Det övergripande syftet med den här studien är att utifrån ett fenomenografiskt perspektiv bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar digitala verktyg i förskolan. Studien undersöker även hur digitala verktyg används och vilka begränsningar som finns. För att kunna genomföra studien används semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Studien genomförs i en mindre kommun med sex förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi. Det gör att fokus i den här studien är att se till förskollärares uppfattning och erfarande i samband med användandet. I studien ställs frågan om hur förskollärare använder digitala verktyg i förskolan. Där visar resultatet att merparten av respondenterna använder digitala verktyg på ett systematiskt sätt. Däremot visar resultatet att några av förskollärarna anser att de digitala verktygen är problematiska att använda. En av frågeställningarna i studien är vilka begränsningar som förskollärarna ser med användandet av digitala verktyg. Resultatet visar att förskollärares erfarenhet och inställning påverkar användandet av digitala verktyg. Studien visar även att det kollegiala lärandet är viktigt för att kunna genomföra digitaliseringsmålen i läroplanen. I resultatet presenteras begränsningar som förskollärarna nämner. Ett område som flera förskollärare påtalar är att kompetens saknas. De tar upp det stora behovet av kompetensutveckling för att kunna följa med i utvecklingen med digitala verktyg.

Sedan juli 2019 har nya IKT-mål inskrivits i förskolans läroplan. Få studier har dock utförts om IKT-undervisning i förskolan dvs. undervisning med och om IKT. Av dessa studier berörs dessutom sällan de yngsta förskolebarnen (1-3-åringar). I den tidigare forskningen framkommer det att flera faktorer påverkar IKT-undervisningen såsom pedagogers förhållningsätt. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka föreställningar som finns hos pedagoger i förskolan om IKT-undervisning för de yngsta barnen, samt deras och barnens roll i undervisningen. Därtill pedagogernas styrning av den. Genom en diskursanalys av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger har detta utforskats. Resultatet antyder att IKT-undervisningen konstrueras av pedagogernas föreställningar om IKT, barn, ålder och omsorg. Det framträder två roller som pedagogerna tillskriver sig: den vägledande pedagogen och den bestämmande pedagogen. Medan de yngre barnen tillskrivs roller som: digitalt infödd, i behov av skydd och kompetent men fortfarande liten. Pedagogernas styrning har sedan analyserats utifrån detta, vilket bildat två dominerande diskurser: den (digitalt) framtidsorienterade diskursen och den institutionella diskursen - en del av legitimitetsprocessen av IKT-undervisningen. Den övergripande slutsatsen är att pedagogerna styr utifrån tanken om ”barns bästa” och att IKT-undervisningen är fortfarande ”under konstruktion”. Den omförhandlas men beskrivs ha en given plats i verksamheterna, vilket uttrycks behövas i ett digitalt samhälle.

IKT har varit en del av skolans undervisning under årtionde och tar med tiden allt mer plats i undervisningen.  Det är mer regel än undantag att eleverna har egna elevdatorer men har lärare den kunskap som krävs för att undervisa med digitala hjälpmedel? Detta arbete är en forskningsöversikt som använder sig av analytisk induktion för att svara på om IKT i skolan stöttar  elevers kunskapsutveckling i matematik samt om lärare har den kunskap om IKT och sådan uppfattning om sin kunskap, att de effektivt kan förmedla nya kunskaper till eleverna med hjälp av IKT? Arbetet visar att det finns en utbredd uppfattning om att IKT kan bidra till att stärka elevers matematiska förmågor men att det samtidigt är vanligt att lärare upplever sig sakna den kompetens som behövs för att använda IKT i sin undervisning. / ICT has been a part of school education for decades and as time passes it's becoming a bigger part of the education. Students usually have their own computers but do the teachers have the necessary knowledge to teach with ICT. This study is a research overview which uses an analytical induction to answer the following two questions:  Does ICT In schools support students´ growth of knowledge in mathematics? Have teachers got such knowledge about ICT and such belief about their knowledge, that they are able to educate students in an effective way, using ICT? This study shows that there is a broad perception that ICT has the ability to strengthen students´ mathematical achievements but at the same teachers usually believe that they don’t have the necessary competence that is needed to use ICT In their teaching.

