I vår studie har vi följt projektet Nollklassade, som har i syfte att utveckla och implementerasamordningsmetoder mellan Kommunen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen ochVården. Målet med projektet är att öka samordningen mellan myndigheterna för att dessa påbästa sätt ska kunna stödja de individer som saknar sjukpenninggrundande inkomst,Nollklassade. Syftet med vår studie var att se utvecklingen av samordningsmetoder, vilkahinder och möjligheter som uppstår samt vilka förutsättningar som finns för att projektet skaleda till en hållbar utveckling. Studien genomfördes med induktiv ansats och kvalitativ metod.Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer med anställda från varje organisation föreframtagandet av teorier och tidigare forskning. Det insamlade materialet kategoriseradessedan upp i ämnen där vi utgick från våra frågeställningar; Uppdrag och mål,Samordningsmetoder, Hinder och möjligheter samt Förutsättningar för hållbarhet. Resultatetvisar att implementeringen av samordningsmetoder har kännetecknats av kontinuerligautvärderingar och samverkan mellan myndigheternas chefer, samt handläggarna påKommunen och Försäkringskassan. I vår studie fann vi att organisationsmedlemmarnasattityd mot varandra kan bli ett hinder. Men det största hindret kan den Nollklassade vara,som kan själv förhindra att myndigheterna samverkar med varandra.

Syftet med den här studien är att beskriva hur en skola har tagit fram en egen formulerad språkpolicy och hur skolan arbetar med policyn i praktiken. Studien består av tre huvudsakliga delar. Den första delen beskriver hur språkpolicyn har skapats, den andra vilka tankar lärarna har kring policyn och den tredje visar hur policyn kommer till uttryck i undervisningen. Data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultatet visar på att språkpolicyn har skapats av lärarkollegiet genom gemensamma diskussioner och gruppvis framtagna förslag på formuleringar av policyn. Att det är viktigt att en språkpolicy skapas av de som ska arbeta med den bekräftas av tidigare forskning och teorier inom området. I resultatet framkommer att lärarna ser policyn som ett sätt att skapa ett gemensamt förhållningssätt hos personalen och de lyfter fram policyns helhetsperspektiv på språkutveckling som dess stora fördel. Helhetsperspektivet som ryms i en språkpolicy lyfts också fram av andra forskare. Vidare visar resultatet på att trots att lärarna har olika tankar om centrala begrepp i policyn, exempelvis stöttning, är policyn i högsta grad närvarande hos lärarna i undervisningen. Studiens resultat kan fungera som inspiration för och ge idéer åt skolor som önskar tillämpa ett helhetsgrepp på elevers språkutveckling och ser nyttan i en språkpolicy för att nå dit.

Företag är idag verksamma i en global värld där teknikens snabba utveckling och kundernas alltmer differentierade behov sätter sin prägel på det rådande dynamiska konkurrensklimatet. För att svara mot den dynamiska marknaden använder sig företag av olika strategier. Strategi kan definieras som ett medvetet sökande efter handlingsplan som utvecklar och förstärker företagets konkurrensfördelar. Många företag väljer idag att investera i automatlager för att säkerställa sina konkurrensfördelar. Syftet är att beskriva implementeringsprocessen av ett nytt automatlager på IKEA Industry med fokus på att identifiera motståndet som kan uppstå bland medarbetarna i de olika faserna samt hur motståndet kan hanteras under projektets olika faser. Studien är en fallstudie som genomförts på IKEA Industry fabrik i Älmhult, ett företag verksamma inom möbelindustrin. Den största delen av datainsamlingen är hämtad ifrån intervjuer där respondenterna identifierades utifrån ett snöbollsurval. IKEA Industry interna dokumentation kring projektet och vetenskapliga artiklar är utgör sekundärdata. Resultatet som framgick var att implementeringsprocessen består av fyra olika faser: förstudie, planering, genomförande och uppföljning. Motstånd som identifierats är osäkerhet, oro, anställningstrygget, arbetsglädje. Hanteringen av motstånd tillämpas genom kommunikation, delaktighet, information och utbildning.

No description available.

