Parental control applications were introduced to regulate and avoid the negative effects of adolescents’ technology usage. However, parental control apps lack focus on promoting adolescents' autonomy and parent-adolescent collaboration. Therefore, the aim of this paper is to research how parental control apps can be designed to support adolescents’ development towards adulthood and to enhance the active participation from both parties. The research was conducted by interviewing parents (N=7) in which a provocative prototype was used to prime discussions around the topic. This study generated five design implications which are parent-adolescent collaboration, communication support for parental understanding, communication support customized for different cultures, incentivizing healthier habits, and adapting the design for different literacy levels. These implications were extracted from the results which show that parents respect their adolescent’s digital privacy and autonomy. However, there are indications that although parents value insight into their adolescent’s online activities, they are concerned about the infringement of their privacy. Our results suggest that parent-adolescent collaboration is essential for meeting the requirements of parents and adolescents. We conclude that parental control apps could be designed in alternative ways with less focus on surveillance functionality and instead strive for aspects of collaboration, communication, and autonomy.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur en lärare arbetar med att integrera IKT-verktyg i matematikundervisningen och hur lärarens kunskaper synliggörs vid skapandet av IKT-integrerad undervisning. Metoderna som användes för att besvara forskningsfrågorna var av kvalitativ karaktär och bestod av lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med en lärare på mellanstadiet. Resultatet visade att läraren använde sig av IKT-verktyg för att göra ett annars svårbegripligt ämnesinnehåll mer tydligt för eleverna. Lärarens olika kunskaper samspelade vid skapandet av IKT-integrerad undervisning i enlighet med ramverket ICT-TPCK. En slutsats som drogs av vår fallstudie var att lärare behöver få utbildning i hur IKT-verktyg kan användas på ett pedagogiskt sätt för att lyfta ämnesinnehållet för eleverna. / The purpose of the case study was to investigate how a teacher integrates ICT-tools in mathematics education and which of the teacher’s knowledges are visible during the creation of ICT-integrated education. The methods used to answer the research questions were of qualitative character and contained lesson observations and semi-structured interviews with a middle school teacher. The results showed that the teacher used ICT-tools to make subject content that is hard for pupils to understand, clearer and more comprehensible. The teacher’s different competencies interplayed whilst creating ICT-integrated education in accordance with the framework ICT-TPCK. A conclusion drawn from the case study was that teachers need education in the pedagogical use of ICT-tools to enhance the subject content to the pupils.

Den tekniska utvecklingen har med ett snabbt tempo infört diverse verktyg och hjälpmedel för att effektivisera och underlätta flertalet områden i våra liv. Inom utbildning finns numera olika versioner av utbildningsplattformar och verktyg för att distribuera information, samarbeta och kommunicera. Parallellt med en ökad användning av institutionella IKT-verktyg har flertal studenter en egen direkt åtkomst till en enorm informationsinhämtning via sina privata sociala medier. Det gör att sättet som inlärning går till på är möjlig för studenter att påverka och till viss del kan bestämma hur det ska se ut för dem själva. I denna studie undersöks studenters användning och upplevelse av sociala medier i utbildningssyfte och hur detta integreras med studentens utbildning och övriga IKT-verktyg. För studiens första frågeställning undersöktes studenternas praktiska användning av sociala medier med en enkätundersökning. Resultatet visade att studenterna främst använder sociala medier för kommunikation med andra studenter, inlärning och fördjupning av ämnen samt för informationshämtning kring utbildningsrelaterade evenemang och föreläsningar. Det var ett resultat som även stärktes av resultatet av studiens andra frågeställning som berörde studenternas upplevelse, tankar och känslor kring användandet av sociala medier i utbildningssammanhang. För att besvara den andra frågeställningen användes en tematisk analys genomfört på data från fokusgrupper. Analysen resulterade i fyra teman som visade studenternas upplevelse av sociala medier som ett smidigt verktyg som ger upphov till en flexibilitet och anpassningsbarhet av deras studier. Användandet av sociala medier ansågs även uppstå ur ett behov av funktioner som inte framhävs eller används via universitets IKT-verktyg. Slutligen önskade de deltagande studenterna tydligare ramverk och struktur samt stöd för hur IKT-verktygen kan och uppmuntras till att användas. Baserat på studiens resultat ges ett perspektiv och underlag för hur universitetsstudenter upplever användningen av IKT-verktyg. Studiens fynd kan vara betydelsefullt för framtida studier samt utveckling och design för hur IKT-verktyg integreras i högre utbildningar.

