Kommunikation är en förutsättning för att organisationer ska fungera och sätten att kommunicera på har utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen. Med det stora utbudet av kommunikationskanaler som finns idag kan det vara svårt att veta vilken kommunikationskanal som lämpas i olika situationer. Den här rapporten baseras på en fallstudie där den upplevda kommunikationseffektiviteten tenderade att variera beroende på vilken kommunikationskanal som användes vid nyhetsspridning. Tidigare forskning har studerat hur valet av kommunikationskanal kan påverka kommunikationseffektiviteten ur olika perspektiv, men inte då informationstypen är en nyhet. Därför ansågs det intressant att studera hur olika kommunikationskanaler påverkar kommunikationseffektiviteten vid nyhetsspridning.   Syftet med studien var att lyfta fram och beskriva hur kommunikationskanaler påverkar den upplevda kommunikationseffektiviteten, när informationstypen är en nyhet. För att uppnå syftet skulle följande forskningsfråga besvaras:   Vilka för- och nackdelar upplever anställda med kommunikationskanaler gällande kommunikationseffektiveten vid nyhetsspridning på ett stort nationellt företag?   Teorier som användes för att uppnå syftet med studien var Media Richness Theory och Osgood och Schramms cirkulära kommunikationsmodell. Teorierna har använts för att förklara hur nyhetsspridning sker på fallföretaget och för att belysa och eventuellt förklara upplevda problem i samband med nyhetsspridningen.   Data samlades in genom tillämpning av en kvalitativ metod och utförandet av semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att det upplevdes för- och nackdelar med samtliga kommunikationskanaler, samt att den upplevda kommunikationseffektiviteten tenderade att variera, beroende på vilken nyhetstyp som kommunicerades via kommunikationskanalerna. När resultatet ställdes mot forskningsfrågan och det teoretiska ramverket visade det sig att upplevda för- och nackdelar med kommunikationskanalerna, var kopplat till huruvida nyhetstypen är rutin- eller icke rutinmässig och hur den matchas med en rik eller fattig kommunikationskanal, vilket Media Richness Theory också förklarar.   Slutsatsen av studien visade att nyhetsspridning som sker face to face och via telefon möjliggör interaktion och förmedling av känslor i realtid, men där känslor inte upplevs förmedlas lika bra via telefon som face to face, de många signalerna kan dessutom upplevas som överväldigande. Mejl, anslagstavla och intranät är tidsmässigt effektivt och plats och tids oberoende i olika grad. Däremot är möjligheten till interaktion och förmedling av känslor begränsad. Resultatet tyder på att kommunikationskanalernas för- och nackdelar verkar vara kopplat till huruvida kommunikationskanalerna upplevs som lämpliga för att förmedla olika typer av nyheter. Rika kommunikationskanaler upplevs som effektiva för att förmedla icke rutinmässiga nyheter och mindre rika kanaler upplevs som effektiva för att förmedla rutinmässiga nyheter. / Communication is an important function within organizations and the ways of communicating have developed rapidly due to technological development, which can make it difficult to know which communication channel that is best to use in different situations. This report is based on a case study were the perceived communication efficiency tended to vary depending on which communication channel that was used. Previous research shows how the choice of communication channels can affect the communication efficiency, however, it does not show this from the perspective of news as an information type. Therefore, it was considered interesting to study how different communication channels affect the communication efficiency in terms of news distribution.   The aim of this study was to illustrate and describe how communication channels affect the perceived communication efficiency when the information that is transferred consists of news. To achieve this, the following research question would be answered:   What advantages and disadvantages do employees experience with communication channels regarding the communication efficiency for news distribution in a large national company?   Theories that have been applied in the study are Media Richness Theory and Osgood and Schramms circular communication model. Theories have been used to explain how news distribution takes place in the case company and to illustrate and possibly explain the problems that the company experience with news distribution.   Data was collected by applying a qualitative method in which semi-structured interviews have been used. The result shows that respondents experience both advantages and disadvantages with all the communication channels and that the perceived communication efficiency tended to vary depending on which kind of news. When the result was set against the research question and the theoretical framework, advantages and disadvantages that were experienced, turned out to be depending on if the news were routine or non-routine and how it was matched with a rich or poor communication channel, which Media Richness Theory also declare.    The conclusion of this study shows that news distribution through face to face and telephone enables direct interaction and transmission of emotions, however, emotions are not transmitted as well through telephone as face to face. The many signals can also be experienced as overwhelmingly. E-mail, intranet and signboard are effective in terms of time and are not as depending on time and space. In addition, the possibility of direct interaction and transmission of feelings is limited. The result indicates that advantages and disadvantages with the communication channels seems to be linked to whether the channel is perceived as suitable to transfer different kinds of news. Rich communication channels are perceived to be effective for transmitting non-routine news and poor channels are perceived to be effective for transmitting routine news.

