Streaming av musik har blivit ett vanligt sätt att konsumera musik på i Sverige. Vidare är Spotify en av de största leverantörerna av musikstreaming i Sverige men också globalt. Att utföra livscykelanalyser (LCA) av IKT-tjänster är ett nytt område där riktlinjerna fortfarande utformas. Spotify har ändrat sättet människor lyssnar på musik men det är oklart vilken påverkan denna förändring har på klimatet. Därför undersöker denna studie hur Spotifys musikstreamingtjänst kan undersökas ur ett hållbarhetsperspektiv. Frågeställningen för denna studie är hur 1) funktionell enhet, 2) avgränsningar, 3) direkta effekter och 4) indirekta- och strukturella effekter ska väljas för en LCA av Spotifys streamingtjänst. En litteraturstudie utfördes för att undersöka problematiken kring dessa områden men även hitta lösningar för hur de ska väljas. Resultatet gav ett antal riktlinjer som bör följas i framtida studier. För det första krävs det flera funktionella enheter för att mäta koldioxid, energi och miljögifter. Som nämnare till den funktionella enheten bör mätenheten minut eller datamängd skickad och mottagen väljas. När det kommer till avgränsningar ska enheten som användaren använder och indirekta- och strukturella effekter ska tas med i en LCA av Spotifys streamingtjänst. Huruvida andra processer som inte är direkt kopplade till streaming ska tas med beror på studiens frågeställning. Dessutom bör personas användas för att kunna jämföra hur olika lyssningsmönster ger olika avtryck. Direkta effekter som bör tas med i en LCA av Spotifys streamingtjänst är tillverkning, drift och avfallshantering av hårdvara och elmix som används samt användarens lyssningsmönster. När det kommer till indirekta och strukturella effekter bör dematerialiseringen av musik, att Spotify samlar mycket data om sina användare samt att Spotify påverkar sättet människor lyssnar på musik idag tas med i en LCA. Om en LCA ska utföras av Spotifys streamingtjänst bör den göras inifrån Spotify för att få tillgång till primärdata på de processer som sker när musik streamas. Nästa steg för vidare forskning är att utföra en LCA av Spotifys streamingtjänst. / Stream ic is a common way of consuming music in Sweden today. Spotify is one of the biggest companies delivering music via streaming in Sweden as well as globally. To perform Life Cycle Assessment (LCA) of ICT-services is a recent concept where the guidelines are still being developed. Spotify changes the way people listen to music but it is not clear what impact this change has on the environment. Therefore this study investigates how Spotify’s music streaming service can be examined from a sustainability perspective. The main question for this study is how 1) a functional unit, 2) scope, 3) direct effects and 4) indirect- and structural effects should be chosen when performing a LCA of Spotify’s streaming service. A literature study was conducted to examine the key problems around these four areas and to find the answer to our question. The result points towards a few guidelines which should be followed in future studies. Several functional units are necessary to measure carbon dioxide, energy and environmental toxins. The denominator to the functional unit should be minute or data transferred and received. Furthermore should the scope of a LCA include the users unit, indirect- and structural effects. The direct effects that should be included is the manufacturing, operation and waste disposal of hardware. Also the electricity mix used for operating the hardware and the users listening pattern should be included. The indirect and structural effects that should be included are the dematerialization of music, the fact that Spotify collects data about their user and the way Spotify affect how people listen to music today. A LCA should be conducted from within Spotify to get access to primary data on the processes that Spotify uses. The next step in further research is to conduct a LCA of Spotify’s streaming service.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidshemspersonal beskriver kompetenser och erfarenheter att använda sig av multimodal kommunikation såsom bilder och kroppsspråk med nyanlända barn. Metoden som har använts är semi-strukturerade intervjuer med nio informanter och med hjälp av en kategorisering analysmetod har vi analyserat empirin. Resultaten visade sig genera en mängd tydliga svar där informanterna beskriver hur multimodal kommunikation såsom bild, bildstöd, gester och kroppsspråk har varit det främsta kommunikationsredskapet. Informanterna har däremot även använt sig av andra kollegor och barn som är kunniga i ett annat språk för att lösa olika slags situationer som exempelvis konflikter. Google translate har även varit ett praktiskt redskap att kommunicera mellan fritidspersonalen och ett nyanlänt barn i skolan. Slutresultat i studien har därför visat att fritidspersonalen har kompetens och erfarenhet inom multimodal kommunikation med nyanlända barn. Resultaten visar dock att fritidspersonalen använder sig av verktyg som de antingen självmant hittar eller genom att fråga kollegor om råd. När fritidspersonalen beskriver deras kompetenser och erfarenheter beskriver de inte hur de använder sig av verktyg som skolan erbjuder. Utan de använder sig av andra elever och personal som kan andra språk, mobiltelefoner för att översätta, bild och bildstöd och semiotiska resurser.

