Syftet med studien var att synliggöra förskolepersonalens inställning till IKT-verktyg samt att synliggöra förskolepersonalens uppfattning om barns användning av IKT-verktyg i förskolan, ur ett sociokulturellt perspektiv. Frågor som lyftes fram i studien var, utbudet av IKT-verktyg som barn möter i förskolan, förskolepersonalens in­ställning till IKT-verktyg och skattning av sin egen digitala kompetens. För att besvara dessa frågeställningar användes en kvantitativ metod, webbenkät­sunder­sökning, som riktade sig till förskolepersonal. Resultatet visade att Ipad var det IKT-­verktyg som dominerade hos barn och förskolepersonal i användandet. Förskole­personalens inställning skattades som positiv och utvecklande, de ansåg sig ha ganska goda och måttliga digitala kunskaper. Resultatet visade en variation mellan förskole­personalen, att möjligheten till digital kompetensutveckling erbjöds delvis eller i hög grad. Slut­satsen av studien belyser vikten av det kollegiala lärandet inom digitalisering, mellan de två yrkesprofessionerna. Utbytet av erfarenheter och kunskaper kring IKT-verktyg kan bidra till att främja barns digitala kompetens och stödja dem till att bli framtidens digitala samhällsmedborgare.

Detta arbete utgår från frågeställningen om vad det finns för förutsättningar för att använda elektroniska spel med avseende att användas i matematikundervisning (matematikundervisningsspel) i de svenska skolorna. Arbetet ser särskilt till kultur, teknisk infrastruktur och lärarutbildning, men också till vilka krav som skolan ställer på ett matematikundervisningsspel. För att besvara arbetets frågeställning har intervjuer och spelanalyser genomförts. Vidare har också litteratur och föreläsningsinformation studerats. Resultatet tyder på att matematikundervisningsspel behöver betraktas och användas som ett pedagogiskt medel av både elever och lärare för att de ska vara effektiva. Matematiklärare behöver utbildas om hur dessa spel ska användas, då spelen blir som mest effektiva först när eleverna får reflektera över sitt spelande och då läraren kopplar samman spelandet med resterande undervisning. Matematikundervisningsspel behöver utvecklas i enlighet med de riktlinjer som forskning har presenterat för att ett undervisningsspel ska ge bäst resultat. Spelen behöver också utvecklas med avsikt att följa matematikens läroplan och lärandemål, samt påvisa att dessa följs. Idag har inte alla skolor tillgång till den hårdvaruplattform som krävs för att kunna använda matematikundervisningsspel, men fler skolor satsar på att se till att denna tillgång finns.