Studien synliggör åtta fritidspedagogers beskrivningar och erfarenheter av mottagande ochinkludering av nyanlända elever i fritidshemmet. Syftet med studien är attanalysera hur fritidspedagoger beskriver sitt arbete med mottagande ochinkludering av nyanlända elever. Studiens metodologiska del förhåller sig tillett sociokulturellt- och interkulturellt perspektiv. Studien bygger på enkvalitativ ansats, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer med åttafritidspedagoger. Studiens resultat tydliggör fritidshemmets ochfritidspedagogernas funktion i arbetet med nyanlända elever samt vilkamöjligheter och hinder det är som uppstår i arbetet. Fritidspedagoger såg fleramöjligheter än hinder i arbetet med nyanlända elever, dock var dessa hinderinte långvariga och kunde lösas med hjälp av redskap. Samverkan i och utanförskolan  var en viktig förutsättning för de nyanlända elevernasinkludering, socialisering, språkutveckling och välmående. Slutsatsen vi drarutifrån studiens resultat är att fritidshemmet är en viktig plats som utgör enviktig roll för de nyanlända elevernas lärande och utveckling.

During the past couple of years an extensive restructure towards increased digitization, has affected Swedish schools. Some investments aim towards teachers training, whilst others prioritise hardware. Some intend to transact radical, groundbreaking changes, whilst some care to integrate information and communication technology (ICT) successively in the current education model. The methods for digitization are many and contested. Previous research focuses on investigating what effects digitization has on student learning and how the digitization mission has been interpreted and executed in school context. Teachers and students attitudes towards digitization are too fields that have been explored, though most studies are made outside of Sweden, which causes a certain knowledge gap. Music education in Sweden lacks creative elements, which has been noted in research. According to previous research ICT is also considered missing the most within the creation field. Underlying causes for the slow progress of digitization in Swedish schools however, belong to a less researched field. Initially, this study seeks to chart both in what context and extent music teachers in secondary school tend to use ICT and to investigate if any connections show between ICT usage and personal or workplace related variables. The research questions define which variables that are being investigated by dint of the web-based questionnaire that constitutes the foundation for the research. The result indicates that the informants of younger age us ICT for other purposes than the older ones, to some degree. Some differences in ICT usage between men and women also showed, where women for example tend to search online for teaching inspiration more frequently than men. The result also showed that the music teachers that participated in this study use ICT mostly for simple tasks that support the traditional education, as opposed to more advanced functions that demands a higher level competence, which are used less frequently. As the title reveals, the result also show that the informants experience a lack of reources that affects the prequisites for implementing digitization, in various ways. The most missing resource is according to this study time. The end diskussion of this study report mentions that the question ”how?” ought to be relevant for making the implementation of ICT in school context as smooth as possible.

Samhällets utveckling och teknikens framfart ställer allt högre krav på skolan. Det innebär att skolans undervisning måste anpassas efter samhällets efterfrågan. Idag är det lika viktigt för eleverna att behärska digital teknik, såväl som att läsa och skriva. Det ställer stora krav på lärarnas kompetens och skolans huvudmän bör inse vikten av att prioritera digitala verktyg. Vi har gjort en jämförande studie där vi har undersökt två metoder i läs- och skrivinlärning.  De metoder vi har undersökt är Att skriva sig till läsning som grundar sig på digital undervisning och traditionell undervisning som är den vanligast förekommande metoden i den svenska skolan. Syftet med vår studie var att undersöka hur elevernas läs- och skrivfärdigheter utvecklats med hjälp av metoden Att skriva sig till läsning i årskurs 2. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med lärarintervjuer och analyser av elevers uppgifter. Resultatet av studien visar att eleverna som undervisats med metoden Att skriva sig till läsning hade bättre studieresultat än de som undervisats med traditionell undervisningsform. Eleverna som undervisats med Att skriva sig till läsning skrev mer utvecklade och beskrivande texter. I vår studie kan vi utläsa att eleverna inte har gått miste om sina kunskaper i läsförståelse på bekostnad av sin goda skrivutveckling. Det talar för att digitala verktyg är ett gynnsamt hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen.

Digitization of data offers more opportunities for future health and medicine care due to the availability of information technology in our everyday lives. Several studies have provided us with insights in designing persuasive eHealth services, but only a few studies have investigated the design of a persuasive eHealth application by using presently available smartphones and while including the target group. By pursuing an iterative design process, three smartphone application prototypes were created and tested with senior citizens by using cognitive walkthroughs, use case scenarios and semi-structured interviews. The results indicated that the target group involvement had positive influences on the design of the prototypes, with user insights uncovering setbacks and opportunities in the design. Thus, the study presents a set of primary characteristics for designing a persuasive eHealth application to be usable with smartphones and how the iterative design process with the involvement of senior citizens shaped the design.

No description available.