På grund av digitaliseringen är kunskapsarbetare inte längre bundna till sina arbetsplatser för att utföra sitt arbete. Tillgången till informations- och kommunikationsverktyg innebär att allt fler arbetslag har medarbetare som arbetar på distans, vilket innebär nya utmaningar och möjligheter för chefer sett både till kommunikation och koordination. Coronapandemin med dess restriktioner har inneburit en större andel distansarbetare och flexibla team, vilket skapar ett ökat behov av kunskap inom området. Krav på ledarskap förändrades i och med ICT verktygens växande roll på arbetsplatser, vilket är bakgrunden till denna studie. Därför ämnar denna uppsats skapa en fördjupad förståelse för hur chefer leder och koordinerar sina anställda med hjälp av ICT verktyg på den flexibla arbetsplatsen. Utifrån ett tvärvetenskapligt angreppssätt där Företagsekonomi och Människa-dator interaktion förenas, har chefer intervjuats på två fallorganisationer som har liknande systemstruktur för internkommunikation. Med en dualistisk syn på tekniska och sociala aspekter, kan uppsatsen bidra till en ökad förståelse för e-ledarens roll ur både ett tekniskt och ett socialt perspektiv. Våra resultat i kombination med tidigare studier, antyder att chefer inom kunskapsintensiva arbetsplatser möter vissa utmaningar med koordination och kommunikation med hjälp av ICT verktyg, både när det kommer till tekniska och sociala aspekter. Den uppgiftsorienterade kommunikationen och koordinationen främjas av ICT verktyg i större utsträckning, än vad gäller den sociala interaktionen och kommunikationen.

För att möta den så kallade digitala generationen och höja elevers motivation och måluppfyllelse satsar fler och fler skolor på 1:1. Det innebär att varje elev och lärare får tillgång till varsin bärbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad på teknologin, ifråga om hur denna står i relation till elevresultat, elev- och lärarattityder, etc., men utelämnar de pedagogiska synsätten i 1:1-satsningarna. Det är denna lucka som är utgångspunkten i uppsatsen. Med fokus på fyra 1:1-verksamma pedagoger ämnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsätt som omgärdar 1:1-verksamhet. Frågeställningarna behandlar datoranvändning, elevsyn, kompetensutveckling och digital kompetens. Förutom intervjuer med pedagogerna baseras undersökningen på styrdokument, kommunala IT/IKT-strategier, de aktuella skolornas IT-strategier samt observationer i pedagogernas klasser. Elevdatorn används inom en rad olika områden i skolan. Hur pedagogen väljer att använda datorn i undervisningen skiljer sig mellan det tillfrågade inom ett brett svarsområde. Elevdatorn används i alltifrån den mer traditionella klassrumsundervisningen till ett mer nytänkande lärande. Elevdatorn kan även ha funktionen av ett administrativt verktyg som bidrar till förenkling i den befintliga undervisningen. Avsaknaden av en gemensam syn på vad det innebär att satsa på 1:1 och vad som krävs för att en satsning ska vara framgångsrik är en bidragande orsak till att de undersökta projekten ser så pass olika ut. Att pedagogerna inte får någon större möjlighet till kompetensutveckling utan istället är beroende av sitt eget engagemang är också en bidragande orsak till detta. En gemensam syn finns kring behovet av att utveckla elevernas digitala kompetens i syfte att förbereda dem för en allt mer globaliserad och digitaliserad omvärld.

