Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse och kunskap av förskollärarnas arbete med applikationer i förskolan som främjar barns utveckling och lärande i samspel med varandra. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Tio förskollärare deltog i studien och blev intervjuade. Förskollärarna är från två olika kommuner och från olika förskolor, såväl privata som kommunala. Den här studien utgår från det sociokulturella perspektivet och applikationer ses som artefakter. Resultatet visar att förskollärarna väljer och använder applikationer på ett medvetet sätt i deras pedagogiska arbete. Applikationerna används som ett kompletterande material i det planerade projektarbetet. Studiens resultat visar förskollärarens medvetenhet om applikationer för att kunna erbjuda barnen undervisning där barnen i samspel med varandra och med pedagogerna kan lära sig och utvecklas.

Studien har till syfte att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare på olika gymnasieskolor upplever digitala förändringar i det faktiska vägledningsarbetet med elever under coronapandemin. Tidigare forskning inom ämnet belyser både det historiska användandet av digital vägledning men även hur den används idag. Den teoretiska referensram som använts för studien är sociokulturellt perspektiv och kommunikationsteori. Åtta studie- och yrkesvägledare har intervjuats och därefter har intervjuerna analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. I studiens resultat framkommer det att respondenterna har en gemensam upplevelse gällande det faktiska arbetet med digital vägledning, hur den har påverkats av den digitala vägledningen samt vilka möjligheter och hinder det finns i arbetet med digital vägledning. Respondenternas upplevelse är att tillgängligheten har ökat och att studie- och yrkesvägledningen når både fler elever och föräldrar med hjälp av den digitala vägledningen. Ytterligare en möjlighet med den digitala vägledningen är att elever med psykosocial problematik har blivit lättare att nå och etablera relation med. Ett hinder som respondenterna lyfter är att de pauser som tidigare funnits i samband med förflyttning mellan fysiska möten har försvunnit och till följd av detta får de inte tid att mentalt bearbeta ett möte innan de går in i ett nytt. Ytterligare ett hinder med den digitala vägledningen är avsaknaden av att kunna avläsa kroppsspråk och sinnesstämning vilket påverkar relationsskapandet..

Denna undersökning har genomförts genom en kvalitativ metod med det sociokulturella perspektivet som teoretisk ansats. Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om lärares erfarenheter av att arbeta med skrivande, analogt såväl som digitalt, för att utveckla elevers läsning i ämnet svenska i grundskolans årskurs F-3. Resultatet visar att de lärare som deltagit i studien har många olika erfarenheter när det kommer till användandet av analoga och digitala verktyg i läsundervisningen. Majoriteten av de lärare som besvarat enkäten är dock eniga i att det bästa är att kombinera de båda verktygen för att individanpassa undervisningen och ge alla elever bästa förutsättningar att ta sig vidare i sin läsutveckling.

Syfte: Denna studie syftar till att utveckla undervisning som stödjer andraspråkselevers litteracitetsutveckling och undersöker möjligheter och utmaningar med att skriva multimodala digitala texter inom ämnet svenska som andraspråk och därmed bidra med kunskap om digitaliseringens roll i andraspråkselevers litteracitetsutveckling. Teori: Studien utgår från ett aktionsforskningsteoretiskt perspektiv och det epistemologiska antagandet är att kunskap om pedagogiskt arbete bör komma ur samarbete med verksamma lärare. På ett annat plan opererar sociokulturell teori vilken påverkat arbetssättet och stödjer analysen. Studien grundar sig även i forskning om andraspråksutveckling, multimodalt textskapande i undervisning samt forskning om att använda digitala verktyg för att utveckla skrivande. Metod: Studien är genomförd tillsammans med en medforskande lärare inom ramen för dennes undervisning i svenska som andraspråk. I två iscensatta aktioner undersöks forskningsfrågorna. Insamlad data består av loggboksanteckningarfrån klassrumsobservationer och från samtal med den medforskande läraren, samt ljudinspelningar av samtal med den medforskande läraren. Resultat: Studien visar att andraspråkselevers litteracitetsutveckling stöds av explicit undervisning och en tydlig social kontext. Detta gäller såväl skrift som andra modaliteter. Ytterligare faktorer som stödjer eleverna är tydliga mottagare för texterna samt att eleverna får använda sina multimodala förkunskaper, skapa mening med olika modaliteter och bekräftas i sitt multimodala textskapande och sina identiteter.

Denna kunskapsöversikt kommer att redovisa hur forskningen om digitala verktyg ser ut i engelskundervisning. Som grund till kunskapsöversikten presenteras tio forskningsstudier som är relevanta till ämnet. Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga, analysera och presentera forskning som kännetecknar digitala verktyg inom engelskundervisningen. Frågorna som ligger till grund för den här kunskapsöversikten är: Vad kännetecknar forskningen om digitala verktyg inom engelskundervisningen? Hur framställs lärares uppfattning av användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen? Hur framställs fördelar och nackdelar i forskningen med användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen?  Kunskapsöversiktens artiklar är inhämtad från databassökningar i Proquest, ERIC och Primo. Sökbegreppen som tillämpades var enbart på engelska. De olika sökbegreppen samt kriterierna applicerades för att smalna av urvalet mot relevanta artiklar.  Urvalet samlades in utifrån sökningarna i ovan nämnda databaser. Därefter tillämpades sökorden: ICT, language learning, english learning, digital tools, primary school och Sweden. Sökningarna genomfördes på engelska för att öka antalet artiklar samt deras relevans mot syftet. Kriterier som “peer reviewed” och “fulltext tillgänglig” applicerades. Avgränsningar av de valda artiklarna gjordes med publiceringsåren 2010-2021 samt att de skulle vara gratis att läsa.  Resultatet från kartläggningen visar att lärares attityder mot digitala verktyg i engelskundervisning är avgörande ifall de kommer använda dem samt att många negativa åsikter finns kring användandet. Detta eftersom flertalet lärare upplevde att de digitala verktygen kunde orsaka distraktioner i undervisningen om inte en tydlig struktur fanns i planeringsstadiet. De digitala verktygen visade sig även bidra till att öka elevernas språkinlärning samt deras vilja att lära sig engelska. Forskarna är överens om att mer forskning kring digitala verktyg i undervisningen bör genomföras för att undervisningen ska bli optimal. Studierna har en stor geografisk spridning och visar på att liknande forskning har bedrivits i flera delar av världen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur användningen av digitala verktyg i idrottsämnet sker, vilka digitala verktyg som används samt de möjligheter och hinder som elever och lärare ställs inför vid ett användande av digitala verktyg. För att kunna undersöka detta så har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjustudier och vi har även använt av oss teoretiska modeller som TPACK och sociokulturellt perspektiv för att kunna analysera de resultat som vi har samlat in. Studien gjordes på fem stycken gymnasielärare som tjänstgör i Malmö och som undervisar främst i ämnet idrott och hälsa.De områden som lärarna främst har använt sig av digitala verktyg i har varit i det administrativa fältet, teoretiska moment samt praktiska moment som exempelvis videoinspelning vid dans samt orientering. Vid insamlingen av svaren från intervjuerna såg vi att implementering av digitala verktyg i de praktiska momenten i idrottslektionerna inte var något som alla lärare tyckte var positivt utan att åsikterna var splittrade. Anledningen till varför lärarna inte såg det som något positivt var för att de gjorde kopplingen mellan digitala verktyg i praktiska moment och lite rörelse och såg digitalisering som ett område som inte främjar fysisk aktivitet. Dock så tycker alla de intervjuade lärarna att digitala verktyg som används administrativt eller i teoretiska moment var bra verktyg att ta hjälp av i sin undervisning.När det kommer till användningen av olika digitala verktyg så finns det olika fördelar som exempelvis bättre kommunikation med eleverna, tydliggör var eleverna ligger någonstans betygsmässigt med hjälp av olika administrativa verktyg samt att det enligt vissa studier ökar elevmotivation vid användande av digitala verktyg. De nackdelar som vi fick ta del av var främst kopplade till kunskapsbrist när det kommer till användningen av olika digitala verktyg och de ekonomiska faktorerna som är kopplade till de olika verktygen, antingen från skolans håll eller från eleverna.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och erfarenheter hos personalen på en gymnasiesärskola om hur digitala hjälpmedel, så som surfplattor och Widgit Go, möjliggör kommunikation för elever med intellektuella funktionsnedsättningar och hur personalen i gymnasiesärskolan arbetar med dessa digitala hjälpmedel för att eleverna ska kunna kommunicera och samspela med andra. För att kunna analysera empiriska data i studien har en kvalitativ ansats tillämpats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att deltagarna i den här studie upplever att surfplatta och Widgit Go applikationen ger möjlighet till ökad kommunikation och samspel för dessa elever, om verktygen används på ett rätt sätt. Eleverna kan kommunicera och samspela med varandra genom att modulera och visa saker till varandra på sina surfplattor. De professionellas kompetens av digitala teknik har en betydande roll för elevernas utveckling av sitt språk och ordförråd, då de behöver lära och stödja eleverna vid användningen av digitala verktygen. Endast en deltagare visade sig ha utbildning och stora erfarenheter inom surfplatta och widgit Go. / The purpose of this study is to investigate experiences of staff at a high school for students with disabilities, about how digital aids such as tablet and Widgit Go, enable communication for students with intellectual disabilities, and how the staff in the school work with these digital aids to enable students to communicate and interact with others. To be able to analyze the empirical data in the study, a qualitative method has been applied, with the help of semi-structured interviews. The result shows that the participants in this study feel that the tablet and Widgit go application provides opportunities for increased communication and interaction for these students if the tools are used in the right way. The students can communicate and interact with each other by modulating the tablet for each other and displaying things to each other on their tablets. The professional skills of digital technology have a significant role for the students development of their language, as they need to teach and support the students in the use of digital tools. Only one participant was found to have education and extensive experience with tablet and Widgit Go.

