Combining surveillance and emotion analysis seems to be on the doorstep and companies are fighting for a competitive edge with Artificial Intelligence. Our study investigates the attitudes of customers towards retail AI emotion recognition implementations and how they can be used by retailers. What role can emotion detecting AI systems play in retail customer interactions? How do people interact with novel AI surveillance technology and the ethical and privacy implications especially involving emotions, in retail environments? Semi-structured interviews were conducted to gather data from participants to gauge acceptable practices as well as privacy and ethical considerations. Respondents provided varied responses to different scenarios, but most were open to data collection and emotional data processing. Through analysis of the data, several key themes were uncovered including Convenience, Control over Data and Expectation of Privacy. The understandings gained throughout the research point to a need for guidelines and regulations to deploy emotion detecting AI safely and considerately. Finally, recommendations are provided for the multitude of aspects that require attention in designing AI monitoring systems.

Den teknologiska utvecklingen har bidragit till att arbete kan utföras under mer flexiblaformer. Syftet med studien var därför att undersöka om skillnader i upplevelsen avinformations och kommunikationsteknikens krav (IKT-krav) påverkade möjligheterna att dragränser mellan arbete och fritid. Metoden för datainsamling var kvantitativ och 31enhetschefer erbjöds möjlighet att delta i studien genom att besvara en webbenkät.Svarsfrekvensen uppgick till 58 % (N = 18). Studiens huvudresultat visade på signifikantaskillnader i förhållande till mental distansering från arbetet, där de som upplevde låga IKTkravskattade förmågan till mental distansering högre och de som upplevde höga IKT-kravskattade förmågan till mental distansering lägre. Det betyder att när kraven om tillgänglighetoch förväntningar på respons ökar på enhetscheferna, så är upplevelsen att förmågan tillmental distansering minskar. Utövad gränsstrategi visade inte på några signifikantaskillnader. Resultaten betraktas med försiktighet eftersom deltagarantalet är lågt. Någragenerella slutsatser bör inte dras men den praktiska relevansen är av värde i sammanhanget. / Technology development has contributed work to be performed under more flexible forms.The aim of the study was to investigate if information and communication technologydemands (ICT-demands) affected the ability to create boundaries between work and leisure.The method of collecting data was quantitative and 31 managers for different units in thehealth and care sector had the opportunity to participate by answer an websurvey. 58 %responded and the main result showed significant differences in order to psychologicaldetachment. Those who experienced low ICT-demands estimated higher ability topsychological detachment from work, and those who experienced high ICT-demandsestimated the ability to psychological detachment lower. This means that when demands likeavailability and response expectations increases among the managers, the sense of beingaway from work decreases. Boundary management on the other hand, does not show anysignificant differences in experience. The results are considered with caution as the numberof participants are low. Some general conclusions should not be drawn but the practicalrelevance is of value in the context.

Home adpats to different life stages of family members. It provides an envrionment for kids to explore and learn. It balances the private life between adolescent and parents. However, it is different for families with Down syndrome because of their slow life path and demaning for time. This project aims to explore how might we improve the family relationship during the transition of living together in the context of a family with Down syndrome. I concentrate on the family plan for independent living: cooking-related activities. It is a long-term life project which demands time and higher motivation. From the research, parents have control over the learning process, which can influence young adults' confidence in making decisions and parents' building trust in their abilities. How might we support the process of collaborative learning for parents and DS young adult to achieve the long-period life project? Take the food planning as an example, this project explores touchpoints of trust building, learning transfer and decision-making points. "COOKIES" is a platform that connects different learning scenarios and on-going practice together. It helps to transfer the learning from outside home to the home cooking context. It motivates young adults with DS to leveling up missions defined by themselves. Parent's ambition is balanced with DS young adult's exploration. With the ability learned in this process, it can also influence several other domains of life choices.

