Tillgänglighet till ortodontisk vård behövde förbättras. Förbättringsarbetet fokuserade på processen för ortodontisk diagnostik och behandling i allmäntandvården. Syftet med förbättringsarbetet var att på ett mer resurseffektivt sätt identifiera och behandla patienter med ett ortodontiskt behandlingsbehov för att öka tillgänglighet och erbjuda patienterna optimal behandling. Studiens syfte var att utifrån berörda tandläkares erfarenheter utvärdera vad som har betydelse för att insatser för bättre ortodontisk vård fungerar som de gör. Förbättringsarbetet utgick från strukturen i förbättringsrampen. I fallstudien användes data från enkäter, intervjuer och förbättringsarbetet. Gemensam tolkning genomfördes med triangulering. Riktlinjer och förändrade ortodontikonsultationer infördes. Tiden för konsultationer för ortodontisten minskade trots bibehållen mängd patienter. I fallstudien identifierades stödjande och hindrande faktorer av betydelse för utfallet av förbättringsinsatserna.  Förändringar i processen för ortodontisk diagnostik och behandling i allmäntandvården bidrog till att frigöra tid för ortodontisten och därmed förbättrad tillgänglighet till specialisttandvård för patienterna. Stödjande och hindrande faktorer av betydelse för insatser för bättre ortodontisk vård kan komma till nytta vid spridning av arbetssättet. / Access to orthodontic care needed to be improved. The improvement project focused on the process for orthodontic diagnosis and treatment in general practice. The aim of the improvement project was to make the process for orthodontic diagnosis and treatment planning more efficient, to improve accessibility and offer patients optimal treatment. The study aimed to explore the experience of dentists in general practice related to the impact of changes on orthodontic care. The improvement project followed the steps of the improvement ramp. In the case study data from questionnaires, interviews and the improvement project were used. Triangulation was used for interpretation. Guidelines and alterations in orthodontic consultations were introduced. Scheduled time for consultations was reduced, despite no change in the number of patients. The case study identified constraining and enabling factors to be considered in relation to the improvement project. Changes in the process contributed to making consultations less time consuming and thereby useful to improve accessibility to care. The impact of constraining and enabling factors in relation to the improvement efforts can promote transfer of learning to other caregivers in adopting improvement activities.

Using ethnographic research in the form of an outcomes assessment, this project aims to unpack and evaluate the experiences of students and significance of the key concepts shared during the Live Algoma-Improvement Science course/and associated projects during the 2015-2016 and 2016-2017 school years. Through the use of evaluative techniques such as interviews, focus groups, and a survey, I endeavor to both strengthen and inform the work Live Algoma is doing and highlight to the community and other stakeholders the valuable impact of this initiative on the students. As part of the Improvement Science course, students from the Algoma School District were trained on key concepts such as failing forward, PDSA, and ways of being to empower them to better handle individual project management, life challenges, and goal setting. While this project was expansive in overall scope, this outcome evaluation sought to understand the retention and internalization by program participants of key concepts imparted from the Improvement Science course and related projects. The findings provide strategic and targeted insights into the success of the course and opportunities for refinements in future Improvement Science courses and school and community projects with Live Algoma and the Algoma School District.

Sammanfattning Bakgrund: Lymfödem är en kronisk symtomdiagnos som kräver livslång behandling där egenvård är en viktig del. Bristande egenvård leder till försämrat lymfödem och större benägenhet för erysipelasinfektioner. Problemet är att patienterna känner sig osäkra på egenvård av lymfödem och tvivlar på dess effekt. Syfte: Förbättringsarbetets syfte var att skapa förutsättningar och bättre följsamhet till patienters egenvårdsbehandling för att bidra till bibehållet eller förbättrat stadie av lymfödem och uppleva en god hälso-relaterad livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med lymfödem, erfarenhet av den lymfterapeutiska vårdtjänsten och redogöra för patienters förbättringsförslag för att förbättra egenvård. Metod: Förbättringsarbetet genomförs med inspiration från tjänstedesign och förbättringsmodellerna 5P, Nolans förbättringsmodell och PGSA.Studien utförs med tematisk analys och beskrevs utifrån delar av Kanomodellen av Noriaki Kano; bas-, uttalade- och omedvetna behov. Resultat: Patienter blir säkrare på att göra egenvård om de har en egenvårdsplan och lymfterapeuterna blir tydligare i sin kommunikation med checklistan och i samskapande med patienten. Resultat från studien visar att lymfterapeuterna behöver bättre kommunicera egenvård och anpassa informationen individuellt. Slutsatser: Genom att patienterna delar med sig av sina erfarenheter och förbättringsförslag kan vi skapa ett lärande och öppna upp för mer patientinvolvering i utvecklingsarbetet. / Summary Background: Lymphedema is a chronic diagnosis that requires lifelong treatment where self-care is an important part. Lack of self-care leads to impaired lymphedema and greater tendency for erysipelas infections. The problem is that patients feel insecure about self-care of lymphedema and doubt its effect.  Purpose: The purpose of the improvement work was to create better compliance to the patients self-care treatment. The purpose of the study was to describe patients 'experiences of the lymphatic care service and living with lymphedema and also the patients' improvement suggestions for improving self-care. Method: With inspiration from service design and the improvement models 5P, Nolan's improvement model and PGSA. The study with thematic analysis method was described from parts of the Kano model by Noriaki Kano; basic-, expected- and  unexpected needs. Results: Patients become more confident in self-care if they have a self-care plan and the Lymphatic Therapists become clearer in their communication by a checklist and in collaboration with the patient. Results from the study show that the lymphatic therapists need to better communicate self-care and adapt the information individually.  Conclusions: By sharing patients' experiences and suggestions for improvement, we can create learning and more patient involvement in development work.