Dagens samhälle har genomgått stora förändringar när det kommer till ägarskap av skog. Idag är skogsägare inte längre endast bönder, utan även individer som inte försörjer sig på jordbruk eller skogsbruk. Skogsägare behöver kompetenser inom skogsbruk för att kunna sköta om och hantera sin skogsfastighet. Kompetensbrist inom skogsbruk hos skogsägare kan leda till att arbetsbelastningen ökar hos skogsföretag. Det behövs möjligheter och förutsättningar för att skapa effektivare kommunikationskanaler och kollektivt lärande inom skogsbranschen för skogsägare för att höja, bevara och möjliggöra kompetens hos befintliga och framtida skogsägare. En möjlighet för kompetensutveckling är informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Studiens syfte var att undersöka virkesköpares upplevelser om skogsägares kompetensutvecklingsbehov och möjligheter i digitaliserade miljöer. Frågeställningarna var; Vad finns det för kompetensutvecklingsbehov hos skogsägare? I vilken utsträckning använder skogsföretaget informations- och kommunikationsteknologi för att möjliggöra kompetensutveckling inom skogsbruk? För att besvara frågeställningarna undersöktes ett skogsföretag med en kvalitativ metod. Studien visade att det finns behov av kognitiva och funktionella kompetenser som är starkt kopplade till relaterade kontexter inom skogsbruket. IKT används för kommunikation och tillgänglighet av information för att möjliggöra kompetensutveckling. Det finns många möjligheter med digitaliserade miljöer inom skogsbranschen som kan möjliggöras med hjälp av en ökad digital kompetens hos både skogsägare och virkesköpare.

Informations och kommunikationsteknologi, som förkortas IKT, och digital kompetens kommer få större plats i förskolans läroplan igenom läroplansremiss (VT18), där det är krav på användning av IKT. Studien som genomfördes är en analys av tio intervjuer gjorda med förskollärare om deras avdelningars tillgångar till IT-artefakter, förskollärarnas digitala kompetens samt deras förberedelse inför de nya kraven som kommer i den reviderade läroplanen. De olika situationerna för IKT i förskolan som undersöktes var: Fri lek, styrd aktivitet, temaarbete och administrativt arbete. Intervjuerna som genomförts gav data som kodades baserat på olika definitioner som digital kompetens och digital literacy.Forskare som Ola Erstad (2010) skriver att digitala kompetens behövs av barn och unga för att kunna kommunicera och utnyttja de digitala arenor som de deltar i. David Buckingham (2015) tycker att det behövs entydig definition av digital literacy för att kunna samtala och utveckla digitalt användande i relation till skolan. Användningen av IKT i vardagen skiljde mellan förskollärarna. Det berodde på flera faktorer varav en av dem var hur tillgänglig IT-artefakterna var och pedagogernas kunskaper om användandet av IKT.Sonia Livingstone (2012) artikel om fördelar med IKT i skolan tar upp begreppet digitala klyftor. Livingstone lyfter fram digitala klyftor påverkar barns lärande. Livingstones bok (2009) visar på att tillgång till IT-artefakter påverka barns digitala kompetens. Bristen på tillgång och kompetens resulterar i att det blir en mätbar skillnad i användandet av IKT.

Bakgrund: Dagens samhälle blir allt mer effektiviserat och digitaliserat genom användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT) och dess digitala verktyg. Detta gäller även vården. Dagens sjuksköterskor använder sig allt mer av IKT i vårdarbetet och användandet av IKT får påföljder för patienter, sjuksköterskor och vårdorganisationen. Tidigare forskning visar hur denna digitalisering och effektivisering går till, samt vad det har för påverkan på patienter, patienters livssituation och välbefinnande. I takt med att IKT utvecklas behöver användandet av IKT kontinuerligt evalueras. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att använda IKT. Metod: Allmän litteraturöversikt där sex kvalitativa studier, tre kvantitativa studier och studie av mixad metod har analyserats. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor mestadels är positiva till användandet av IKT. Sjuksköterskor erfor även negativa aspekter vid användandet av IKT. Detta då dem bland annat erfor att arbetssituationen och relationer till kollegor och patienter påverkas av att använda IKT i vårdarbetet. Slutsats:Fenomenet IKT är komplext och dess digitala verktyg innefattas av faktorer som i hög grad påverkar användarna. Detta innebär att sjuksköterskors inställning till, erfarenheter av att använda och faktiska användande av IKT påverkas. Integrering och användandet av IKT påverkar även sjuksköterskors arbetssituation och den stora vårdorganisationen. / Background: Today's society is becoming more efficient and digitized through the use of information and communication technology (ICT) and its digital tools. This also applies to health care. Nurses today are increasingly using ICT in their care work and the use of ICT is penalizing patients, nurses and the healthcare organization. Previous research shows how this digitalisation and efficiency improves, as well as what it has for affecting patients, patients' life situation and well-being. As ICT develops, the use of ICT needs to be continuously evaluated. Purpose: The aim is to create an overview of nurses' experiences of using ICT. Method: General literature review where six qualitative studies, three quantitative studies and one mixed method study have been analyzed. Result: The results show that nurses are mostly positive about the use of ICT. Negative aspects of the use of ICT are also experienced by the nurses. This is when they, among other things, find that the work situation and relationships with colleagues and patients are affected by the use of ICT in the care work. Conclusion: The phenomenon of ICT is complex and its digital tools are comprised of factors that greatly affect its users. Which means that nurses' attitudes to, experiences of using and actual use are affected. Integration and the use of ICT also affect nurses' work situation and the large healthcare organization.