Programmeringsundervisningen i den svenska gymnasieskolan har bedrivits mer eller mindre på samma sätt sedan ämnet introducerades på 70-talet. Det behövs mer studier om didaktisk undervisning i relation till ämnet programmering för att hjälpa programmeringslärare att utveckla undervisningen och förbättra undervisningen för eleverna. Eftersom Skolverket nu har möjliggjort att grundskoleelever samt fler program på gymnasiet ska kunna läsa programmering, behöver studier undersöka hur och på vilket sätt undervisningen bedrivs, samt hur eleverna upplever undervisningen. Det här arbetet försöker därför lyfta fram hur några programmeringslärare på gymnasiet bedriver undervisning utifrån de mål som de själva anser att ämnet programmering har, och hur deras elever upplever målen, samt vilken attityd eleverna har mot den undervisning som de tagit del av. Undersökningsmetoden har varit kvalitativ i form av lärar- och elevintervjuer med inriktning kring de mål som ämnet programmering har på gymnasieskolan. De mål som lärarna har kring programmeringskurserna ligger mycket nära de mål som Skolverket beskriver i kursplanerna. Och för att eleverna ska få en positiv attityd till undervisningen är det viktigt att läraren variera undervisningen och bland annat blandar in både teoretiska och praktiska delar.

Den här studien har som syfte att undersöka hur digitala verktyg kan användas språkutvecklande inom svenskämnet. Studien undersöker ett undervisningssätt där metoderna Att skriva sig till läsning (ASL) och Skriva sig till lärande (STL) kombineras med varandra, där följande tre frågeställningar ställdes: Hur menar F-3-lärare att arbetet med ASL och STL påverkat den språkutvecklande undervisningen? Vilka möjligheter och hinder ser F-3-lärare att arbetet med ASL och STL medfört i den språkutvecklande undervisningen? På vilket sätt kan IKT-pedagoger och andra resurspersoner stötta arbetet med digitala verktyg i den språkutvecklande undervisningen? För att försöka besvara våra frågeställningar har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden i form av en gruppintervju med tre lärare samt en enskild intervju med en IKT-pedagog. Resultaten av studien visar bland annat på att lärarna upplever att elevernas läs- och skrivförmåga förbättrats sedan metoderna implementerades i undervisningen. Studien avslutas med en diskussion kring de möjligheter och utmaningar arbetssättet med metoderna ASL och STL medfört och hur resurspersoner kan stötta lärarna i det arbetet, samt förslag på vidare forskning.