Detta är en studie om fritidshemslärarnas erfarenheter av att använda digitala verktyg i fritidshemmet. Studien syftar till att utforska fritidshemslärares syn på utmaningar och möjligheter med IKT. Frågeställningarna fokuserar på lärarnas erfarenheter och beskrivningar av användningen av IKT. Vår genomgång av tidigare forskning har visat på både möjligheter och utmaningar med IKT i skolmiljöer. Vi har utgått ur en pedagogisk synvinkel som baseras på en kvalitativ studie utifrån empiriskt material som inhämtats från intervjuer med sex fritidshemslärare om deras upplevelser av möjligheter och utmaningar med att använda digitala verktyg i fritidshemsverksamheten. Vi har även analyserat hur elever och fritidshemslärare lär sig av varandra genom att använda digitala verktyg och vilka konsekvenser det har för fritidshemslärarnas yrkesroll. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs begrepp om proximal utvecklingszon, mediering och artefakter. Dessa teorier hjälper oss att förstå hur barn lär genom interaktion och användning av digitala verktyg som kulturella artefakter. Resultaten visar att digitala verktyg kan bidra till att främja elevernas intresse, kreativitet och kunskap om olika ämnesområden. Fritidshemslärarna upplever både möjliga aspekter av digitalintegration och utmaningar som brist på resurser såsom, otillräckligt antal iPads eller att befintliga enheter är föråldrade och behovet av att hantera skärmtid och integritet. I diskussionsavsnittet behandlas studiens resultat och analys i relation till tidigare forskning för att identifiera jämförelsepunkter och likheter. / This is a study on leisure-time teachers' experiences of using digital tools in leisure-time centers. The study aims to explore leisure-time teachers' views on the challenges and opportunities with ICT. The research questions focus on the teachers' experiences and descriptions of using ICT. Our review of previous research has shown both opportunities and challenges with ICT in the school environments. We have approached this from an educational perspective based on a qualitative study derived from empirical material gathered from interviews with six leisure-time teachers about their experiences of the opportunities and challenges of using digital tools in leisure activities. We have also analyzed how students and leisure-time teachers learn from each other by using digital tools and what consequences this has for the professional role of leisure-time teachers. We have adopted a sociocultural perspective, Vygotsky's concepts of the zone of proximal development, mediation, and artifacts. These theories help us understand how children learn through interaction and the use of digital tools as cultural artifacts. The results show that digital tools can help promote students' interest, creativity, and knowledge of various subject areas. Leisure-time teachers experience both possible aspects of digital integration and challenges such as a lack of resources, such as an insufficient number of iPads or that existing devices are outdated, and the need to manage screen time and privacy. In the discussion section, the study's results and analysis are examined in relation to previous research to identify points of comparison and similarities.

This research addresses the growing applications and impacts of AI-generated digital human avatars from software suites like HeyGen. By exploring the role of trust in mediating user interaction with such technology, this study establishes a basic hierarchical model which supports some foundational theories of human-computer interaction, while also calling into question some more recent theories and models previously used to evaluate avatar technology. By modeling user behavior and user preference through the lens of trust, this study is able to demonstrate how this emerging technology is similar to its predecessors and their relevant theories, while also establishing this technology as something distinctly new and largely untested. This research serves as an exploratory study, using notions of social presence, anthropomorphic design, social trust, technological trust, and human source-bias to separate this generation of AI Avatar technology from its predecessors, and determine what theories and models govern the use of this new technology. The findings from this study and their impacts on use-cases are then applied, speculating on prosocial as well as potentially unethical uses of such technology. Finally, this study problematizes the loss of “primary trust” that this technology may afford, highlighting the importance not only of continued research, but also rapid oversight in the deployment of this emerging technology.

Abstract: This thesis investigates the capacity of individuals to detect AI-generated text, and the indicators that enable them to do so. This inquiry is situated in the broader theoretical context of digital capital, the digitization of society, deep mediatization, and AI literacy. Using a quantitative correlation approach, the study tested participants’ accuracy in detecting AI content, and shared factors between participants with high scores on this task. Participants were assessed on a number of self-reported demographic, digital capital, and digital society-based benchmarks in conjunction with AI detection accuracy. The study employed a mix of statistical methods, including logistic regression and point-biserial correlation matrices. However, only a few specific questions within the digital capital and digital society framework had a statistically significant impact on a participant being in the high-accuracy group, and these correlations were weak. Furthermore, two aspects of digital capital actually had a negative effect on the odds of scoring high on the text detection task.  The findings reveal that there is room for more research into what indicators influence human AI detection capabilities, and whether these skills are learnable or inherent to certain individuals. Moreover, the research highlights the necessity of fostering AI literacy, particularly if these capabilities improve human AI detection. While AI systems can ‘catch’ AI-generated text, their efficacy is mixed, and producers of AI text and evaluators are constantly locked in a game of cat-and-mouse, using evolving AI to recognize evolving AI. Thus, human skills are pivotal, lest we become even more dependent on technology in our deeply mediatized society.