Diese Dissertation befasst sich in drei empirischen Aufsätzen mit der Auslagerung von Informationstechnologien (IT) und Geschäftsprozessen. Der erste Beitrag untersucht die Auswirkung von IT-Outsourcing auf die Arbeitsproduktivität der auslagernden Unternehmen, wobei ein Endogenous Switching Regression Modell im Rahmen einer Cobb-Douglas Produktionsfunktion verwendet wird. Die Ergebnisse zeigen, dass Mitarbeiter, die hauptsächlich mit einem Computer arbeiten, produktiver sind in Unternehmen die IT auslagern. Daher kann die Computernutzung und IT Outsourcing als komplementäre Faktoren betrachtet werden, die sich beide positiv auf die Arbeitsproduktivität auswirken. Der zweite Aufsatz befasst sich mit der Wirkung von IT Outsourcing auf das Beschäftigungswachstum. Während Outsourcing zumindest kurzfristig oftmals mit einem Beschäftigungsabbau in den auslagernden Unternehmen assoziiert wird, können die mittel- bis langfristigen Auswirkungen von Outsourcing durchaus positiv sein. Durch einen Instrumentalvariablenansatz wird für mögliche Endogenität zwischen Beschäftigungswachstum und IT Outsourcing kontrolliert. Die empirischen Ergebnisse sprechen dafür, dass sich Outsourcing mittelfristig positiv auf das Beschäftigungswachstum der Unternehmen auswirkt. Allerdings zeigt eine separate Betrachtung des verarbeitenden Gewerbes und von Dienstleistungsunternehmen, dass dieser positive Effekt nur für letztere signifikant ist. Der dritte und letzte Beitrag untersucht die Auswirkung der Auslagerung von IT nahen Geschäftsprozessen auf die Unternehmensproduktivität. Diese Analyse basiert auf Paneldaten. Um Verzerrungen durch nicht beobachtbare Heterogenität von Firmen, Messfehler der Variablen und Simultanität der In- und Outputs zu erfassen, werden verschiedene Schätzverfahren im Rahmen einer Cobb-Douglas Produktionsfunktion verwendet. Die Ergebnisse zeigen einen signifikanten positiven Effekt der Auslagerung von Geschäftsprozessen auf die Produktivität der Unternehmen. / This thesis consists of three essays that contribute to the empirical literature on information technology (IT) and business process outsourcing. The first essay analyses the impact of information technology outsourcing on labour productivity in outsourcing firms by using an endogenous switching regression model in a Cobb-Douglas production function framework. Estimation results show that employees who mainly work with a computer are more productive in firms conducting IT outsourcing. Therefore, computer usage and IT outsourcing can be interpreted as complementary factors that positively affect firms’ labour productivity. The second essay refers to the employment effects of IT outsourcing. Even though, in most cases outsourcing is widely associated with accompanied job losses in outsourcing firms, the medium and long term effects of outsourcing can absolutely still be positive. The analysis is conducted by using an instrumental variable approach to account for possible endogeneity between the employment growth rate and IT outsourcing. Estimation results provide empirical evidence that IT outsourcing has a positive effect on a firms’ medium-term employment growth rate. However, dividing the sample into manufacturing and service firms, a significant medium-term positive growth effect of IT outsourcing can only be observed for firms operating in the service sector. Finally, the last essay takes a close look at the impact of IT-related business process outsourcing on firm productivity. This analysis is based on panel data. In order to account for unobserved firm heterogeneity, measurement errors in the variables and simultaneity of inputs and output, different estimation techniques are applied to estimate a Cobb-Douglas production function model. The results clearly reveal a positive and significant impact of business process outsourcing on firm-level productivity.

Denna studie är en kvalitativ intervjustudie som undersöker förskollärares upplevelser och tankar kring IKT som pedagogiskt verktyg i arbetet med språkutveckling i förskolan och hur detta kan påverka den pedagogiska utformningen i verksamheten med barnen. Metoden består av en kvalitativ forskningsstrategi baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet påvisar att förskollärarna upplever IKT som pedagogiskt verktyg för språkutveckling som berikande och med potential inom varierande områden i relation till det språkliga lärandet. De flesta förskollärare ansåg sig besitta tillräckliga kunskaper och kompetens i arbetet med detta. De ansåg även barnen som mycket kompetenta och med många erfarenheter inom detta område. Det synliggjordes även brister i förhållande till pedagogiska kunskaper och tydliga riktlinjer i arbetet med IKT som verktyg för språkutveckling. Detta kan bero på olika faktorer såsom otydlighet gällande riktlinjer i Läroplan för förskolan, Lpfö98 och bristande kunskaper inom detta område. Studien har synliggjort både möjligheter och begränsningar i arbetet med IKT som verktyg för språkutveckling vilket förhoppningsvis bidrar med kunskaper för vidareutveckling inom detta område. / This is a qualitative interview study which examines preschool pedagogues' experiences and thoughts about digital learning resources as a pedagogical tool for working with language development in preschools and how this may affect the pedagogical design of the work environment with children. The method consists of a qualitative scientific procedure grounded in semi-structured interviews with four preschool teachers. The results show that the preschool teachers see digital learning resources as an enriching pedagogical tool for language development and with a potential in several varying areas in relation to the learning of language. Most preschool teachers deemed themselves sufficiently knowledgeable and competent while working with these resources. They also considered the children as very competent and with lots of experience in the area. There were also shortcomings outlined in relation to proficiency and clear guidelines in the work with digital learning resources for the development of language. This may depend on several different factors such as clarity regarding guidelines in the Swedish national preschool curriculum, Lpfö98, and deficient understanding in this area. The study has outlined both possibilities and limitations in the work with digital learning tools for development of language which, hopefully, will contribute for further development in this area.