Technology has become ubiquitous in people’s everyday life. The number of websites and mobile applications available is growing, but so are various persuasive approaches to influence human behavior and decision-making in online environments. While designing for persuasion has many potential benefits, recent years have revealed different deceptive design techniques that utilize the understanding of psychological principles to nudge people in a desired direction. This thesis outlines and explores this phenomenon known as dark patterns, which favors business goals over user values. Practitioners have laid out many deceiving design strategies in the past, but it remains unclear how the end user perceives and experiences them. Therefore, a qualitative method approach was chosen to study the end users’ perspectives on the subject. The analysis of the data shows that even though there was some awareness, many manipulative techniques were unknown. Participants blame the businesses, remark however to be partly responsible for their own fate. In addition, the acceptability of such techniques shifts depending on the respective dark pattern.

Digitaliseringen i svensk skola har genomgått en snabb utveckling de senaste åren och användningen av digitala läromedel är något som blir allt mer vanligt i skolan. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om uppfattningar som lärare i årskurs 1–6 har om digitala läromedels roll i matematik. Syftet ska besvaras genom följande frågor: Vilka möjligheter och svårigheter uppfattar lärare med användning av digitala läromedel i matematik? På vilka sätt uppfattar lärare elevers lärande när de arbetar med digitala läromedel i matematik och på vilka sätt uppfattar lärare skillnaden, om det finns några, mellan analoga och digitala läromedel i matematik?   Studien tar sin utgångspunkt i uppfattningsbegreppet där uppfattningar är i fokus. I arbetet har fem lärare intervjuats för att ta reda på deras uppfattning om digitala läromedel. Materialet har transkriberats och analyserats för att kunna presentera ett korrekt resultat. Resultatet visar att lärares uppfattningar om digitala läromedel kan delas in i två kategorier. En kategori där digitala läromedel ses som ett komplement till analoga läromedel och en kategori där digitala läromedel ses som likvärda analoga läromedel. Lärarna uppfattar också att elever kan arbeta med alla områden inom matematik med digitala läromedel. Möjligheter som lärarna ser med digitala läromedel är att de ger snabb feedback, de motiverar elever och de är självrättande. Svårigheter som lärare uppfattar är att vissa moment är svårare att genomföra digitalt, elever kan göra annat och det kan förekomma buggar i de digitala läromedlen. / The digitalization of Swedish schools has developed over the recent years and the use of digital educational materials is more common today. The aim of this study is therefore to increase our understanding of teachers’ conceptions about digital educational materials in mathematics. This will be done by means of four questions: which opportunities and difficulties do teachers perceive with the use of digital educational materials in mathematics? How do teachers perceive pupils’ learning when they work with digital educational materials in mathematics and how do teachers perceive the difference, if there is one, between analogue and digital educational materials in mathematics?   The study is based on conceptions and they are in focus. When collecting different conceptions semi-structured interviews were used and five teachers have been interviewed to find out their conceptions about digital educational materials. The material has been transcribed and analyzed, in order to present a correct result. The result shows that teachers’ conceptions of digital educational material can be divided into two categories; that digital educational materials are a complement to analogue educational materials and that digital educational materials are equivalent analogue educational materials. Opportunities that teachers see with digital educational materials are that they provide quick feedback and they motivate pupils. Difficulties that teachers perceive are that certain parts are more difficult to do digital and there might be bugs in the digital educational materials.

The purpose of this study was to investigate distinctive factors when using digital literature against traditional textual literature as well as students' view of reading in digital form to-wards traditional written text. The theoretical starting points for learning in this study are based on the pragmatic and socio-cultural perspective. The results reported in this study have been derived from the data collection methods observation, questionnaire and a reading com-prehension test. The study is performed in four grade 3 classes. The results of this study indi-cates that the participating pupils' attitudes are more favourable to traditional reading than to reading with digital reading media. / Syftet med denna studie var att undersöka särskiljande faktorer vid nyttjande av digital littera-tur gentemot traditionell textad litteratur samt elever syn på läsande i digital form gentemot traditionell skriven text. De teoretiska utgångspunkterna för lärande i studien, utgår från de pragmatiska samt sociokulturella perspektiven. De resultat som redovisas i studien har utkom-mit från datainsamlingsmetoderna observation, enkät samt ett läsförståelsetest. Studien är ut-förd i fyra årskurs 3 klasser. Resultaten av denna studie pekar på att de deltagande elevernas attityder är mer gynnsamma mot traditionell läsande än mot läsning med digitalt läsmedia.

Barnen idag växer upp i ett digitaliserat samhälle, ett samhälle som ställer högre krav på individernas digitala kompetens. Tekniken utvecklas och förnyas ständigt och det är viktigt att skol och fritidsverksamheten hänger med i utvecklingen. Skolan och fritidshemmet har ett ansvar att utbilda eleverna i digitalt användande för att utveckla digital kompetens hos eleverna. Därför har vi i detta arbete valt att undersöka om fritidsverksamheten har de förutsättningarna som krävs för att uppnå målsättningarna gällande digitala verktyg som finns i styrdokumenten. Studien innefattar både en kvalitativ och kvantitativ metod där vi genomfört både enkäter och intervjuer. Resultatet av studien visar att fritidslärarna i vissa fall saknar kompetens för att bedriva digitala aktiviteter och att det saknas formell utbildning i digitalt användande hos fritidslärarna.