This thesis project, conducted in collaboration with Scandinavian Airlines (SAS), investigates how safety-critical internal systems can be designed to enhance usability and user experience through an examination of the Aerodrome Approval system at SAS. Employing a research-through-design approach and utilizing heuristic evaluations, semi-structured interviews, contextual inquiries, and a redesign process, several guidelines for improving usability and user experience have been identified. Key insights reveal that optimizing login functionalities can enhance security and role-specific access, thereby reducing errors and improving the user experience. Consistency in design elements and adherence to standards play a critical role in usability, aiding in error prevention and improving system navigation efficiency. Additionally, effective strategies for error prevention, such as contextual warnings tailored to specific conflicts, help maintain workflow efficiency and prevent user fatigue, whereas ensuring a balanced and timely presentation of information is essential to prevent information overload while still ensuring access to critical data. The project illustrates how multiple usability principles are interconnected yet sometimes conflicting and emphasizes the need to further investigate safety-critical internal systems to a broader extent to be able to identify more generalizable design guidelines in the future.

This study explores operationalizing UX practices in agile software development teams to integrate accessibility in B2B software products. We conducted a qualitative case study, collecting data through a user-centered approach with interviews, a workshop, prototyping, and user testing. Our findings highlight that the sporadic involvement of UX professionals, the B2B context’s restriction of communication with end-users, and the perception of accessibility as a non-critical concern, all limit the operationalization of UX practices. Additionally, the importance of implementing structured approaches to integrate UX practices. This study contributes theoretically by broadening the literature on integrating accessibility through UX practices within agile processes, providing insights into the challenges and strategies of B2B environments, and practically by introducing a prototype ecosystem to help product teams embed UX practices into their workflow for enhancing accessibility.

Allt fler blir allt äldre i Sverige och äldreomsorgen står inför en stor utmaning när resurser i form av ekonomiska medel och rätt personal blir allt svårare att konkurrera om. I eHälsans tidsålder utvecklas det på många håll smarta tekniska lösningar för att effektivisera och kvalitetshöja omsorgsinsatser, något som allt fler aktörer får upp ögonen för. Denna uppsats utreder behovsbilden för att kunna skapa en ny kontaktyta mellan omsorgstagare, närstående och utförare inom äldreomsorg. Uppsatsens resultat är en del av det Vinnova-finansierade projektet BoNUS VO som undersöker förutsättningarna för en sådan kontaktyta. IKT-stödet ska underlätta delaktighet i den egna omsorgen såväl som stödja yrkesutövare i arbetsuppgifter. Data samlades in genom en observationsstudie av hemtjänstarbete, deltagande i gruppsamtal med närstående till omsorgstagare samt kvalitativa intervjuer med 13 informanter som hade erfarenhet av äldreomsorg. Resultatet av dataanalysen visar på att det i dagsläget finns problem som skulle kunna undvikas genom att underlätta kommunikation och informationsdelning mellan användargrupperna. Resultaten visar också på att det finns många diskussionspunkter vad gäller nytta, motsättningar i behov och avvägningen mellan ett översiktligt eller komplext system. Studien konstaterar att det finns utrymme för vidare forskning inom området. / Sweden’s population is steadily growing older and while the demand for care of senior citizens is increasing, care givers are forced to cope with diminishing resources in terms of money and qualified staff. Many put hope in new eHealth technology, as a means of raising efficiency and quality in the every day working situation. This thesis aims to study needs regarding communication, information and interaction between care takers, dependants and caregivers in geriatric care, in order to create a foundation upon which an ICT system may be built to fulfill those needs. The results presented are part of a research project focusing on future ICT systems in healthcare. Data was collected through an observational study, group discussions with informants related to care takers, and qualitative interviews with 13 informants who have extensive experience of geriatric care. The results imply there are existing problems that may be avoided by facilitating information sharing between the aforementioned groups. The study also presents some important points of discussion regarding usefulness, clashing needs of different users, and the balance between simplicity of use and system size.