Global Warming is accelerated by human activity since the industrial revolution. We are currently experiencing the 4th industrial revolution with recent breakthroughs and rapid developments in digitalization, Industry 4.0 and Internet of Things (IoT). The environmental impact of the information and communication technology (ICT) industry will increase up to 3.9 % of the global environmental impact by 2030. At the same time, ICT products are able to avoid environmental impacts by almost ten times their impact. The ICT industry is undergoing a transformation influenced by scientific research and industry standards initiatives that support developments of European policies and directives, as well as increasing user demand for environmentally friendly products. As a consequence, companies are required to account and report environmental impacts along their value chain and reduce impacts by implementing environmentally conscious design such as EcoDesign.  However, integration among companies in the sector is insufficient. This is partly due to the complexity and lack of experience in accounting and reporting greenhouse gas emissions and implementing EcoDesign tools. Additionally, research on the life cycle environmental impacts of ICT companies and products is limited. Therefore, this study aims to minimize the gap between research and practice by assessing the carbon footprint of an Internet Service Provider (ISP), calculating the carbon footprint of a residential router from a life cycle perspective and exploring reduction potentials through the application of EcoDesign.  The assessment of the value chain carbon footprint of the ISP identifies that roughly 74 % is attributed to the so called indirect emissions (Scope 3), in particular category 3.11, the use of products. This is also reflected in the carbon footprint of the router. Since it is constantly in operation mode, the use phase causes up to 90 % of its carbon footprint. Different carbon footprint reduction scenarios are explored, showing that reductions are achieved through the use of new manufacturing methods, recycled materials, low-power technology, green electricity and changes in user behavior. It is concluded that EcoDesign is useful to reduce the carbon footprint of a residential router and Scope 3 of an ISP. Therefore, companies in the ICT industry that aim to reduce their carbon footprint are advised to use EcoDesign in combination with complementary environmental impact assessment tools. / Den globala uppvärmningen påskyndas av mänsklig aktivitet sedan den industriella revolutionen. Vi upplever för närvarande den fjärde industriella revolutionen med de senaste genombrotten och den snabba utvecklingen inom digitalisering, industri 4.0 och „sakernas internet“. Miljöpåverkan från informations- och kommunikationsteknikindustrin (IKT) kommer att öka upp till 3,9 % av den globala miljöpåverkan fram till 2030. Samtidigt kan IKT- produkterna undvika miljöpåverkan med nästan tio gånger sin påverkan. IKT-industrin genomgår en omvandling som påverkas av vetenskaplig forskning och initiativ för industristandarder som stöder utvecklingen av EU:s politik och direktiv, samt av den ökande efterfrågan på miljövänliga produkter. Som en följd av detta måste företagen redovisa och rapportera miljöpåverkan längs hela värdekedjan och minska påverkan genom att införa miljömedveten design, t.ex. ekodesign.  Integrationen mellan företagen i sektorn är dock otillräcklig. Detta beror delvis på komplexiteten och bristen på erfarenhet när det gäller redovisning och rapportering av växthusgasutsläpp och genomförande av EcoDesign-verktyg. Dessutom är forskningen om IKT-produkters miljöpåverkan under hela livscykeln begränsad. Denna studie syftar därför till att minska klyftan mellan forskning och praktik genom att bedöma koldioxidavtrycket hos en Internetleverantör, beräkna koldioxidavtrycket hos en router för hushållsbruk ur ett livscykelperspektiv och undersöka möjligheterna till minskning genom tillämpning av EcoDesign.  Bedömningen av Internetleverantörens koldioxidavtryck i värdekedjan visade att 74 % av koldioxidutsläppen hänförs till de så kallade indirekta utsläppen (scope 3), särskilt kategori 3.11, användning av produkter. Detta återspeglas också i routerns koldioxidavtryck. Eftersom den ständigt är i drift är det användningsfasen som står för upp till 90 % av dess koldioxidavtryck. Olika scenarier för att minska koldioxidavtrycket undersöks och visar att minskningar kan uppnås genom användning av nya tillverkningsmetoder, återvunnet material, energisnål teknik, grön el och förändringar i användarnas beteende. Slutsatsen är att EcoDesign är användbart för att minska koldioxidavtrycket från en router för bostäder och Scope 3 för en internetleverantör. Därför rekommenderas företag inom IKT-branschen som vill minska sitt koldioxidavtryck att använda EcoDesign i kombination med andra verktyg för miljökonsekvensbedömning.

UX is a discipline which is gaining attraction and simultaneously changing. This study takes an exploratory approach into how UX practitioners adapt to this young and changing industry. The implications of this helps us understand their reality as well as potential areas for further research. To do this, data was collected in the form of interviews from working practitioners within the field and interpreted with thematic analysis. The contribution from analyzing the data revealed that UX practitioners are adapting by seeking knowledge from peers and other non-academic sources such as webinars and conferences, and they use this to adapt both to their environment as well as potential future areas. Other findings were the limitations in practice that UX practitioners struggle with on a day-to-day basis, and that these limitations could have a potential impact on why they seek knowledge.

Barn och unga av idag är digitalt infödda i förhållande till oss vuxna som är invandrade i dagens digitala samhälle. Då skolan speglar samhället är det en högaktuell fråga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lärande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende på multimodalitet, motivation och social interaktion i lärandemiljöer. Utgångspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhållningssätt där jag tillsammans med lärare och elever i särskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lärandet. Genom observationer och intervjuer på arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfång av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig själv inte är ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som är multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som är helt individuellt anpassade utifrån den enskilde elevens behov. Om två år har vi första generationens digitala elever i grundskolan där många har en förskoletid bakom sig med iPad som ett naturligt inslag. För att vi pedagoger ska fånga upp denna kunskap och låta den fortsätta bli en naturlig del av våra barn och ungas liv behöver vi se iPad som ett multifunktionellt verktyg, överbrygga våra digitala begränsningar och skapa en undervisning, som utgår från våra styrdokument, men som i större utsträckning uppmuntrar eleverna till delaktighet och formande av morgondagens lärande.

