In today's society, the use of digital tools and social media is increasing. Therefore, we want to study how preschool teachers express their use of digital tools, and how they describe a source-critical approach in relation to children's usage of information communication technology (ICT). Semi structured interviews have been conducted to collect data. A qualitative analyse based on socio-cultural and a media pedagogical approach, focusing on a source-critical perspective was conducted. Preschool teachers establish that digital tools and ICT are complementary to the analogue. The results show that similar digital tools are available at the studied preschools. Further, how preschool teachers discuss the purpose of and how digital tools were used was congruent.  A projector was for example used to create imaginary worlds for intra-active play. Tablets and computers are supposed to be used to play educational games, read fairy tales, listen to music, take photos and document. The preschool teachers work conscious to plant a seed that enable the children’s source critical ability to grow. This is based on a conscious critical source use when it comes to digital tools and ICT. / I dagens samhälle ökar användandet av digitala verktyg och sociala medier. Därför vill vi undersöka hur förskollärare beskriver att de använder digitala verktyg, och hur de beskriver ett kritiskt förhållningssätt i relation till barnens användning av Information- och kommunikationsteknik (IKT). En kvalitativ metod har använts för att kunna svara på syftet. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet med ett mediepedagogiskt, samt källkritiskt förhållningssätt. Genom semistrukturerade intervjuer har ett resultat uppnåtts. I resultatet framgick det vilka digitala verktyg som finns på de olika förskolorna, samt hur förskollärare resonerar kring hur och vad de använder de digitala verktygen till. De digitala verktygen används främst till att projektera på väggen för att skapa olika lekvärldar. Surfplattor och datorer används mest till att spela kunskapsspel, läsa sagor, lyssna på musik, samt att fota och dokumentera. Digitala verktyg och IKT bör användas som ett komplement till den vardagliga undervisningen och ska inte ta över de analoga verktygen. Förskollärarna arbetar medvetet för att så ett frö som möjliggör för barnens källkritiska förmåga till att växa. Detta bygger på en kritisk medvetenhet kring källanvändning när det kommer till digitala verktyg och IKT.

Det här arbetet handlar om lärplattan och dess roll inom förskolan. Lärplattan är idag ett digitalt verktyg som många förskollärare och barn använder sig av i sin verksamhet på förskolan. Det finns många faktorer som avgör vad lärplattan används till, hur den används och varför den används. Skolverket har som vision att öka IT-kompetensen för personalen inom skolväsendet, vilket även inkluderar personalen i förskolan. Skolverket har även som vision att öka användandet utav digitala verktyg, både för barn och för personal. Frågan är hur användandet av lärplattan ser ut i förskolor. Tidigare forskning har antytt att språk, dokumentation och matematik är stora användningsområden för lärplattan och att lärplattan har blivit ett verktyg för barnen. Annan forskning poängterar att lärplattan är ett smidigt verktyg som barnen lätt kan använda sig av och ta med sig vilket skulle öka barnens möjlighet till självständighet. Det här arbetet utgår från den tidigare forskningen och en enkät utformades för att få fram det empiriska materialet. Enkäten har varit webbaserad vilket har gjort att respondenterna har fyllt i enkäten när de har haft möjlighet att göra det. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur lärplattan används förskolor. Studien vill belysa hur förskollärarna anser att de använder sig av lärplattan, varför de gör det och till vad de använder lärplattan. Studien syftar även till att belysa hur förskollärarna upplever att barnen använder sig av lärplattan och varför förskollärarna tror att barnen använder sig av lärplattan. Frågeställningen som detta arbete är utformat efter är följande:   Vad används lärplattan till i förskolan? Varför används lärplattan? Hur ser förutsättningarna runt lärplattan ut?   Denna studie vill i förlängningen försöka bidra till att i en tydligare diskussion om hur digitala hjälpmedel kan användas för att stötta den didaktiska utvecklingen i förskolan. Studiens resultat visade att det finns likheter med det som tidigare publicerats angående lärplattan som verktyg inom förskolan men att det finns olikheter också. Genom dessa likheter och olikheter argumenteras det, i detta arbete, om huruvida lärplattan är ett verktyg för barnen eller förskollärarna och huruvida det är ett verktyg som för förskolans verksamhet och barns lärande framåt.

Unlike motor-vehicle transport, the implementation of lnformation and Communications Technologies (ICT) and Cooperative Intelligent Transport Systems (C-ITS) in cycling has not been comprehensively investigated [1]. Cycling offers several benefits both to society and the environment and is one of the most sustainable and green transportation modes [2]. Many people worldwide have been switching to bicycles during the last decades, and this has increased even more due to the Covid pandemic [3]. Furthermore, the number of people who ride an e-bike is also rising [ 4]. Thus, the number of cyclists is increasing and, in turn, the number of cycling accidents is increasing too. For instance, in the Netherlands, one of the most cycling-friendly countries, 31 % of all road fatalities in 2019 were cyclists (203 fatalities), while in 2020, it was 37% (229 fatalities). One-third of these fatalities were e-bike users [5]. Despite the constantly evolving landscape of cycling and electric bike adoption, applications of new technologies in bicycles are still immature. In recent years, academic research on new technologies related to cyclists' comfort and safety is growing [6, 7, 8]. Furthermore, many studies focus on technologies affecting cyclists' road safety; however, it is unclear what type of technologies are implemented for bicycles. To the best of the authors' knowledge, a comprehensive review of such studies is lacking. Additionally, a clear definition of a 'smart bike'- a concept gaining popularity nowadays, is missing in the literature. To address this gap, the objective of this paper is two fold: 1) to review the state-of-the-art technologies implemented in bicycles to improve cyclists' safety, and 2) to propose an original classification for the levels of smartness of newly emerging 'smart bikes'.