Syftet med undersökningen är att utveckla en förståelse av vad som krävs för en framgångsrik implementering av digitala lärresurser i samhällskunskapen på gymnasiet. Syftet undersöks genom fyra frågeställningar som riktas mot skolors tekniska förutsättningar, lärares digitala kompetens, hur och när digitala lärresurser används samt hur eleverna påverkar lärarnas användning.Undersökningen har en kvalitativ forskningsstrategi som genomförts genom semistruturarade intervjer med sju samhällslärare på tre gymnasieskolor i Malmö.Undersökningen utgår ifrån Mishra och Kohlers teori om TPCK (technical, pedagogical and content knowledge) syftar till att medvetandegöra teknikens dynamiska samband med pedagogiken och ämneskunskapen.Undersökningens resultat visar att samhällslärarna använder digitala lärresurser för att aktualisera och konkretisera sin undervisning samt för att motivera eleverna. De digitala lärresurserna används främst som ett komplemet till tradtionella läromedel i form av sekundärt digitalt material. Användningen påverkas starkt av IT-infrastruktur och lärarkompetens. Lärarna ställer sig postivt till en ökad användning av digitala lärrserser men efterlyser en större pedagogisk vision och utbildning i hur digitala lärresurser kan användas pedagogiskt i undervisiningen. Användingen av de digitala lärresurserna ger upphov till nya problem i undervisningen. Eleverna distraheras av sociala medier och har problem med källkritik. Lärarna försöker utveckla strategier för att förhålla sig till detta.

Mainstream video games retain players' interest with dynamic updates of graphics such as game characters, levels, themes and other game inventory items. For visually impaired players, updates in graphics for player retention are not very efficient. Video games for people with serious visual impairment rely heavily on audio. The players are presented with either frequent audio instructions or 3D audio to be able to roughly judge the state of the game. In both cases, the players could either overwhelmed by frequent audio instructions or might lose interest in the game after some time. A possible reason could be that there are limited ways to evolve these games to keep the players interested as compared to games developed for sighted players. Multiplayer functionality can potentially bring a continuous stream of challenges and competitive situations in games. The research question investigated in this thesis focuses on whether the addition of multiplayer functionality in 3D audio game will increase the level of player interest. The hypothesis was evaluated by performing an experiment. The results of the study showed that multiplayer functionality can significantly increase the level of player interest and enjoyment in 3D audio based game for people with serious visual impairment.

Barn i samhället idag spenderar en stor del av sin fritid i digitala sammanhang och visar generellt stort intresse för digitalitet. Än så länge är forskning som berör elevers användning av digitala verktyg och dess effekter för elevernas lärande i en fritidshemskontext skral. Detta bidrar till utmaningar för fritidslärare att implementera det digitala i den fritidspedagogiska verksamheten, då verksamheten skall grundas i beprövad erfarenhet samt vetenskaplig grund enligt skollagen. Syftet med studien innebär att undersöka fritidslärares upplevelser kring en digitaliserad undervisning och att främja elevernas digitala kompetens, hur och i vilken omfattning fritidslärare arbetar med IKT i verksamheten, samt vilken nytta IKT-undervisning kan ge eleverna. Studien har en kvalitativ design och via semistrukturerade intervjuer undersöks fritidslärarens syn på IKT i fritidshemmet. Studien genomsyras av det läroplansteoretiska perspektivet, då teorin öppnar upp för tolkning av styrdokument som fritidshemmet ska förhålla sig till. Tidigare forskning och relevant litteratur diskuteras sedan med studiens resultat. Studiens resultat visar att fritidslärare tolkar styrdokumenten snarlikt, men värderar de tilldelade uppdragen olika högt. Respondenternas förutsättningar att bedriva IKT-undervisning varierar på grund av lokala förutsättningar och ramfaktorer, och även fast respondenterna har en positiv syn på IKT som läromedel upplever de vissa svårigheter att genomföra IKT-undervisningen. Även om respondenterna upplever svårigheter med att genomföra en IKT-undervisning visar de ändå en förståelse för hur viktigt digitala färdigheter är för eleverna och vikten av att fritidshemmets verksamhet har inslag av IKT.

