<p>In this thesis I'm trying to investigate how good educational computer programs work in elementary school. I delimited the study to contain one elementary school in the stages of 6 to 9. The method I used was qualitative and the approach was inductive. I interviewed four teachers and five pupils as the way to collect data for the study. The theories I used were parts from different books with authors, which have done similar studies and researches. I also used the elementary school course documentations as theories.</p><p>From this study I can tell that the selected school's programs are best suited for background information. The programs are not as good for deeper knowledge. The motivation gets better among pupils when using the programs. The programs for mathematic follow their course documentation better than the programs for the social-oriented subjects do. The interviewed teachers and pupils want more programs, and the ability to use the programs fully (which aren?t possibly today due to some circumstances). This study may be continued in the future to include other schools in Sweden.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur läs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass där det finns svenska och norska elever samt om vi finner några likheter och skillnader i ländernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera på pedagogernas medvetenhet när det gäller arbetssätt och metoder samt hur de ser på läs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lärarutbildningarna i respektive land är uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om läs- och skrivundervisning samt olika arbetssätt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers läs- och skrivlärande samt arbetssätt och metoder inom detta. I undersökningen har en kvalitativ intervjustudie genomförts med verksamma lärare från en skandinavisk skola i Afrika. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna använder sig av ett tematiskt arbetssätt men ingen specifik metod. Studien visar att det finns skillnader mellan de olika styrdokumenten och att det finns en osäkerhet hur förskoleklassens verksamhet bör se ut.</p>

<p>The purpose of this paper was to carry out and evaluate a pedagogic ICT-project, where the computer was implemented in art class. Focus was on the consequences of collaboration and also on the students’ understanding of their own performance, compared to techniques in traditional art class.</p><p>The study was qualitative and began with studies in literature. The contents of the literature are the foundation of the discussion, especially theories concerning the learning process, IT and computer-based learning. In the project, three different groups of students from upper secondary school attended and they where given tasks to solve in the image editing program Paint Shop Pro. The students were observed as well as interviewed and they also answered a questionnaire both before and after the project was carried out.</p><p>IT and computer-based learning is a complex topic. This study shows that it is not easy to draw conclusions on how computers should be used in learning situations, as many researchers have discovered before. This study also shows that computerized art-teaching often will get a positive reaction from the students.</p><p>Before and during the study, there were problems with the booking of computer classrooms and the access to relevant computer programs. This probably derives from economical aspects which according to previous research is a common problem. Some researchers imply that teachers without the “right” knowledge should not be afraid to use the technique in their teaching. This is contradicted by this study, based on some students’ lack of basic computer knowledge; which makes these students in need of a competent teacher.</p><p>Through this study I have found that it can be hard to accomplish a propitious collaboration when the computer is implemented in art class. The concept of collaboration is complex; it seems not to have a universal meaning for the students. This and the fact that the tasks might not have been encouraging collaboration might be reasons why propitious collaborations were not accomplished. This in itself has affected the study in a way that has made it impossible to draw any conclusions on whether collaboration is propitious for the implementing of computers in the art class or not. The questionnaires, interviews as well as the observations has shown that the students who solved the tasks by themselves were more positive to computerized art-teaching than the students who had been working in pairs. Even though it is unclear if the reason is the actual individual solving of the tasks, because these students were according to the opening questionnaire more positive from the beginning. The implementing of computers can further be seen as positive for students’ understanding of their own performance in the art class. This conclusion cannot be seen as general because some students imply the opposite.</p><p>Through this study I consider myself to have contributed to the public debate regarding ICT and education, and specifically in two areas; “What does the collaboration look like during computerized teaching; when and why does the propitious collaboration take place?” and “The importance of teachers’ knowledge and interest when using computerized teaching”</p><p>Research should in the future be done on how to accomplish collaboration and how to use the implementing of computers in art class to strengthen the students who believe they are low performers.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att både genomföra ett pedagogiskt IKT-projekt där datorn implementerades i bildämnet samt att utvärdera detta, främst med avseende på elevernas uppfattning om samarbetets innebörd för projektet och deras uppfattning om sin egen prestation i förhållande till traditionella tekniker i bildämnet.</p><p>Den kvalitativa undersökningen inleddes med litteratur studier. Litteraturen som ligger till grund för projektet diskuterar företrädesvis teorier i anknytning till lärandet samt forskning kring IKT- och datorstött lärande. Tre grupper av gymnasieelever deltog i projektet som innehöll övningar i bildbehandlingsprogrammet Paint Shop Pro. Eleverna observerades, intervjuades och fick även besvara ett frågeformulär både före och efter genomfört projekt.</p><p>IKT- och datorstödd undervisning är ett komplext område. Denna studie tyder på precis som många andra före att det är svårt att dra generella slutsatser kring hur datorer bör användas i undervisning. Studien påvisar att användandet av datorn i bildundervisning ofta tas emot positivt av eleverna. Både innan och under studien fanns en viss problematik kring bokning av datasalar och tillgång på relevanta program vilket förmodligen härrör från ekonomiska aspekter som uppenbaras genom brist på resurser, vilket enligt tidigare forskning också är vanliga hinder. Tidigare forskning menar att en lärares ”rätta kunskaper” vid IKT- och datorstödd undervisning inte är särdeles viktiga. Något som genom denna studie ifrågasätts då flera av eleverna hade små förkunskaper i grundläggande datoranvändning vilket betyder att det behövs teknikkompetenta lärare som kan ge stöd och hjälp.</p><p>Jag har också genom denna studie kommit fram till att det kan vara svårt att åstadkomma ett gynnsamt samarbete vid användandet av datorn i bildämnet. Orsaker till detta kan bl.a. vara att begreppet samarbete är komplext och saknar hos eleverna en entydig betydelse och/eller att de uppgifter eleverna löste inte var lämpade för samarbete. Detta i sig har påverkat studien så till vida att ingen slutsats kunnat dras om huruvida ett väl fungerande, gynnsamt och interagerande samarbete är lämpligt vid implementerande av datorn i bildämnet eller ej. Vid intervjuer, observationer och I formulären har det framkommit att det är de som arbetat enskilt som varit/är mest positiva till ”datorn i bilden”. Om det enskilda arbetet specifikt är en orsak till detta är dock oklart, då eleverna som arbetat enskilt i följe det inledande formuläret var mer positiva till att få arbeta med bildbehandlingsprogram än de som arbetade parvis. Användandet av datorn i bildämnet kan vidare förstås som positivt för elevers uppfattning om sin egen prestation i bildämnet. Denna slutsats ska dock inte tolkas som generell utan är högst individuell, då vissa elever som anser sig svaga i bildämnet menar att de känner sig än sämre I digital bildbehandling.</p><p>Genom denna studie anser jag mig ha bidragit med diskussionsmaterial till främst två infallsvinklar kring den offentliga debatten om IKT och undervisning; ”Hur ser samarbetet ut när elever sitter vid datorn, när uppstår ett gynnsamt samarbete?” och ”Vikten av lärarens förkunskaper och intresse för datorstödd undervisning”.</p><p>I framtiden bör forskning genomföras kring hur man åstadkommer ett gynnsamt samarbete samt hur och om man kan använda datorn för att fånga upp och stärka de elever som själva känner sig som lågpresterande i bildämnet.</p>

Skolverket har under våren 2010 tagit fram en ny rapport om IT användning och ITkompetens bland elever på grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolåren 7‐9 men bland elever i grundskolans tidigare år var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie är att utifrån en utbildningspraktik förstå konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring värdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en källkritisk medvetenhet och allämna kunskaper på och om Internet. Europeiska Unionen (EU) beslutade 2006 att varje enskild medborgare är i behov av åtta nyckelkompetenser för att på bästa sätt anpassa och utveckla sig inom vår snabbt växande samhällsutveckling. Den fjärde nyckelkompetensen är en digital kompetens vilket inkluderar begreppet informationskompetens. Denna kompetens är något skolverksamheten skall förmedla till sina elever, där skolans uppdrag redan framhåller att ”leverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt”(Skolverket, 2000:5). I studien intervjuas sex verksamma pedagoger från grundskolans tidigare år, med ett strategiskt urval från två olika grundskolor i södra Sverige. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv försöker studien fånga en bredd av aspekter på problemområdet genom att belysa både individuella, samhälleliga men även sociala utgångspunkter. Den teoretiska inramningen har jag därför valt att dela in och analysera utifrån tre tänkbara relevansområden attityder, didaktisk problematik och kognitiv kommunikation. I studien fann jag att de intervjuade pedagogerna hade en förståelse för begreppet informationskompetens men förde resonemanget ofta på en teknisk och materiell nivå. I studiens resultat och analys kunde jag urskilja hinder som pedagogerna byggde upp och som till viss del styrde deras resonemang. Resultaten belyser pedagogernas egna tekniska kompetens och för vissa en teknisk rädsla som ett av hindren, men även ett upplevt generationsglapp mellan elev och pedagog. Ett annat hinder åskådliggör en didaktisk problematik där pedagogerna efterfrågar struktur, riktlinjer och guidning inom området. Att den kompetens pedagogerna tillägnat sig genom fortbildning inte stannar av vid materiella tillgångar eller programkunskap, utan att de tillägnar sig och förmedlar en informationskompetens som grund i den digitala undervisningen. Om pedagogerna skall komma förbi sina upplevda hinder till informations‐ och kommunikationstekniken behövs ett ansvarstagande både från rektorer och pedagoger. Samtliga inom skolverksamheten måste tillägna sig en förståelse för hur en informationskompetens är grunden till en digital undervisning med Internet som utgångspunkt. Begreppet måste ses som ämnesoberoende och integreras i undervisningspraktiken för att eleverna skall kunna tillägna sig det enorma digitala utbud vi idag ställs inför.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass där det finns svenska och norska elever samt om vi finner några likheter och skillnader i ländernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera på pedagogernas medvetenhet när det gäller arbetssätt och metoder samt hur de ser på läs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lärarutbildningarna i respektive land är uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om läs- och skrivundervisning samt olika arbetssätt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers läs- och skrivlärande samt arbetssätt och metoder inom detta. I undersökningen har en kvalitativ intervjustudie genomförts med verksamma lärare från en skandinavisk skola i Afrika. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna använder sig av ett tematiskt arbetssätt men ingen specifik metod. Studien visar att det finns skillnader mellan de olika styrdokumenten och att det finns en osäkerhet hur förskoleklassens verksamhet bör se ut.

Forskning har visat på samband mellan användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. Gällande stress bland ungdomar är detta ett fenomen som i allt större utsträckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmänhet stor användarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet användare bland ungdomar ökar årligen. I den här uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med några gymnasieungdomar, två killar och två tjejer från både praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om användningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar. Resultatet visar på samband mellan användande av Informations- och Kommunikationsteknologi och olika upplevelser av stress. Det visar även på att användningen av olika kommunikationstekniker bland ungdomarna som intervjuats i denna studie, skiljer sig en aning i förhållande till andra tidigare studiers forskningsresultat.

The main purpose of this study is to get an increased knowledge of the content on the Swedish website lektion.se. The study wants to find out if the content can relate to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. The questions it aims to answer are how the content of lessons in Swedish in grade 1-5 is related to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. This has been a study of text from lessons taken from the website. The study has been made with support from qualitative and quantitative analysis of text. The result shows that both a relation to the syllabus and the sociocultural view of learning is shown in the content, but in different grade. The study also shows diverseness in quality and content, which means that how the community is used, is vital for how it promotes a sociocultural view of learning and the intentions of the syllabus. Another result indicates that the discussion board rarely is used for communication about the lessons. To increase this use many problems of decoding between users of the community would be solved. Different kinds of group projects were the most common parts of the sociocultural view of learning; which indicates that this is the part in this perspective that has got most penetrating power among the teaching staff. Eventually my research shows that material with lessons that describes working with a theme, promotes the sociocultural view of learning and the intentions of the syllabus.

Denna studie är inriktad mot gymnasieskolans estetiska program och till musikinriktningen där musikpedagogers förhållningsätt, arbetssätt och IT-kompetens undersöks. Undersökningen är en kvalitativ studie där fyra musikpedagoger har intervjuats. Resultatet visar att dessa pedagoger använder IT som verktyg i musikundervisningen och att de ser det främst som ett hjälpmedel. Användningsområdena är dels informationssökning och kommunikation, dels inspelnings- och arrangeringsprogram som integreras med IT-verktygen. Informanterna upplever att tillgängligheten till IT har gjort att läromedlen förändrats och blivit digitala inom musikundervisningen. IT har till skillnad från tidigare gjort det möjligt att snabbt ta fram material till undervisningen. Avgörande faktorer för om musikpedagoger använder IT i undervisningen är tillgång, kompetens och intresse. De lärare som intervjuats menar att eleverna förväntar sig att de använder den IT som finns på skolan. IT-kunskapen är varierande bland informanterna. Männen visar och uttrycker ett större intresse för IT än vad de kvinnliga pedagogerna gör. En möjlig orsak till att kvinnornas intresse inte är lika starkt som männens kan bero på att kvinnorna i denna studie är nyanställda och inte har kommit igång med IT fullt ut.

The purpose of this paper was to carry out and evaluate a pedagogic ICT-project, where the computer was implemented in art class. Focus was on the consequences of collaboration and also on the students’ understanding of their own performance, compared to techniques in traditional art class. The study was qualitative and began with studies in literature. The contents of the literature are the foundation of the discussion, especially theories concerning the learning process, IT and computer-based learning. In the project, three different groups of students from upper secondary school attended and they where given tasks to solve in the image editing program Paint Shop Pro. The students were observed as well as interviewed and they also answered a questionnaire both before and after the project was carried out. IT and computer-based learning is a complex topic. This study shows that it is not easy to draw conclusions on how computers should be used in learning situations, as many researchers have discovered before. This study also shows that computerized art-teaching often will get a positive reaction from the students. Before and during the study, there were problems with the booking of computer classrooms and the access to relevant computer programs. This probably derives from economical aspects which according to previous research is a common problem. Some researchers imply that teachers without the “right” knowledge should not be afraid to use the technique in their teaching. This is contradicted by this study, based on some students’ lack of basic computer knowledge; which makes these students in need of a competent teacher. Through this study I have found that it can be hard to accomplish a propitious collaboration when the computer is implemented in art class. The concept of collaboration is complex; it seems not to have a universal meaning for the students. This and the fact that the tasks might not have been encouraging collaboration might be reasons why propitious collaborations were not accomplished. This in itself has affected the study in a way that has made it impossible to draw any conclusions on whether collaboration is propitious for the implementing of computers in the art class or not. The questionnaires, interviews as well as the observations has shown that the students who solved the tasks by themselves were more positive to computerized art-teaching than the students who had been working in pairs. Even though it is unclear if the reason is the actual individual solving of the tasks, because these students were according to the opening questionnaire more positive from the beginning. The implementing of computers can further be seen as positive for students’ understanding of their own performance in the art class. This conclusion cannot be seen as general because some students imply the opposite. Through this study I consider myself to have contributed to the public debate regarding ICT and education, and specifically in two areas; “What does the collaboration look like during computerized teaching; when and why does the propitious collaboration take place?” and “The importance of teachers’ knowledge and interest when using computerized teaching” Research should in the future be done on how to accomplish collaboration and how to use the implementing of computers in art class to strengthen the students who believe they are low performers. / Syftet med denna uppsats är att både genomföra ett pedagogiskt IKT-projekt där datorn implementerades i bildämnet samt att utvärdera detta, främst med avseende på elevernas uppfattning om samarbetets innebörd för projektet och deras uppfattning om sin egen prestation i förhållande till traditionella tekniker i bildämnet. Den kvalitativa undersökningen inleddes med litteratur studier. Litteraturen som ligger till grund för projektet diskuterar företrädesvis teorier i anknytning till lärandet samt forskning kring IKT- och datorstött lärande. Tre grupper av gymnasieelever deltog i projektet som innehöll övningar i bildbehandlingsprogrammet Paint Shop Pro. Eleverna observerades, intervjuades och fick även besvara ett frågeformulär både före och efter genomfört projekt. IKT- och datorstödd undervisning är ett komplext område. Denna studie tyder på precis som många andra före att det är svårt att dra generella slutsatser kring hur datorer bör användas i undervisning. Studien påvisar att användandet av datorn i bildundervisning ofta tas emot positivt av eleverna. Både innan och under studien fanns en viss problematik kring bokning av datasalar och tillgång på relevanta program vilket förmodligen härrör från ekonomiska aspekter som uppenbaras genom brist på resurser, vilket enligt tidigare forskning också är vanliga hinder. Tidigare forskning menar att en lärares ”rätta kunskaper” vid IKT- och datorstödd undervisning inte är särdeles viktiga. Något som genom denna studie ifrågasätts då flera av eleverna hade små förkunskaper i grundläggande datoranvändning vilket betyder att det behövs teknikkompetenta lärare som kan ge stöd och hjälp. Jag har också genom denna studie kommit fram till att det kan vara svårt att åstadkomma ett gynnsamt samarbete vid användandet av datorn i bildämnet. Orsaker till detta kan bl.a. vara att begreppet samarbete är komplext och saknar hos eleverna en entydig betydelse och/eller att de uppgifter eleverna löste inte var lämpade för samarbete. Detta i sig har påverkat studien så till vida att ingen slutsats kunnat dras om huruvida ett väl fungerande, gynnsamt och interagerande samarbete är lämpligt vid implementerande av datorn i bildämnet eller ej. Vid intervjuer, observationer och I formulären har det framkommit att det är de som arbetat enskilt som varit/är mest positiva till ”datorn i bilden”. Om det enskilda arbetet specifikt är en orsak till detta är dock oklart, då eleverna som arbetat enskilt i följe det inledande formuläret var mer positiva till att få arbeta med bildbehandlingsprogram än de som arbetade parvis. Användandet av datorn i bildämnet kan vidare förstås som positivt för elevers uppfattning om sin egen prestation i bildämnet. Denna slutsats ska dock inte tolkas som generell utan är högst individuell, då vissa elever som anser sig svaga i bildämnet menar att de känner sig än sämre I digital bildbehandling. Genom denna studie anser jag mig ha bidragit med diskussionsmaterial till främst två infallsvinklar kring den offentliga debatten om IKT och undervisning; ”Hur ser samarbetet ut när elever sitter vid datorn, när uppstår ett gynnsamt samarbete?” och ”Vikten av lärarens förkunskaper och intresse för datorstödd undervisning”. I framtiden bör forskning genomföras kring hur man åstadkommer ett gynnsamt samarbete samt hur och om man kan använda datorn för att fånga upp och stärka de elever som själva känner sig som lågpresterande i bildämnet.

Användandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) är något som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjälp av datorer skriver sig till läsning är något som uppmärksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till läsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lärare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val läraren gör, vad som påverkar dessa val och var läraren får informationen ifrån.   I den tidigare forskningen tas det upp att en lärare ständigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pågår en ständig lärprocess. En lärarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder påverkar elevernas inlärning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos läraren om den egna handlingen i undervisningen. I valet av metod är även faktorer som ideologisk övertygelse, metoders effektivitet och relevans i undervisningssituationen av vikt.   I den tidigare forskningen framträder även att datoranvändandet som metod i läs- och skrivutvecklingen kan ha positiva effekter. Samtidigt är det viktigt att det finns en tanke bakom datoranvändandet. Det är inte datorn som skapar lärandet utan datorn ger en möjlighet till lärande.   Studien är av kvalitativ karaktär och datamaterialet består av två semi-strukturerade intervjuer. De teman som tas upp under intervjuerna och diskuteras har skapats utifrån observationer i klassrummet och Tragetons metod för att skriva sig till läsning. Anledningen till valet av kvalitativ karaktär och en semi-strukturerad intervju, var för att tillsammans med lärarens skapa en diskussion kring hennes tankar bakom de val hon gjort.   Slutsatsen av studien visar att läraren omvandlar metoden utifrån vad hon anser att eleverna och situationen kräver. Vad som påverkar dessa val är olika beroende på arbetets syfte och hur situationen med eleverna ser ut. Hennes tidigare erfarenhet och kollegors erfarenhet och kunskap är ett sätt för henne att kunna omvandla och utveckla metoden för att den ska fungera för henne och hennes elever.