The aim of this study is to visualize examined physical education teachers' IT skills and implementation of IT in homeschooling during the pandemic. The studies ambition is also to visualize if the physical education teachers' IT skills were good enough to conduct the teaching according to the school's curriculum. The survey wants to highlight the reality that physical education teachers experienced during these periods of distance education. The methods are a mixed methods based on an interpretivist approach, which means it stands between the hard data of positivism and the interpretations and understanding of hermeneutics in text. The essay is based on an already existing theoretical framework which the collected empirical evidence is presented against. The empirics were collected through online survey in Facebook groups and through emails to PE teachers. The total number of intermediaries is 50 PE teachers. The theoretical framework is based on the frame factor theory, developed by Dahllöf & Lundgren (2014) The results of the study show that the physical education teachers largely had sufficient IT knowledge to conduct homeschooling. IT support from the school was available to most of the teachers and if they had problems, it was mostly with group division, internet connection, screen sharing and the audio. Most teachers had to change their lesson planning and several parts of the curriculum suffered, mostly movement and friluftsliv. The teaching was more theoretically based with focus on health and lifestyle. If movement was taught, it was mostly dance and individualized training based on strength and conditioning. This type of teaching often took place through platforms such as Youtube and Runkeeper. The conclusion is that many teachers without ICT education have completed homeschooling on their own through their own ability. The teaching has suffered from the pandemic and teachers consider that they lost assessment data and student contact.

The purpose with this study is to examine how augmented reality can be a support in children's communication and meaning making when it comes tothe phenomenon of flying. The study began with an activity being planned and designed with the support of the social semiotic perspective. In the planning phase, it was decided that the mobile application Quiver AR would be used as it had a simple graphical interface and was easy to handle for the purpose of the activity. The application uses special color images that are scanned and then converted into a three-dimensional animated image in the applicationThe study was conducted through an unstructured video observation in which two children and an educator participated. In the activity, the children had to start by defining the phenomenon of flying with the support of leading questions from the educator. In the second phase, the educator introduced the application to the children and picked out the prepared color pictures belonging to the application.What emerged as a result of the data collected was that the Quiver app can be used as a supportive tool as it enhances children's social actions and communication with each other about the physical phenomenon of flying. This became clear when the children interpreted the images shown in the Quiver application several times during the activity and were able to further develop their communication. The study also showed that augmented reality does contribute to the children’s meaning-making during the time they use the application. / Syftet med denna studie är att undersöka hur augmented reality kan bli ett stöd i barnens kommunikation och meningsskapande kring fenomenet flyga. Studien började med att en aktivitet planerades och designades med stöd av det socialsemiotiska perspektivet. I planeringsfasen bestämdes att mobilapplikationen Quiver AR skulle användas då denna hade ett enkelt grafiskt gränssnitt och är lätthanterlig för det syfte som aktiviteten hade. Till applikationen används speciella målarbilder som skannas för att sedan omvandlas till en tredimensionell animerad bild i applikationen.Studien genomfördes genom en ostrukturerad videoobservation där två barn och en pedagog deltog. I aktiviteten fick barnen börja med att definiera fenomenet flyga med stöd av ledande frågor ifrån pedagogen. I den andra fasen introducerade pedagogen applikationen för barnen och plockade fram de förberedda målarbilderna som hörde till den.Det som kom fram i resultatet av den insamlade datan var att Quiver applikationen kan användas som ett stöttande verktyg då den förstärker barnens sociala handlingar och kommunikation med varandra om det fysikaliska fenomenet flyga. Detta blev tydligt då barnen flera gånger under aktiviteten tolkade bilderna som visades i Quiver applikationen och kundevidareutveckla sin kommunikation genom dem. Det visade sig också att augmented reality bidrar till ökar meningsskapandet för barnen i samband med användning av applikationen.

The purpose of this study is to investigate and deepen the understanding of onboarding processes with digital elements within an IT-consultant firm. In this study we also discuss opportunities and challenges with digital onboarding from the perspective of both the employee and the employer. In today's society companies invest a lot of resources to find the best future employee. Effective onboarding programs can ensure that the time and money spent during the recruiting process are well invested. Furthermore, onboarding programs can result in higher productivity and well-being. The digital world we now call our home is affecting our everyday work lives and has been crucial for distance work during Covid-19. Even though digital onboarding has been a known phenomenon for several years, the pandemic left organisations with no choice but to digitalise their onboarding programs. Therefore this study also aims to provide new insights about digital onboarding and the perception of employees that onboarded during this period.  The results show that digital elements can provide the employee with crucial information before entering the workplace for the first time, which reduces anxiety. Thanks to today’s technology it’s possible to use certain features that enhance the usability and the E-learning experience. Furthermore, the digital elements create unique challenges when it comes to social aspects, adaptation of culture and knowledge sharing. This means that certain activities, such as workshops and team building exercises, are more effective in a physical workplace setting rather than through digital technology. Finally the study provides new findings such as the importance of socialisation and cultural adaptation for decreasing drop-outs within IT-firms.

Svensk sjukvård har som ambition att ligga långt fram i den digitala utvecklingen samtidigt som man idag har problem med en stor mängd mindre system och integrationen mellan dessa. Det beror mycket på den styrning som man använt sig av. Detta arbete avser att besvara frågan kring hur svenska sjukvårdsorganisationer arbetar med styrning av digitalisering och vilka utmaningar som finns där. För att besvara detta har 6 st personer inom olika regioner med betydande roller inom förändringsarbete intervjuats. Resultatet från materialet visar på att digitaliseringsarbetet utgår från behov för att minimera risker samt att den digitala mognaden är svårdefinierad inom organisationen vilket leder till bristande kommunikation. Diskussionen utgår från individens perspektiv och organisationens perspektiv. I mötet mellan  individen och organisationen identifieras fyra stycken utmaningar inom IT-styrningen. Sammanfattningsvis så behöver svenska sjukvårdsorganisationer ta steget ifrån den klassiska organisering och IT-styrning som råder idag och öka sin omställningsförmåga för att överkomma de identifierade utmaningarna. / Swedish healthcare has the ambition to be at the forefront of digital development, while today it has problems with a large number of smaller systems and the integration between them. This depends a lot on the governance that is used within the organization. This work is intended to answer the question of how Swedish healthcare organizations work with the management of digitalisation and what challenges there are. To answer this, 6 people in different Swedish regions with significant roles in change work have been interviewed. The results from the material show that the digitization work is based on the need to minimize risks and that digital maturity is difficult to define within the organization, which leads to a lack of communication. The discussion is based on the individual's perspective and the organization's perspective. In the meeting between the individual and the organization, four challenges in IT governance are identified. In summary, Swedish healthcare organizations need to take the step away from the classic organization and IT governance that prevails today and increase their adaptability in order to overcome the identified challenges.

With extensive data available in today's organizations, it has become increasingly important to secure valuable insights through data. As a result, the management of data to support decision-making processes is receiving increasing attention in organizations' IT strategies. The healthcare sector is no exception. However, there is an urgent need for tools that help organizations extract valuable insights from the rapidly growing volumes of data, one of the most important steps of which is data mining. So far, the healthcare sector has not found a way to harness its full potential, due to limited methods to extract useful knowledge hidden in large data sets. Knowledge gained from data mining can help healthcare to better serve patients, but there is a limited comprehensive picture of applications regarding data mining processes in healthcare. Against this background, the purpose of this study is to investigate practical dimensions of the data mining process in healthcare and further identify barriers that can inhibit this process. To answer our research question, we used a qualitative case study with semi structured interviews based on the CRISP-DM framework. Our findings indicate barriers that can inhibit the data mining process, which are related to the objectives, data availability and final reports.

Syftet med denna studie är att få en insyn i vilket förhållningssätt fem verksamma grundsko-lelärare har kring användning av digitala verktyg i deras undervisning och hur det påverkar deras integrering. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 fram-går det tydligt att handhavandet av digitala verktyg är en viktig del då skolan ansvarar för att varje enskild elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Skolverket 2011a). För att nå syftet i denna studie har vi samlat empiri genom telefonintervjuer som sedan har tolkats och analyse-rats utifrån fyra valda teoretiska begrepp, IT, IKT, digital litteracitet och MIK. Studien visade att samtliga lärare förhåller sig positivt till arbete med digitala verktyg i undervisningen där det används som stöd för elevers lärande. Vidare framkom det att lärarna arbetade med olika kunskaper och förmågor utifrån de teoretiska begreppen. Slutsatsen är att lärarna gärna hade velat ha mer kunskaper i hur man didaktiskt arbetar med digitala verktyg för att kunna inte-grera användningen ännu mer vilket även tidigare forskning visar på. Svenska rapporter bely-ser att det finns en stor spridning i fördelning av den fysiska tillgången till digitala verktyg vilket vi såg i vårt resultat.

Datorn har idag en central roll i vårt samhälle och det är naturligt att skolan tar till sig ny teknik och använder datorn som ett verktyg för elevernas lärande. Syftet med min undersökning är att ta reda på om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola”, har en naturlig roll i läs- och skrivinlärningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. På så sätt har jag fått en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod går till i klassrummet. Undersökningen visar på en positiv bild av Tragetons metod, men inte som en ny revolutionernande läsinlärningsmetod, utan mer som ett nytt sätt att utnyttja datorn som verktyg med andra beprövade läsinlärningsmetoder som grund för undervisningen.