I denna studie kartläggs vad som påverkar lärare i valet av att använda digitala verktyg i skrivundervisningen i skolans tidiga år (F–3) samt i vilken omfattning digitala verktyg används i skrivundervisningen. Studien syftar till att bidra till djupare kunskap och förståelse för vad som generellt påverkar lärare i valet av att använda digitala verktyg i skrivundervisningen. En enkätundersökning gjordes som besvarades av 102 respondenter. TPACK-modellen användes som teoretisk modell för att belysa hur olika kompetenser behöver uppnås och samverka för att erhålla en lärandesituation för eleverna med hjälp av digitala verktyg. Resultatet visade att tillgången till digitala verktyg inom svenskundervisningen är relativt hög då 86 % svarade att de har tillgång och använder digitala verktyg i svenskundervisningen i den årskurs respondenten undervisar i.  49% av respondenterna har 1:1 tillgång (en digital enhet per elev) av digitala enheter och använder digitala verktyg i skrivundervisningen varje vecka. När respondenterna ska bestämma om eleverna ska arbeta digitalt eller analogt var möjligheten att kunna anpassa efter enskild elev den markant största påverkande faktorn, följt av digitala resurser och respondentens egen kunskap. Resultatet visade att vid utformningen av digital skrivundervisning var det vanligt att respondenterna ställde högre krav på eleverna gällande redigering och bearbetning av texter och längre texter. Respondenterna upplevda effekter som att digitalt skrivande underlättar för elever med motoriska svårigheter samt att det är lättare för elever att redigera och bearbeta texten och möjligheten att få text/bokstäver upplästa. Olika benämningar för innebörden av motivationshöjning nämndes även av flertalet respondenter. En negativ effekt med digitalt skrivande upplever respondenterna är försämrad finmotorik hos eleverna.

No description available.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskaper om vilka lärarkompetenser som fritidslärare uttrycker som viktiga i samband med användningen av digitala verktyg och om hur fritidslärare resonerar kring användandet av digitala verktyg på fritidshemmet. Studiens teoretiska utgångspunkter har baserats på T-PACK-modellen och utifrån det didaktiska perspektivet. T-PACK är en modell som fokuserar på lärares teknologiska kompetens, pedagogiska kompetens och ämneskompetens och hur dessa samspelar med varandra. Med det didaktiska perspektivet har fokus legat på de tre centrala frågorna som ingår i didaktiken, vad, hur och varför. Samtidigt har det didaktiska perspektivet hjälpt oss synliggöra för vilka faktorer som innebär möjligheter och begränsningar i samband med att fritidslärare använder sig av digitala verktyg i undervisningen på fritidshemmet. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Totalt har fem olika fritidslärare från olika fritidshem deltagit i studien. Dessa fritidslärare arbetar inom en och samma kommun i södra Sverige. I resultatet av studien framgår det att främst den teknologiska och den pedagogiska kompetensen uttrycks som viktiga hos fritidslärare i relation till användningen av digitala verktyg. Samtidigt lyfter fritidslärare fram ett kompetensutvecklingsbehov för att användningen av digitala verktyg ska kunna utvecklas på fritidshemmet. I resultatet uttrycker fritidslärare att de besitter de grundkunskaper kring digitala verktyg som de menar behövs i yrket som fritidslärare. Det uppstår därför ett spänningsfält mellan det uttryckta kompetensutvecklingsbehovet och faktumet att fritidslärarna menar att de besitter de grundkunskaper som är nödvändiga i yrket som fritidslärare.

Denna studie undersöker vilken uppfattning lärare har kring digitala verktyg som används i yrket samt vilken betydelse de anser att dessa har för engelskundervisningen. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar: Vilka möjligheter upplever lärarna att digitala verktyg bidrar med i engelskundervisningen? Vilka hinder upplever lärarna att digitala verktyg orsakar i engelskundervisningen? För att ta reda på vilka uppfattningar lärare har, tillämpades en kvalitativ metod som sedan användes för att intervjua sex verksamma mellanstadielärare. De intervjufrågor som tillämpades har utgått från en semistrukturerad form och har skapats utifrån studiens syfte. Studien utgick ifrån den fenomenografiska ansatsen, som syftar till att undersöka variation och uppfattningar inom området. Utifrån lärarnas olika uppfattningar om fenomenet, utformades beskrivningskategorier vilket lade grunden för studiens resultat. Resultatet från undersökningen visar att lärares uppfattning på de digitala verktygen varierar, beroende på deras digitala kompetens samt deras vilja att inkludera detta i undervisningen. De lärare som var negativt inställda till att arbeta med digitala verktyg i engelskundervisningen, ansåg att de saknade digital kompetens som inte erbjuds av verksamheten. Detta resulterade i att de använde det digitala i mindre utsträckning, än de lärare som fick god kompetens kring detta. De lärare som var positivt inställda till det, hävdade att om verksamheten kunde bidra med fortbildning kring digitala verktyg skulle det öka chanserna till att lärare arbetar mer med detta i sin undervisning. Dock behöver ytterligare forskning göras kring digital kompetens och dess påverkan på lärares användande av digitala verktyg i engelskundervisningen.

Whether utilizing our smartphones for navigation or skyping our friend on our way, the use of ICTs affects the way that we walk through and stay in public places. "Dancing" mobile phone users are only one example of this. Their virtual activity becomes visible in public places. This master thesis is about contemporary demands on public space imposed by the new ICT generation, and aims to explore ethe behaviour of ICT users in public places. Therefore, it investigates the question of how the use of ICTs affects the way that people use public places and whar that means for urban planning. To this end, the thesis combines a literature review with an empirical study on the Münsterplatz in Bonn, Germany. The interviews and observations from this case study identified examples of characteristics of ICT users that are described in the literature; however, they also revealed new insights. Therefore, the thesis contributes to a greater understanding of the behaviour and demands of ICT users in public places and identifies ICT users as one user group, out-of-many, with specific demands on public space.

Syftet med denna studie är att ta reda på varför, hur och när matematikapparna används i skolan. Vad har lärarna för mål med användningen av matematikapparna? Använder lärarna matematikapparna till de ändamål som tillverkarna av matematikapparna har tänkt sig? Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer av sex lärare som alla använder matematikappar i någon utsträckning. Intervjumetoden är en form av kvalitativ intervjumetod som lämpar sig väl vid denna typ av studier. I resultatet kan man se ett tydligt mönster där matematikapparna används främst för mängdträning och för att befästa kunskaper. Vidare kan man konstatera att matematikapparna för med sig en högre motivation till att arbeta med matematik i skolan och snabb återkoppling av matematikapparna. Ytterligare resultat som framkommit är tidsbesparing, elever kommer i gång fortare samtidigt anser lärare att de behöver mindre tid till förberedelser.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger beskriver sin användning av IKT på fritidshemmet samt vilket lärande som möjliggörs utifrån detta. Vi arbetar kvalitativt med tio semistrukturerade intervjuer som kodas och analyseras tematiskt. Resultatet är sju separata teman som berör på vilket sätt pedagoger använder IKT ihop med sina elever samt vilka faktorer som påverkar detta. Det är ingen pedagog som endast möjliggör för en typ av lärande utan allas beskrivningar skildrar flera perspektiv på lärande. Vi utgår från tre teorier om lärande för att analysera resultatet. Många beskrivningar skildrar ett konstruktivistiskt lärande som sker genom interaktion. I dessa situationer så beskrivs även läraren som aktiv och närvarande. I det behavioristiska lärandet framgick inte lärarrollen som lika aktiv. Vi slår även fast vid att pedagogernas kompetens, åsikter och intresse för IKT påverkar användningen samt till vilken grad IKT tillgängliggörs på fritidshemmet.

Syftet med vår studie är att undersöka möjligheter och utmaningar som kan uppstå när digitala verktyg används i fritidshemmet. Vidare undersöker vi om det finns en omvänd kunskapsasymmetri mellan elever och pedagoger på grund av användningen av digitala verktyg och hur detta påverkar pedagogens roll. Dessa frågor undersöks ur ett pedagogperspektiv genom en kvalitativ studie med empiri från intervjuer med ett antal fritidspedagoger. Analys av empirin utfördes ur ett sociokulturellt perspektiv samt med hjälp av Foucaults teori om makt och kunskap. Resultaten visar att användning av digitala verktyg öppnar möjligheter för inkludering, förbättrade socialt samspel och underlättar ämnesöverskridande och verksamhetsöverskridande pedagogik. Pedagogerna upplever utmaningar som kompetens och hantering av IKT. Vidare finner studien att det finns en omvänd kunskapsasymmetri där eleverna är mer kunniga om digitala verktyg. Pedagoger hanterar detta genom att definiera sin roll som utveckling av värdegrunder.

Denna studie undersöker vilka faktorer som styr användning av information- och kommunikationsteknik inom fritidshem. Studiens syfte är att ta reda på hur lärare inom fritidshem arbetar för att uppnå kraven från läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet om digitalisering, speciellt arbetet med de digitala verktygen. För att ta reda på detta har en semi-strukturerad intervjustudie genomförts med sex respondenter. Deras svar har sedan sorterats utifrån teman för att analyseras och identifiera faktorer som respondenterna uttrycker som upplevs vara centrala i deras arbete med information- och kommunikationsteknik på sina fritidshem.  Den tematiska analys som gjordes fann tre faktorer som var speciellt utmärkande i den data som samlades in. Dessa var Kunskap, Tillgång till IKT och Egen vilja. Av dessa tre faktorer har Tillgång till IKT visat sig vara den mest avgörande faktorn när det kommer till använde av information- och kommunikationsteknik.

The usage of conversational agents in domestic spaces is increasing every year and with this ethical issues that we have not anticipated will arise, both because these relationships are human-like and not human-like.This thesis shows that ethically responsible relations- hips between humans and conversational agents in private contexts and domestic environments are much more than conversational design. This project is not primarily focussing on designing dialogues, words, and voices but takes a closer look at the qualities and values these relationships are based on. It is looking at how agents are staged, using design fiction as a methodlogy and medium to raise questions around the impacts of these relati- onships. Furthermore, it is also pointing out some of the possible unintended consequences that could occur if these agents are staged, like personaswith human-like features or if technology goes in between human-human relationships.After multiple design explorations and realizing how complex human-agent and human-human re-lationships are, I realized that the best way to make an impact was not to provide solutions on how ethically responsible relationships between humans and conversational agents should look like. Instead, I have created a set of fictional design ar- tifacts in different future contexts. They aim to point out what designers who design for these relations- hips need to tweak and pay attention to to create more ethically responsible futures.As I created these design fictions, I aimed to find a good balance between humor, provocation, and abstraction to leave room for people‘s imagination. In addition, I am hoping to provoke enough for my audience to feel triggered to raise even more re- levant questions and point out further opportunities for other designers to build on my work.Finally, a fictional design organization was created, which I called “A(i)activists“. I see this as a space where the design fiction can live on and a great medium to communicate the project vision and mis- sion and create a small place for ongoing debates and input from a diverse audience.