Digitization is shaping society, services that were previously handled analogically are now managed digitally. The COVID-19 pandemic has acted as a catalyst for the increasing use of digital services. This has contributed to the digital divide between individuals who can access digital services and those who cannot. Reducing digital inequality is crucial for sustainable development in our digital society. A study on digital exclusion with the aim to investigate the significance of BankID for residents. Through analyzing scientific articles based on assumptions formulated through research in the field. The research question that the study seeks to answer is, "In what way does BankID risk becoming a socially excluding tool?”. Twelve interviews were conducted with respondents aged 65 or older. These interviews provided the basis for three different themes that were analyzed. The study reveals that older individuals strongly associate the use of BankID with their home environment for security reasons. This connection indicates their serious commitment to digital security but may potentially widen the digitalgap between older and younger generations. In conclusion, the study emphasizes the importance of finding a balance between security and inclusion to ensure that respondents do not miss out on digital opportunities. The results underscore the need to improve the userfriendliness and clarity of BankID to enhance digital competence and reduce digital exclusion. / Digitisering präglar samhället där tjänster som innan har skötts analogt nu han-teras digitalt. Pandemin COVID- 19 har agerat som en “katalysator” för ökande digitala tjänster. Detta har bidragit till den digital klyfta mellan individer som kan utnyttja digitala tjänster och de som inte kan. Reduceringen av den digitala ojämlikheten är väsentlig för att utveckla det digitala samhället på ett hållbart sätt. En studie om digitalt utanförskap med syfte att undersöka betydelse av BankID för invånare. Arbetet analyser vetenskapliga artiklar utifrån antagande som formulerades med hjälp av forskning inom området. Forskningsfrågan som studien syftar att besvara är “På vilket sätt riskerar BankID att vara ett socialt exkluderande verktyg”. Tolv intervjuer utfördes med respondenter som är 65 år eller äldre. Dessa intervjuer lägger underlag för tre olika teman som analyseras. Studien visar att äldre starkt relaterar användningen av BankID till deras hemmiljö av säkerhetsskäl. Denna koppling visar att de tar sin digitala säkerhet på allvar men kan potentiellt öka den digitala klyftan mellan äldre och yngre generationer. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att balansen mellan säkerhet och inkludering är avgörande för att respondenterna inte ska missa digitala möjligheter. Resultatet understryker vikten av att förbättra användarvänligheten och tydligheten kring BankID för att öka digitala kompetensen och minska digitalt utanför-skap

Lärare använder IKT i olika utsträckning i verksamheten och de har olika kompetens när det gäller hur verktygen ska användas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn är två begrepp som är nära förbundna. Lärarens kunskapssyn påverkar hur verktygen används i verksamheten och kompetensen påverkar om läraren kan använda verktygen på rätt sätt för att skapa möjligheter till lärande. I uppsatsen studeras lärarens kunskapssyn och hur den påverkar undervisningen med IKT.    Frågeställningar:     Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lärarens undervisning med IKT?   I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrån hur syner på kunskap kommer till uttryck genom lärarens undervisning med IKT. Det finns verktyg och metoder som bygger på sociokulturellt lärande, t.ex. CSCL verktyg och Write to Learn metoden, verktyg som bygger på behaviorism, CAI, och verktyg eller metoder som bygger på den pragmatiska kunskapssynen, utforskande av kunskap genom Inquiry. I resultaten framgår att kunskapssynerna kommer till uttryck med IKT verktyg och metoder när behavioristiska verktyg används i verksamheten men i mindre omfattning när verktyg och metoder som bygger på andra kunskapssyner används. Ett par faktorer framkommer i resultaten som påverkar om kunskapssynerna kommer till uttryck. Dessa faktorer är lärarens kompetens och förmåga att använda digitala verktyg.

Denna forskningsöversikt behandlar digitaliseringen av undervisningen utifrån koncepten 1:1 (en dator per elev) och ASL (att skriva sig till läsning). Vi har via databassökning och manuell sökning tagit del av relevant litteratur som vi sedan gjort en kvalitativ innehållsanalys på. Vi behandlar vilka effekter koncepten enligt forskningen har för elever och lärare. Det råder ingen allmän konsensus om detta, då forskningsresultat pekar mot både positiva och negativa effekter. Vi söker därför även i litteraturen efter faktorer som visat sig gynna goda resultat. De faktorer vi funnit är struktur av fortbildning och stöd, av både teknisk och didaktisk karaktär, samt ett sociokulturellt arbetssätt.Genomgående i den litteratur vi läst efterfrågas mer forskning på området. Detta inkluderar både kritisk granskning av den forskning som nu finns och ny forskning som tar hänsyn till fler aspekter av de begrepp som berörs och som innefattar en vidgad kunskapssyn.

Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) ökar kraftigt och påverkar både samhället och människan. Smartphonen är en del av denna teknik och har påverkat människan samt samhället i ännu större utsträckning på grund av sin portabilitet. Denna påverkan är viktig att belysa då den innebär nya utmaningar som måste hanteras för att kunna bibehålla ett hållbart samhälle. Denna studie har undersökt hur smartphones påverkar människor i deras vardagliga liv med en djupare inblick i de sociala sammanhangen. Teorier inom IKT, smartphoneanvändning, samt beroende har legat till grund för det teoretiska ramverket medan observationer samt en enkätundersökning har legat till grund för empirin. Fokus har legat på unga vuxna och datan som samlats in har analyserats kvalitativt och sedan diskuterats utifrån teorin. Undersökningen visade på ett tydligt mönster gällande negativ inverkan på sociala konversationer. Det framgick tydligt att mycket fokus tillägnades smartphonen istället för konversationen i sig. Förutom en identifikation kring att de sociala sammanhangen påverkades negativt så gick det även att påvisa andra faktorer som påverkades. Det är tydligt att lagar har brutits, sömn påverkats och att individer har blivit överväldigade av information på grund av smartphonen. Sammanfattningsvis så är det viktigt att lyfta fram den psykiska påverkan som studien påvisar att smartphones haft på människor, så att medvetenheten gällande detta kan öka. / The use of information and communication technology (ICT) is evolving in a fast pace and effects both society and humans. Smartphones is a part of this technique and effects even more due to its portability. It is important to shed light on this effects as it poses new challenges which needs to be handle in order to maintain a sustainable society. This thesis has explored the growing problem of smartphones and how they affect the ordinary life of humans. Theories within ICT, smartphone usage and addiction were the foundation of the theoretical framework while observations and a questionnaire was used to collect the empirical data. The focus has been on young adults and the collected data were analyzed qualitatively and thereafter discussed on the theoretical framework as basis. The study showed a pattern regarding negative impact on social conversations due to the smartphone. It was clear that a lot of focus were dedicated to the smartphone instead of the conversation. Aside from that it was clear that laws been broken, sleep affected and that people have become overwhelmed by information due to the smartphone. In conclusion, it is important to highlight the psychological impact that the study shows that smartphones had on people, so that the awareness regarding this can increase.

The purpose of this study is to investigate the pedagogue´s thoughts about and which strategies the pedagogue´s use to make the digital notepad work as an language development tool in preschool´s daily activities. The study has three questions 1) Which conditions do the pedagogue´s need to be able to use digital notepads as a language development tool in preschool´s daily activities? 2) In which occasions can the digital notepad be used as a language development tool in preschool’s daily activities? 3) What advantages / disadvantages do pedagogues see when using the digital notepads as a language development tool in preschool´s activities. The study was performed in two various preschool’s in two separate municipalities in the middle of Sweden, were three preschool teachers, from each preschool where interviewed by using semi-structured interviews. The results from the interviews showed that the digital notepad under several occasions can be used as a language development tool in preschool´s activities. The respondents saw many advantages and few disadvantages when using the digital notepad as a language development tool. The digital notepad becomes and works as a language developing tool as long as the respondents, have an exploring and challening approach while using the notepad with the children. While education, learning time, pedagogue’s attitude and approach was considered important strategies/preconditions which are needed/contributed for the digital notepad to work as a language development tools in preschool’s daily activites. / Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas tankar om och vilka strategier som pedagogerna använder för att lärplattan kunna fungera som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet. Studien har tre frågeställningar 1) Vad behöver pedagogerna för förutsättningar för att lärplattan ska kunna användas som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet? 2) Under vilka tillfällen kan lärplattan användas som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet? 3) Vilka fördelar/ nackdelar ser pedagogerna med lärplattor som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet? Studien genomfördes på två olika förskolor, i två skilda kommuner i mellersta delen av Sverige. Där tre respondenter ifrån varje förskola intervjuades med intervjuformen, semistrukturerad intervju. I resultatet framgick det att lärplattan under flera tillfällen kan användas som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet och att respondenterna ser många fördelar och endast några få nackdelar med lärplattor som ett språkutvecklande verktyg. Lärplattan blir och fungerar som ett språkutvecklande så länge respondenterna tex är medupptäckande, utforskande och utmanande som pedagog. Även utbildning, vägledning, tid, pedagogernas inställning och förhållningssätt ansågs vara viktiga strategier/förutsättningar som behövdes finnas/tillföras för att lärplattan ska kunna användas och fungera som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet.