Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur elevers språkliga förmåga påverkas i mötet med datorspel och hur lärare kan arbeta effektivt med datorspel i undervisningssyfte. Litteraturstudien är systematiskt utförd vilket innebär att den baserar sig på data från studier som blivit genomförda av andra forskare. Lärare bör planera sin undervisning utifrån elevers intressen för att bidra till en ökad motivation i klassrummen. Forskningsteori hävdar att detta skulle kunna ske med hjälp av datorspel som elever visat stort intresse för. Resultat visar att den digitala tekniken slog igenom under 1980-talet och att användningen av digitala verktyg ökat radikalt sedan dess. De föräldrar som föddes under 1980-talet har blivit uppväxta i ett samhälle där digitala verktyg har varit en del av vardagen. Föräldrar har därför blivit en av de grundläggande faktorerna till hur nästkommande generation valt att se på digitala verktyg och använda dem i sin vardag. Enligt Vygotskijs teorier är sociala interaktioner den grundläggande faktorn till att utveckling och lärande sker. Detta innebär att digitala verktyg som datorspel kan bidra till att elever utvecklar sin språkliga förmåga i engelska. Föräldrar och elever har visat positiva inställningar till datorspel medan lärare förmedlar en känsla av ovisshet. Lärare ställer sig kritiska till datoranvändning i undervisningssyfte för att det är tidskrävande och tillhör populärkulturen. En generell slutsats kan konstatera att barns inre motivation och språkliga förmåga ökar med hjälp av datorspel. Däremot kan ingen specifik slutsats fastslås på grund av det forskningsbehov ämnet ställs inför.

In this thesis I'm trying to investigate how good educational computer programs work in elementary school. I delimited the study to contain one elementary school in the stages of 6 to 9. The method I used was qualitative and the approach was inductive. I interviewed four teachers and five pupils as the way to collect data for the study. The theories I used were parts from different books with authors, which have done similar studies and researches. I also used the elementary school course documentations as theories. From this study I can tell that the selected school's programs are best suited for background information. The programs are not as good for deeper knowledge. The motivation gets better among pupils when using the programs. The programs for mathematic follow their course documentation better than the programs for the social-oriented subjects do. The interviewed teachers and pupils want more programs, and the ability to use the programs fully (which aren?t possibly today due to some circumstances). This study may be continued in the future to include other schools in Sweden.

I denna uppsats har fem grundskoleelever i årskurs 3-6 intervjuats om deras uppfattningar av bildundervisningens relevans i relation till deras erfarenheter av visuell kultur. Gemensamt för eleverna var att de på olika vis använde sig av sociala forum och var vana mediala orienterare. Bildämnet har under tid förändrats och läroplanen ställer nu även krav på multimodal undervisning med digitala verktyg. Resultatet avslöjar dock att undervisningen inte motsvarat samhällets utveckling vilket lämnat eleverna att önska en mer digitaliserad undervisning. Insamlandet av empiri har skett genom kvalitativa intervjuer där jag löpande fört anteckningar för hand och därefter bearbetat materialet genom ett digitalt skrivprogram. Empirin har analyserats utifrån det multimodala perspektivet, ett relativt nytt perspektiv vilket bygger på kommunikation genom olika teckensystem och medier.

Syftet med detta självständiga arbete är att se hur fyra lärare anser sig arbeta med digitala verktyg i praktiken, samt deras åsikter kring dessa. Vi tolkade och bearbetade data genom att använda oss av semistrukturerade intervjuer, samt ramverket Structuring Features of Classroom Practice. Ramverket delar in data i fem kategorier, som sedan tolkas till ett resultat. Resultaten visar att lärarna anser sig arbeta med digitala verktyg på olika sätt, alla berättade att de använder verktygen som presentationsverktyg och för att få en varierad undervisning. Lärarna framförde att de ser digitala verktyg på ett positivt sätt, men uttryckte också att verktygen har brister. Våra slutsatser i arbetet är att (1) lärarna anser att deras arbete blivit mer effektivt med digitala verktyg. (2) lärarna anser att det är enklare att anpassa, individualisera och hitta mer uppgifter med digitala verktyg. En av de brister samtliga lärare påtalade, var att de inte har tillräckligt antal av de digitala verktygen. Lärarna tar dock även upp brist på hårdvara som ett problem. Bristen på hårdvara gör att det blir svårare att använda de digitala verktygen och gör att arbetet inte är lika flexibelt och anpassningsbart.

No description available.

The prime objective is to investigate how technology and work organization can support the workflow in handling time critical emergency calls, having the prerequisites of giving the highest priority to saving human lives and minimizing the effects of emergency situations. The challenge is to maintain and improve the quality of service (QoS) during and after a proposed technology driven organizational change. This thesis is based on empirical work including extensive ethnographical studies of emergency call handling at Swedish Emergency Service Centres, SOS centres. Today the SOS centres are basically organized as independent centres. The proposed technology enabled organization concerns the contingency of handling emergency calls nationwide, in SOS clusters. One of the desired outcomes of this reorganization is that peaks and falls in the handling of emergency calls will be levelled out. It is assumed that any operator will be able to handle the call independent of the location of the emergency situation, opening up for a more efficient handling of incoming calls. In principle, introducing new information technologies enables this reorganization of SOS centres. However, the basic claim of our investigation is that a transition to the new organization has to take into account systemic requirements, to support a non-disruptive change. The first of the three main results concerns essential aspects of technology based organizational changes. From the empirical work, we have concluded that the tasks constituting the workflows at SOS centers are conducted in parallel, and that the coordination of the tasks can be modeled using a risk-driven blackboard-based spiral model. We have also concluded that there is a rich face-to-face communication and body language situation within the centers supporting coordination of workflows. This coordination is context-dependent thus the means of creating awareness of the overall situation in the centre support the acquisition of important extra information in the specific case. The second result concerns methods and models to increase the quality of the requirement specification process. The principal approach is to specify assessments and systemic requirements. Furthermore, issues such as how to validate empirically based workflow models, as well as how to measure groupware usability and how to support the information sensitive change are considered. Suggestions concerning methods and models that could provide means to that end are presented. The third result concerns identification of relevant research and development challenges coupled with new insights about combining ethnographical approaches with system modeling. Identification and suggestion of suitable experimental platform design, enabling testing of service qualities, including a suggested role for agent technologies are presented. / Utmaningen är att säkerställa och förbättra kvalitén i hanteringen av nödsamtal vid en eventuell förändring från enskilda SOS centraler till SOS cluster.

Denna uppsats är ett resultat av en försöksstudie med användning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperationer på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna är kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio år tillbaka, den andre författaren har lika lång erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förståelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperation. Det IKT-stöd som är i fokus i detta arbete är en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva träningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min Hälsoplan. Författarna har valt att utgå ifrån ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrån detta använt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys. I undersökningen deltog 24 patienter, som fick låna en surfplatta innehållande ovan nämnda IKT-stöd. Samtliga deltagare fick sedan svara på en enkät med frågor kring deras upplevelse av detta. Enkätundersökningen kompletterades med fem patientintervjuer och två personalintervjuer. Detta för att få med både patientperspektiv och personalperspektiv, precis som med författarnas egna perspektiv som följt med under hela processen genom studiens planering, utförande och sammanställning. Hela 82 % av de tillfrågade ville prova att använda surfplatta som stöd vid rehabiliteringen, och 79 % ställde sig även positiva eller mycket positiva till att använda IKT-stöd även i framtida vårdsammanhang efter att ha provat surfplattan som stöd. Studien visar att patienterna som deltagit i studien upplever stor nytta med instruktionsfilmerna. Nyttan beskrivs som stöd för minnet, känsla av trygghet, delaktighet samt ökad motivation till träning. Instruktionsfilmerna uppfattas även ge möjlighet till bättre tydlighet i träningsinstruktionerna. Hinder för IKT-stöd vid rehabilitering som författarna har tydliggjort i denna studie är organisatoriska strukturer, tekniska problem och lågt mått av tillgänglighet. Möjligheter med IKT-stöd kan i ett större, teoretiskt perspektiv vara högre vårdkvalitet, ökad trygghet i vård och behandling, bättre tillgänglighet, ökat främjande av goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, jämnare patientflöden, arbetsinsatsvinster, ekonomiska vinster samt förbättrade utsikter för en mer jämlik och rättvis vård.

Tillämpningen av information- och kommunikationsteknik i förskoleverksamheten är idag vanligt förekommande, inte minst genom datoranvändning. En del av just datoranvändning på förskolan är barnens bruk av olika slag digitala spel. Av intresse för detta utformades denna kvalitativa fallstudie med avsikt att undersöka vad som framträder i barnens samspel vid den gemensamma förskoledatorn samt vilken betydelse detta kan ha för den pedagogiska verksamheten. Studien genomfördes genom deltagande observationer och interaktionsanalyser av videoinspelningar. Resultatet av denna fallstudie visade att, genom en medvetet konstruerad interaktiv datormiljö för flera användare, underlättas ett socialt samspel mellan barnen när de använder datorn. En aktivt deltagande pedagog med kunskap och kompetens kring IKT kan tillföra nya sätt att arbeta med datorn och digitala spel genom att stötta och uppmuntra barnen till att samarbeta för att lösa problem eller lära varandra spelens funktioner.  Det finns således goda möjligheter att tillföra mening i spelande och datoranvändning på förskolan. Genom att arbeta med datorprogrammen utifrån kamratskapande aktiviteter såsom samarbete, problemlösning, låta barnen lära varandra och knyta digitala spelen till temainriktat arbetssätt utanför datorn kan digitala spel och IKT vävas in i läroplanens mål för verksamheten. Genomförandet av denna fallstudie har gett mig insikt de utmaningar som arbete med IKT i förskolan kan innebära. Det krävs att som pedagog se möjligheter för otaliga hinder som kan dyka upp, inte minst när tekniken strular just innan planerade aktiviteter. Utöver alla dessa nya erfarenheter så har det varit otroligt intressant, givande och framförallt roligt att jobba med barngruppen i denna fallstudie, från början till slut. Jag hoppas att barnen lärde sig lika mycket som jag gjorde under dessa veckor som gav mig många nya insikter för min blivande yrkesroll som förskollärare.

In recent years, low-code development has become increasingly popular, enabling developers to write less code and focus on the objective. However, while proven efficient, little attention has been given to how developers experience working in these development environments. This is significant as providing unpleasant experiences could reduce the benefits of low-code platforms by leaving the developers unhappy. As such, this study aims to gain an understanding of developer experience in low-code environments. The study was conducted with an IT-company recently specialized in low-code solutions, where participants were chosen based on having prior experience with low-code development. This ensued in interviews with six low-code developers as well as a project leader. Main positive experiences found were, feeling more productive, improved customer relations, focus on the objective, shared developer understanding, and quick learnability. Key negative experiences found were, having work constrained, limited freedom and creativity, inadequate documentation, and overview, and having poor and unsafe teamwork capabilities. To the best of my knowledge this is the first study to explore developer experience in low-code development environments and stands as groundwork for future studies in low-code developer experience.

Syftet med denna undersökning är att med hjälp av två vetenskapliga metoder, kvalitativa intervjuer och användardagböcker ta reda på hur användares mobila brukarvanor ser ut och vilka typer av tjänster kan de ligga till grund för baserat på ett Smart city-perspektiv. Arbetet kommer även att analysera och utveckla metodiken för fortsatta studier inom ämnet. Mobilen har under de senaste åren utvecklats till att bli en enhet där dess ursprungliga telefonfunktioner blivit sekundära egenskaper. Dess främsta ändamål är fortfarande för att kommunicera med andra, men i första hand genom andra typer av tjänster. Man kan idag även se hur utvecklingen går från ett bruk av digitala tjänster där varje enhet har specifika syften, till ett bruk där enheter samarbetar och delar ett gemensamt syfte. I och med att vårt bruk, och våra vanor, av dessa enheter förändras, så förändras även naturen hos tjänsterna de tillhandahåller. Man kan se en utveckling mot, och en efterfrågan för, tjänster som genom att utnyttja ny teknologi kan beskrivas bryta gränsen mellan det digitala och den fysiska verkligheten. Vilket ur ett Smart City-perspektiv kan ha stor potential inom flera områden av samhälls- och verksamhetsutveckling. Det går även att se att synen på hur vi konsumerar digitala tjänster förändras. Från att ha haft en väldigt enhetsfokuserad syn, där varje enhet har specifika ändamål, går vi mot ett bruk av tjänster där enheten i sig inte är viktig. Många tjänster finns idag på flera enheter, och enheterna fungerar mer som ett samarbetande ekosystem än enskilda enheter med egna syften. Enheterna delar snarare ett gemensamt syfte, att agera fönster mot internet. / The purpose of this study is to find out how mobile user habits can provide a basis for applications and services based on a Smart City perspective, this by using two scientific methods, interviews and user diaries. The study will also analyze and develop the method for further studies in this subject. The cell phone has in recent years evolved into a unit where the original phone functions and features have become secondary. Even though its main purpose is still to communicate with others, it’s now done primarily through other types of services. Today the development goes from a use of digital services where each unit has a specific purpose, to a practise where they work together and share a common purpose. As a result of the fact that our use and our habits of these devices are changing, the nature of the services provided by these devices are also changing. Due to this, there is an ongoing evolution towards, and a demand for, new services that can take advantage of new technologies to dissolve the border between the digital and the physical reality. Which, from a Smart City perspective, could have great potential in several areas of social and organizational development. One can also se that the way we consume digital services is changing. We have gone from having a device centerd focus, were every unit has a specific purpose to a serviced centerd focus, were the units work as a collaborative ecosystem. These units share a collective pupose, to act as a window towards the internet.