Detta projekt har blivit utfört i samarbete med Senion AB för att ta fram en pappersrapport som presenterar information över bokningsdata för ett kontorsmiljös användning. Projektet har bestått av två övergripande delar. Första delen bestod av att utveckla en metod för att samla och formatera bokningsdata tillhandahållen från en av Senions kunders kontor. Andra delen bestod av att visualisera informationen härledd från den data som blev framtagen från första delen. Den informationsvisualisering som designades testades i användartester för att få djupare insikt i vad som är effektiv presentation av detta projekts bokningsdata. Användartesterna gav insikt i vilka representationer som fungerade bra och hur vissa kan bli korrigerade till det bättre. De kvantitativa mätningarna hade ingen statistisk signifikans så diskussionen av resultatet är huvudsakligen centrerad kring de kvalitativa mätningarna. Baserat på resultat av tänka-högt och semi-strukturerade intervjuer så diskuteras fördelen med några multimodala visualiseringar, stapeldiagram och tilltalande visualiserings estetik. Projektet har också presenterat vikten av att informationsvisualisering gynnas av att vara grundad i kognitionsvetenskapliga principer om perception och uppmärksamhet. Vidare så belyser texten hur användarcentrerad informationsvisualisering kräver starkare empiriska grunder och standardiserade mått för att testa kvalitet och effektivitet.

När ett nytt IT-system ska införas i en verksamhet är det viktigt att involvera deltagare som arbetar inom verksamheten. Deltagarna anses bidra under utvecklingsprocessen av IT-systemet genom åsikter och rekommendationer. En viktig aspekt innan ett IT-system ska införas är att en introduktion med deltagarna ska genomföra för att gynna och effektivisera verksamheten.  Syftet med denna uppsats är att identifiera hur verksamhetsnyttan kan skapas inom Arvika och Eda kommun när det analoga arbetssättet som hälso- och sjukvårdspersonalen använder idag ska ersättas med ett digitalt arbetssätt, IT-systemet SecureMailbox. Ett till syfte är att undersöka hur viktigt deltagande vid introduktionen om det nya IT-systemet är. Undersökningsfrågorna är: På vilka sätt påverkar IT-systemet hälso- och sjukvårdspersonalens effektivitet med meddelandehanteringen? Vilka brister upplever hälso- och sjukvårdspersonalen med introduktionen och pilotförsöket av IT-systemet? Metoder som används under denna studie är demografisk enkät, användbarhetstest med eye-trackingutrustning, observation, tänka högt, retrospektiv granskning, post-testintervju, enkät och intervju för verksamhetsutvecklare. Denna studie resulterade i identifikationen av problem, rekommendationer och fördelar med IT-systemet. Hälso- och sjukvårdspersonalen inom Arvika och Eda är redo att arbeta med ett IT-system istället för att använda fax och telefon. Användningen av SecureMailbox effektiviserades även inom samverkan mellan region och kommun. Slutligen så visar det sig att en bra introduktion till ett nytt IT-system definitivt gör skillnad. Förstår deltagarna hur och varför IT-systemet ska införas leder det till motivation och en bättre användning när deltagarna ska använda det i framtiden.

Studiens syfte grundades i problematiken kring mobiltelefonernas möjligheter och begränsningar som digitalt hjälpmedel och har ämnat att tolka samhällskunskapslärares uppfattningar kring dessa möjligheter och begränsningar. Studien byggdes av semistrukturerade respondentintervjuer med sju verksamma behöriga samhällskunskapslärare i grundskolan, där sex respondenter arbetar på högstadiet, och en på mellanstadiet. Eftersom intervjuerna var av semistrukturerad form lämnades utrymme för öppna och utförliga svar. Resultatet blev att respondenterna fick dela med sig av egna erfarenheter och reflektioner kring ämnet. Lärarna i studien ansåg att mobiltelefoner har en plats i undervisningen i samhällskunskap som digitalt hjälpmedel, förutsatt att det finns tydliga ramar för hur mobiltelefonerna ska användas, och vad de ska användas till. Begränsningar med att använda mobiltelefon som digitalt hjälpmedel i undervisningen var att respondenterna ansåg att mobiltelefoner kan vara ett distraktionsmoment för elevers arbetsro under lektioner. / <p>2020-04-03</p>

Information visualization aims at creating visually concrete representations of big and abstract data. Research shows that the subject has good potential when it comes to conveying information within many various sectors. However, there is a scarce range of research defining a design space for information visualization tools with the aim of trying to convey clear and true information that is completely understandable for many different target groups with varying educational background, cognitive state, etc. To explore the gap of such design and the potential that information visualization has towards it, a study was conducted to gather the experience of healthcare practitioners with various experience of examining and presenting results to patients with a certain condition. To gather their opinions and thoughts, semi-structured interviews were used and from the results, four defined design aspects emerged. These four emerged design aspects have potential to work as a base when designing a future design concept.