Ambulanssjukvården i Sverige har de senaste 20 åren utvecklats från att vara en transportorganisation och köra in sjuka och skadade patienter till sjukhus, till att ambulanspersonalen utför kvalificerade medicinska bedömningar och behandlingar prehospitalt. Inom Svensk ambulanssjukvård används ett beslutstöd Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS). Nya arbetssätt behöver skapas för att den prehospitala sjukvårdens kapacitet används optimalt till bedömningen av patientens kontaktorsak till rätt vårdnivå. Syftet med studien var att kartlägga ambulanssjuksköterskans grad av följsamhet till att följa riktlinjer för att utföra ambulant bedömning. Metoden var kvantitativ, prospektiv journalgranskning med datainsamling under fyra månader vilket inkluderade 100 patientjournaler. Materialet beskrevs kvantitativt med beskrivande statistik och bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultatet visade att följsamheten hos ambulanssjuksköterskorna var låg till att följa riktlinjer för ambulant bedömning. Det var endast 58 patienter av 100 inkluderade som tillfrågades om medverkan i studien. Resultatet visar att det krävs åtgärder, fortbildning och mer forskning för att öka följsamheten till forskningsarbete hos ambulanssjuksköterskor.

Syfte med uppsatsen är att undersöka vilka svårigheter svenska modeföretag kan möta vid implementering av CSR i sin värdekedja.  Undersökningen grundar sig på svenska modeföretag som har sin produktion förlagd utomlands. Intervjuer med representanter från Lindex och Indiska har genomförts för att få konkreta exempel, samt intervjuer med tre svenska organisationer som är aktiva inom CSR frågor. För att få svar på syftet har tre aspekter undersökts. Varför och hur modeföretag inför hållbarhetsstrategier i sin verksamhet, om de kan leva upp till sina hållbarhetsmål och om de inte kan leva upp till målen, varför. Resultatet över vilka svårigheter som modeföretag kan stöta på grundar sig främst på strukturella problem i det aktuella produktionslandet. Avsaknaden av transpararens försvårar kontroller av fabrikernas arbete med uppförandekoder. Ju längre bak i värdekedjan man vill kontrollera desto svårare blir det. Lön, diskriminering, mänskliga rättigheter är frågor som företag har svårt att påverka då det är frågor som ligger hos staten. Svenska modeföretag har kommit en lång bit i sitt ansvarstagande men det finns mycket kvar att göra för att övervinna de svårigheter som ligger i vägen för implementeringen av hållbarhet.

Virtual Design and Construction (VDC) is the definition for using BIM in the construction process to simulate and analyse the building. Resulting use of the technology will according to proponents lead to fewer construction errors, a better understanding between stakeholders for the construction project, less communication problems and a smoother construction process. Although BIM has according to researchers a big potential, few companies have succeeded in broad and continues implementation. The study aims to identify the factors affecting the implementation. More precisely identify what factors influencing the decision to adopt VDC and potential barriers in the diffusion process. The empirical findings are based on a case study of NCC Construction Sweden. Data has been gathered thru interviews, field trips and internal documents. The results of the study indicates that four factors influence the decision to adopt VDC; the perceived benefits, associated effort to use the technology, social influences and supporting conditions. Experience from the technology, knowledge about it and how to use will have a positive impact on the decision do adopt. The process of implementing VDC into the organisation is affected by the complex nature of the technology. The technology needs to adapt to the projects context. The barriers identified in the diffusion process can be categorised into three levels; Individual level includes knowledge about the technology and how to use it. Organisational level includes lack of resources, process owner, design of the building process and economy. Interorganizational level includes institutions, standards and knowledge transfer.

Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som implementeringen av samverkansverktyget samordnad individuell plan (SIP) kan medföra för socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen barn och unga. Detta har gjorts genom att sju socialsekreterare från tre olika kommuner har intervjuats.   Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys på datamaterialet har fem olika kategorier skapats där det framgår att socialsekreterarna anser att de har tillräcklig kunskap om samordnad individuell plan trots att de fått en mycket begränsad utbildning. Dock uppger flera socialsekreterare att de skulle kunnat göra fler samordnade individuella planer än de har gjort, vilket förklaras med stress samt i vissa fall osäkerhet. Samtliga socialsekreterare är positivt inställda till samordnad individuell plan men de upplever ändå vissa hinder för att samverkan ska fungera optimalt. Bland annat upplever många att de som representanter får ta ett större ansvar i arbetet med samordnad individuell plan än andra samverkansaktörer. Det framkommer också att socialsekreterarna ser samordnad individuell plan som en möjlighet att dela och inhämta information samt att det förenklar planeringen i ett ärende. Även om arbetet med samordnad individuell plan läggs till socialsekreterarnas övriga arbetsuppgifter kunde samtliga se hur det faktiskt kunde effektivisera deras arbete. För att tydligare förklara resultaten från undersökningen kopplas dessa ihop med tidigare forskning om samverkan och implementering.

SAMMANFATTNING Anton Forsander & Christoffer Johansson Hur beskriver fritidshemslärare tillkomsten av del fyra som en egen del i läroplanen? Engelsk titel: Perceptions of school-age educare teachers on chapter four in the school-age educare curriculum Antal sidor: 27 Syftet med studien är att undersöka om del fyra i läroplanen, som är tillskriven fritidshemmet, förtydligar fritidshemslärarens yrkesuppdrag samt hur uppfattningarna av yrkesrollen skiljer sig mellan olika fritidshemslärare. Studiens frågeställningar är följande: Hur beskriver fritidshemslärare sitt uppdrag med utgångspunkt i del fyra av läroplanen? Hur beskriver fritidshemslärare implementeringen av del fyra i läroplanen? För att få svar på dessa frågor genomfördes sex stycken intervjuer med fritidshemslärare vid olika skolor inom ett avgränsat geografiskt område. Genom att del fyra tillkommit som en egen del i läroplanen har uppdraget för fritidshemslärare förtydligats och delvis förändrat uppfattningen av densamma. Dock framgår det av resultatet att det fortsatt finns ett stort behov av att förtydliga yrkesuppdraget för andra än fritidshemlärare. Implementeringen av del fyra i läroplanen har till största del upplevts som positivt. Fritidshemslärarna själva har länge kämpat för en egen del i läroplanen och uttrycker sig därför positivt till detta. Dock har det framgått att implementeringsarbetet varierat mellan de olika skolorna som deltagit i studien. Då forskning inom området rörande implementering av läroplaner samt hur det berör fritidshemsverksamheten är detta ett område som fortsatt är i stort behov av vidare forskning, samt att denna forskning efterfrågas.

Tjugofemte maj 2018 träder EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR, i kraft vars syfte är att stärka individers skydd av personuppgifter, vilket kan innebära förändringar för hur organisationer hanterar personuppgifter. I Sverige ersätter GDPR den nu gällande Personuppgiftslagen, PuL, och innebär skärpta krav exempelvis genom att personuppgifter som samlas in, sparas och behandlas ska med ett tydligt syfte ha förankring i en av de sex rättsliga grunderna för att vara lagliga att behandla. Inom HR-funktioner behandlas personuppgifter i hög grad och studien syftar därför till att undersöka hur HR-medarbetare upplever att deras arbete kommer påverkas och hur de förbereder sig. Resultaten har studerats i förhållande till Kotters (1998) åttastegsprocess för att genomföra en större förändring, Löfgrens (2012) tankar om implementering av EU-lagar samt implementeringens faser beskrivna av Bertram, Blase och Fixsen (2015). Studien bygger på sex intervjuer med individer som aktivt arbetar med HR inom respektive organisation. Studien visar att HR-medarbetarna i studien upplever att de kommer påverkas i hög grad av GDPR, men att de nått olika långt i förberedelsearbetet på grund av skillnader i organisationerna och bristande information från officiellt håll. Deltagarna i studien är alla överens om att GDPR påverkar HR i allra högsta grad och att den stora skillnaden mot andra införda lagar är att GDPR går in i alla HR-processer. Då studien fokuserat på hur HR-medarbetares upplevelser inför GDPR föreslås en framtida studie om GDPR:s faktiska påverkan när den trätt ikraft.