Covid-19 chockade världen i slutet av 2019 och för att minska smittspridningen tvingades skolorna att övergå till distansundervisning. Undervisning i idrottsämnet, precis som många andra ämnen, fick ändrade förutsättningar och lärarna behövde ställa om från en undervisningsform som till naturen innehåller fysisk kontakt och fysisk närvaro, till att möta sina elever genom en datorskärm. Denna studies syfte var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå har hanterat att undervisa sina elever under pandemin. För att besvara syftet ställdes följande frågeställning: Hur beskriver gymnasielärare skiftet från ordinarie undervisning till distansundervisning i ämnet idrott och hälsa, vilka svårigheter har lärarna mött under idrottsundervisningen på distans samt vilka insikter från pandemin tar lärarna med sig för att implementera i ordinarie undervisning? Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning där fyra semistrukturerade intervjuer utfördes.Resultatet indikerar att lärarna lyckats hantera att undervisa sina elever i idrott och hälsa trots den hastiga omställningen till distansstudier, avsaknaden av adekvata tekniska hjälpmedel samt utan riktlinjer från skolledning eller Skolverket. Undervisningen skedde emellertid till bekostnad av att innehållet inte uppnådde kursmålen. Resultatet från studien indikerade även att respondenterna hade en känsla av att inte nått upp till den kvalitet på utbildning som de normalt håller när de har eleverna på plats.

Syftet med studien är att undersöka vilka digitala verktyg och i vilken utsträckning de används på fritidshemmet samt vad verksamma lärare tycker om dem. Studiens forskningsfrågor är: Vilka digitala verktyg förekommer inom fritidshemmet och i vilken utsträckning används dessa, vad är fritidslärarnas inställning till de digitala verktygen som hjälpmedel på fritidshemmet och har fritidslärarna fått någon utbildning i hur de digitala verktygen används. I studien har en kvalitativ metod valts i form av semistrukturerade intervjuer med intervjumanual. Fem lärare på fyra olika skolor intervjuades. I den här studien har en innehållsanalys använts för att bearbeta den empiriska data som samlats in. De intervjuade lärarna nämner att arbetet med de digitala verktygen sker dagligen då många elever vill använda dem till rekreation. Lärarna menar dock att användningen av de digitala verktygen inte är helt fri och att det finns ett syfte med att använda dem. Vidare anser lärarna att arbetet med de digitala verktygen är positivt då de underlättar arbetet i fritidshemmet och att de möjligheter de medför är långt mycket större än eventuella hinder. De lyfter även hinder i arbetet med de digitala verktygen i form av regler, föräldrapåverkan och att många lärare inte fått någon ordentlig kompetensutveckling.

Digitala miljöer och verktyg har utvecklats till alltmer integrerade delar i vardagliga processer och under pandemin covid-19 har digitaliseringen påskyndats och normaliserats än mer intensivt. Syftet med studien var att beskriva ungas erfarenheter av existentiella samtal i digitala miljöer. Frågeställningarna behandlade de ungas sociala och digitala liv, erfarenheter av att prata om existentiella frågor samt existentiella samtal i deras digitala miljöer. Studien genomfördes med kvalitativa forskningsintervjuer som metod för insamling av empiriskt data. Urvalet bestod av åtta personer i åldern 15-17 år. Analysen utgick från hermeneutisk vetenskapstradition med fokus på förståelse av respondenternas erfarenheter. Resultatet av studien visade på att unga har stort behov av att dela existentiella frågor med andra. Möjligheten till sociala interaktioner och relationer där det finns utrymme och tillåtande normer för existentiella reflektioner är viktigt för de ungas meningsskapande. Digitala miljöer kan bidra till att både stärka och minska relationsskapande interaktion. Tekniska faktorer som bred räckvidd, hög tillgänglighet, möjlighet till anonymitet och konfidentialitet uppfattas som viktiga förutsättningar för trygghet, anknytning och gemenskap, men kan också upplevas som att de bidrar till en känsla av frånkoppling, distans och brist på sammanhang. Ungas behov av uttryck för existentiella frågor behöver avspegling i normer och i utbudet av former och verktyg för att kommunicera dem. Även om vuxna riskerar att reproducera normer som inte ger den unga utrymme att uttrycka sig, har vuxna en aktiv roll att spela i och med sitt ansvar enligt FN:s deklaration om barnets rättigheter för att möta den ungas behov av existentiell hälsa och utveckling.

No description available.