen möjligheter att möta och bli språkliga med det digitala verktyget ipad men undersökningen visar också att miljön och pedagogerna begränsar barnen på olika sätt. Slutsatsen av studien är att ipaden kan användas som ett verktyg för att stärka barns kommunikation, samspel och lärande om den används på ett genomtänkt och medvetet sätt i förskolans verksamhet.

I have through qualitative interviews and analysis of previous research in the area searched answers to what tablets are used for in preschools and the reason why they are used in this way. In addition, it examines the similarities and differences there are in how teachers and children describe the use of the tool in preschool. The study is also looking for answers on whether and how the plates are used to develop children's scientific knowledge. There are six teachers and 14 children's statement that forms the basis for the analysis. The results indicate that tablets are used for two purposes. Partly in an educational purpose for different ways to live up to pre-school's mission which is attributed to the business through the preschool curriculum (Skolverket, 2010). In addition, the tablets even are used as an entertainment medium where children play in the application programs, called apps. Results show that what affects how tablets are used in the nursery, and for what purpose, seems to lie in teachers' interest, time and skills in the subject. Educators and children's statements about the use may be related to each other but the interviews show that they value different emphases. The study also shows that the use of tablets to develop children's scientific knowledge is very marginal.

ICT is a part of our everyday experience where ever we are, at home, at work and also at school. ICT-equipment for millions of kronor is handed out to our pupils every year. It has become a huge part of the Swedish education system and it is up to us teachers to incorporate it in the education. This is done in different kind of levels which the theoretical framework of the SAMR-model describes very well. My interest has been to see how the use of ICT-equipment is incorporated in the education at a school where a 1-to-1 project has been running for half a decade now. I am looking at which level of the SAMR-model the teachers are operating most of the time and if they are content with what they do with the ICT-equipment within their education. What I found was that most teachers are operating at the lower levels of the SAMRmodel but they are quite content with that. Many of the teachers believe that ICT in education is beneficial for learning and almost everyone wants more education within the field of ICT, especially female language teachers.

Digitala verktyg/Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är ett aktuellt område som är i ständig utveckling. Denna utveckling tycks dock ha stannat av inom förskolans verksamhet där det i nuvarande läroplan (Läroplan för förskolan 98 rev. 2016) inte finns några tydliga mål som berör digitala verktyg/IKT. Under verksamhetsförlagd utbildning har vi mött mångapedagoger som uttryckt en osäkerhet kring arbetet med de digitala verktygen och hur det ska implementeras i verksamheten. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger upplever arbetet med digitala verktyg iförskolan. Avsikten med studien är att utläsa variationer i pedagogers upplevelser för att kunna förstå fenomenet digitala verktyg/IKT inom förskolans verksamhet. I studien har vi utgått från en kvalitativ metod med self-report som redskap för att få frampedagogernas upplevelser. Studien har utförts med hjälp av sammanlagt 13 pedagoger från tvåolika förskolor. I studien har vi valt att utgå ifrån två olika teorier: variationsteorin och affektteorin. Resultatet visar att pedagogers upplevelser kring arbetet med digitala verktyg/IKT varierar. Arbetet upplevs spännande, en tillgång, en rolig utmaning och nödvändigt i förskolansverksamhet. Det uttrycks också en osäkerhet, ett ointresse, brist på kunskap och inspiration inför arbetet med digitala verktyg/IKT. Den slutsatsen vi kommer fram till i studien är att pedagoger efterfrågar kompetensutveckling inom området. De affekter pedagoger har inför arbetet med digitala verktyg/IKT påverkarbarns lärande och vilka affekter de, genom pedagogerna, får för området.

No description available.