Denna uppsats är en fallstudie. Studien behandlar den kommande dataskyddsförordningen (GDPR) och dess påverkan på medie- och IKT-företag. Syftet med studien är att studera den befintliga kunskapen kring dataskyddsförordningen inom medie- och IKT-företag samt hur ett förändringsarbete mot förordningen kan drivas. Studien redovisar för dataskyddsförordningen och dess bakgrund följt av en beskrivning kring medieindustrin, IKT-företag och dess komplexa struktur. Vidare beskrivs organisationsförändringar och metoder för dessa vilka kan underlätta ett förändringsarbete. Med hjälp av en enkätundersökning har författarna undersökt om dataskyddsförordningen har uppmärksammats inom 50 medie- och IKT-företag samt om ett förändringsarbete har planerats eller påbörjats. Vidare har studien kompletterats med kvalitativa intervjuer där dataskyddsförordningen i förhållande till tre medieföretag samt ett IKT-företag har analyserats mer ingående. Resultatet av undersökningarna visar hur en stor andel medieföretag i nuläget inte har påbörjat anpassningen mot dataskyddsförordningen. De studerade organisationerna vittnar även om en okunskap i förhållande till det behandlade ämnet och ett anpassningsarbete har i majoriteten av de studerade fallen ej påbörjats. Studien lyfter därför förändringsmodeller vilka kan ge struktur åt ett kommande anpassningsarbete. / This essay is a case study. The study addresses the forthcoming General Data Protection Regulation (GDPR) and its impact on media-and ICT-companies. The purpose of the study is to examine the existing knowledge of the data protection regulation within media and ICT-companies. The study also aims to create an understanding of how an adaption can be carried out against the regulation. The study accounts for the GDPR and its background, followed by a description of the media industry, ICT-companies and its complex structure. Furthermore, organizational changes and methods are described in order to facilitate and provide an overall structure for the change work. By means of a survey, the authors examined whether the GDPR has been noted in 50 media and ICT-companies and if a change work has been planned or begun. Furthermore, the study has been supplemented with qualitative interviews where the GDPR in relation to three media companies and one ICT-company has been analyzed in more detail. The results of the survey show how a large proportion of media companies have not yet begun the adaptation or change work to meet the requirements in the GDPR. The studied organizations also testify to an ignorance in relation to the subject and an adaptation work has not begun in the majority of the studied companies. The study therefore raises change models that can provide an overall structure for future change work to GDPR.

Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems användning av digitala verktyg samt vilken utbildningsbakgrund lärare har inom området. Dessutom fokuserar studien på att identifiera de möjligheter och utmaningar som lärare står inför vid användning av digitala verktyg i undervisningen.  De forskningsfrågor som besvaras i studien är: Vilka digitala verktyg förekommer inom fritidshemmets arbete och hur används dessa? Vilken typ av utbildning har lärarna fått inom användandet av digitala verktyg? Vilka möjligheter och utmaningar beskriver lärarna med att använda sig av digitala verktyg i sin undervisning? En kvalitativ metod i form av semistrukturerade interjuver med åtta lärare i fritidshem har använts för att samla in materialet till studien. För att analysera det inkomna materialet har en innehållsanalys använts. I resultatet framkommer det att lärarna i fritidshem behöver få mer utbildning kring digitala verktyg och att det även är något som lärarna själva vill ha mera utav. Lärarna uttryckte att mycket av det de använder sig av digitalt i sitt arbete har de inte tillräcklig kunskap i. Även om lärarna behöver mer utbildning inom ämnet ser de digitala verktyg som något positivt. Lärarna kan använda sig av de digitala verktygen som ett hjälpmedel och läromedel i undervisningen och något som kommer finnas kvar i skolans framtid.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva verksamma arbetsterapeuters förekomst av teknikstress i arbetet och om det förekommer skillnader utifrån ålder. Metod: En kvantitativ metod och en webbaserad enkät användes vid datainsamlingen. Enkäten baserades på den svenska översättningen av enkäten Teknostress bestående av fem kategorier; Teknisk belastning, Teknisk invasion, Teknisk komplexitet, Teknisk otrygghet och Teknisk osäkerhet. Enkäten delades genom den svenska Facebook gruppen “Arbetsterapeuter på facebook”. Vid analysering av påståendena sammanställdes deltagarnas median på samtliga påståenden för att beskriva respektive kategori. Chi2-test användes vid jämförelse mellan åldersgrupperna inom påståenden och kategorier. Resultat: I studien deltog totalt 131 arbetsterapeuter som arbetat mer än 1 år på sin nuvarande arbetsplats. Resultatet visade att det fanns en förekomst av teknikstress inom kategorierna Teknisk belastning, Teknisk komplexitet och Teknisk osäkerhet. Större delen av deltagarna skattade ingen förekomst av teknikstress relaterat till kategorierna Teknisk invasion och Teknisk otrygghet. Det fanns en signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 22-40 år och 41+ år på kategorin Teknisk komplexitet och på samtliga tillhörande påståenden. En signifikant skillnad förekom även på påstående 2 och 5 inom kategorin Teknisk belastning. Slutsats: Studien visade att en stor del av arbetsterapeuterna påvisade teknikstress i relation till arbetsbelastning och regelbunden förändring av teknik på arbetsplatsen. Hos majoriteten av arbetsterapeuterna har tekniken ingen påverkan på deras fritid eller anställning. Den största skillnaden mellan arbetsterapeuternas åldrar förekom inom kategorin Teknisk komplexitet. Möjlighet för träning och utbildning i användning av IKT kan stödja arbetsterapeuter i sitt arbete. / Aim: The purpose of the study was to investigate and describe the presence of technostress in the work of practicing occupational therapists and whether there are differences based on age. Method: A quantitative method and a web-based survey were used for data collection. The survey was based on the Swedish translation of the questionnaire Technostress consisting of five categories; Techno-overload, Techno-invasion, Techno-complexity, Techno-insecurity and Techno-uncertainty. The survey was distributed through the Swedish Facebook group “Occupational therapists on facebook”. When analyzing the statements, the participants’ median was compiled on all statements to describe each category. Chi-squared test was used when comparing the age groups within statements and categories. Results: A total of 131 occupational therapists participated in the study who had worked for more than one year at their current workplace. The result showed that there was a presence of technostress within the categories Techno-overload, Techno-complexity and Techno-uncertainty. Most of the participants reported no technostress related to the categories Techno-invasion and Techno-insecurity. There was a significant difference between the age groups 22-40 years and 41+ years in the category Techno-complexity and all related statements. A significant difference also occurred on statements 2 and 5 within the category Techno-overload. Conclusion: The study showed that a large part of the occupational therapists demonstrated technostress in relation to workload and frequent change of technology at the workplace. For the majority of the occupational therapists the technology had no impact on their leisure time or employment. The biggest difference between the occupational therapists’ ages occurred in the category Techno-complexity. Opportunities of training and education in the use of ICT can support occupational therapists in their work.

This study investigates the perspectives of healthcare professionals regarding the integration of consumer health applications and patient-generated data into healthcare practices. Through semi-structured interviews with five healthcare professionals from different regions in Sweden, this thesis explores key features that are most valuable to health professionals in enhancing health personnel-patient collaboration as well as how patient-generated data from self-tracking applications can be best integrated into healthcare practices towards achieving health goals. The findings reveal a positive attitude towards these applications, with healthcare professionals recognizing their value in promoting patient engagement, facilitating data-driven decision-making, and enhancing collaboration between patients and providers. However, concerns regarding data reliability, privacy, and the need for seamless integration into existing workflows are highlighted. The study contributes to the understanding of healthcare professionals' perspectives and provides insights into the design and potential adoption and effective implementation of consumer health applications in healthcare settings.

This thesis explores how single parents utilise online forums, particularly Reddit, to navigate parenting challenges and mental health issues. The study involves a mixed-method approach which includes sentiment analysis and thematic analysis.  Through a comprehensive analysis of forum posts and comments, the research identifies key themes and support mechanisms expressed by single parents in addition to the quantitative data from sentimental analysis representing the emotional tone of the text in the posts. The findings reveal that online communities serve as crucial platforms for emotional support, knowledge exchange, and community building. This research contributes to understanding the role of digital spaces in supporting single parents and offers insights for designing more effective online social support intervention by addressing AI-driven features, expert moderation and bridging the gap between online and offline social support for single parents.