The aim of the study is to examine how teachers work with writing in order to promote pupils literacy. The object is also to study what possibilities and confines the teachers see with ICT as a teaching aid regarding literacy. The empiricism of the study is made up of the answers from the interviews. A conscious selection concerning the assortment of the participating teachers has been made and therefore only teachers who work with preschool and primary school have been interviewed. The teachers all work in the same municipality but on different schools in order to make the result as varied as possible. The theoretical framework for the study is the socio-cultural perspective and the emergent literacy in which pupils learn through interaction. My study shows that teachers use writing to a high extent and all of them emphasize that writing and reading are intensely connected. Several teachers point out that many pupils learn to write before they learn how to read. The study also showed that participating teachers varied their method of working with writing. The most characteristic way of working was that all of the teachers started writing during the pupils first year in school and also that several of the teachers used the writing of a mutual diary as the pupils introduction to the world of writing. The results show that all of the teachers use computers and other ICT based tools as a teaching aid but that the purpose of using ICT varies. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med skrivandet för att främja elevers läsinlärning. Syftet är också att undersöka vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser med IKT som hjälpmedel i ett sådant arbete. Undersökningens empiri utgörs av intervjusvaren. Ett medvetet urval vad beträffar informanterna har gjorts där jag valt verksamma lärare i årskurs F-3 i samma kommun men på olika skolor för att få ett så varierat resultat som möjligt. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet samt emergent literacy där elever lär sig genom att interagera med andra. Min undersökning visar att lärare ägnar mycket tid åt skrivandet och att samtliga lärare poängterar att skrivandet och läsningen hör ihop. Ett flertal lärare framhöll att många elever lär sig skriva innan de kan läsa. Det framkom att informanterna varierade arbetssätt beträffande skrivande. De arbetssätt som var mest utmärkande var att samtliga elever skrev redan från årskurs ett och att många började med att skriva gemensamma texter i dagböcker. Resultatet har visat att samtliga lärare använder sig av datorer och andra IKT- baserade redskap som hjälpmedel men syftet med att använda IKT ser olika ut.

En kvalitativ studie där syftet är att öka kunskaperna kring om och hur förskollärare använder sig av lärplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan, samt om den används i ett matematikutvecklande syfte. Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet och som metod används semistrukturerade intervjuer som genomförts med åtta förskollärare. Resultatet visar att det finns flera olika sätt att arbeta med lärplattan som pedagogiskt verktyg. Förskollärares förhållningsätt gentemot lärplattan är avgörande för hur lärplattan används i verksamheten. Lärares ämneskunskaper i matematik visade sig vara avgörande för i vilken mån förskollärare kan synliggöra matematiken i användandet av lärplattan. En slutsats som studien presenterar är att arbetet med lärplattan som pedagogiskt verktyg är komplext då verktyget finns, men kunskaperna både inom matematik och digital kompetens varierar.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka tio pedagogiska matematikaplikationer, utifrån frågeställningen: Vilka matematiska förmågor tränas i ett urval av pedagogiska matematikaplikationer? För att undersöka syftet används en deduktiv-metod. Resultatet redovisas genom en tabell och ett diagram som sammanfattar vilka förmågor applikationerna innehåller. Det visade sig att applikationerna tränar en eller flera matematiska förmågor. Slutsatsen är att applikationer är användbara i undervisningen men inte självständigt utan lärarens stöd och kompetens är essentiellt. Dessutom ger applikationer elever möjligheten att utveckla matematiska förmågor på ett lekfullt och motiverande sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lågstadielärare fortbildade sig för att kunna möta de krav som ställs på dem vad det gäller digitalisering av matematikundervisning samt hur detta hänger samman med deras upplevda kompetens samt användning av IKT i matematikundervisningen.För att uppfylla syftet samlades studiens empiriska data in via en webbaserad enkätundersökning, som besvarades av 76 lågstadielärare. Resultatet visade att de flesta lågstadielärarna kompetensutvecklade sig på en mängd varierande sätt såväl på den formella arenan som på den informella arenan. Dessutom framkom det i resultatet att de lågstadielärare som fortbildade sig via webbaserade kompetensutvecklingssätt på den formella arenan i kombination med alla sätt på den informella arenan, högst uppskattade sina kunskaper inom delområdena TCK, TPK och TPACK samt använde IKT på flest sätt inom flest matematikområden. Vidare framkom det också att majoriteten av lågstadielärare fortbildade sig på alla sätt på båda arenor.Dessa lågstadielärare upplevde ha höga kunskaper i alla tre delområden, men deras IKT-användning låg på genomsnittsnivån för studiens samtliga kompetensutvecklingsformer. / The purpose of this study was to research how primary school teachers developed their professional competences/knowledges to meet the demands placed on them regarding the digitalization of mathematics education and how this is related to their perceived knowledges and their use of ICT in mathematics education. In order to fulfill the purpose, the empirical data of the study was collected through a questionnaire, which answered by 76 primary school teachers. The result showed that the majority of teachers developed their professional competences/knowledges in a variety of ways, both I the formal and informal arena. Moreover, the result indicated that the prime school teachers who engaged in online professional development activities in the formal arena combined with both online and traditional development activities in the informal area, highly experienced their knowledges in the TCK, TPK och TPACK sub-areas and used ICT in the most variety ways in the most mathematical areas. Furthermore, it also emerged the majority of primary school teachers engaged in both online and traditional development activities in both areas. These primary school teachers experienced good knowledge in all three sub-areas, but their ICT usage was on the average level for all the professional development model of the study.