För att handha patienter drabbade av akut stroke finns inom Region Gävleborg en rutin kallad Rädda hjärnan. Siffror från kvalitetsregistret Riksstroke visade att det på Gävle sjukhus tog längre tid till livsavgörande behandling än genomsnittligt i Sverige. Orsaken var okänd.   Ett förbättringsarbete inleddes enligt Vanguard metoden, som stipulerar att systemet måste granskas innan förändringar kan testas. Det uppdagades att patienterna ofta handhas av läkare under upplärning och att trombolysbehandlingen kunde tidigareläggas i flödet. En studie genomfördes samtidigt med critical incident technique (CIT). Sex intervjuer och fyra observationer utfördes kring personalens agerande och upplevelser.   Syftet med förbättringsarbetet var att förändra rutinen för att göra tiden till trombolys så kort som möjligt samt att höja kompetensen i två steg. Syftet med studien var att finna kritiska händelser som påverkar patienternas väg mot behandling.   Resultatet av förbättringsarbetet visar att det skett en förändring kring kompetensen i läkargruppen som handhade rädda hjärnan flöden. En ny rutin hann delvis införas, men arbetet pausades på grund av den världsomspännande Covid-19 pandemin. Delaktighet och samverkan över klinikgränser var avgörande för att åstadkomma förändring. Studien fann 123 kritiska händelser som påverkade patientens väg mot behandling, vilka bekräftade nyttan av förbättringsarbetets intentioner, samt fann ytterligare förslag till förändringar. / To treat patients suffering from acute stroke, there is a routine in the Gävleborg Region called Save the Brain. However, data showed that the time to life-decisive treatment was longer than average in Sweden. The cause was unknown.   An improvement project was initiated according to the Vanguard method. It was discovered that patients were often handled by physicians during training and that thrombolysis could be moved to the X-ray department. A study was conducted simultaneously using the critical incident technique (CIT), consisting of six interviews and four observations.   The purpose of the improvement work was to implement a new routine and to increase competence in two steps. The purpose of the study was to find critical events that affect patients' path to treatment.   The result showed that there had been a change in the competence of the medical team that handles the patient. A new routine was partially introduced, the work was paused due to a worldwide pandemic. Participation and collaboration across clinic boundaries were crucial in bringing about change. The study found 123 critical events that affected the patient's path to treatment. They confirmed the intentions of the project, and at the same time found new suggestions for change.

The purpose of this quantitative study was to determine if there was a significant difference in the dependent variables- teacher expectations, self-efficacy, and collective efficacy among the three levels of the independent variable- membership in one three literacy networks in Tennessee- Leading Innovation for Tennessee (LIFT), Read to Be Ready Coaching Network (RTBR), and Tennessee Early Literacy Network (TELN)- and if significant correlations existed between the dependent variables for each network. The population consisted of 161 K-3 Tennessee teachers who had been involved in the work of one of the three networks. Participants responded to an online survey via Google Forms which combined questions from published surveys found to be valid and reliable in measuring teacher expectations, self-efficacy, and collective efficacy. Quantitative data were analyzed with a series of one-way analysis of variance tests, and Pearson correlation coefficients. The mean score for the LIFT network was significantly higher in teacher expectations, self-efficacy, and collective efficacy than RTBR or TELN. Strong positive correlations were found between self-efficacy and collective efficacy for each of the three networks, moderate correlations between teacher expectations and collective efficacy were found in LIFT and TELN, and a moderate correlation was found between teacher expectations and self-efficacy in LIFT.

I Barn- och ungdomsklinikens strävan efter barnanpassad vård har behandlingssituationer framför allt identifierats som en utmaning, där det medicinska perspektivet ibland bedöms vara överordnat det barnrättsliga. Forskning och evidens visar att när sjukhusclowner och medarbetare samverkar i behandlingar och procedurer minskar barnens oro, stress och smärta och trygghet, delaktighet och självbestämmande ökar. Syftet med förbättringsarbetet är att förbättra samverkan mellan sjukhusclowner och medarbetare och därigenom bidra till och stärka barnanpassad vård. Utifrån detta sattes ett mål om att öka samverkan från 16%-75%. Syftet med studien är att undersöka möjligheter och hinder mellan sjukhusclowner och medarbetare i barn- och ungdomssjukvården för en hållbar samverkan. Två förändringsidéer har arbetats med; skriva en rutin för samverkan och skapa en e-utbildning. Förbättringsarbetets metod utgår från mikrosystemet och beskrivs genom förbättringsrampen. Studien är kvalitativ och har använt tematisk innehållsanalys med induktivansats. Patientens röst kommer från resultatet av strukturerade intervjuer som genomfördes med 15 barn i åldrarna 0–15 år och deras föräldrar. Övrigt insamlat material kommer från enkäter till medarbetare, en fokusgrupp och fyra djupintervjuer med medarbetare och sjukhusclowner.Målet på 75% samverkan nåddes under mars. Det resultatet visar är att information, kommunikation och workshops gett önskad effekt. Studiens resultat lyfter fram två teman med vardera två kategorier. Det första temat berör gemensamma incitament som knyter samman grupper, med kategorierna värdet av ett reflekterande arbetssätt och uppbyggnad av gemensam kunskap. Det andra temat är hållbarhet i förbättringsarbete, med kategorierna förbättrad systematik och struktur och tillgänglighet och trygghet.Slutsatsen är att informanterna anser att den barnanpassade vården stärks när sjukhusclowner och medarbetare samverkar i behandlingar och procedurer. Sjukhusclownernas tillgänglighet ses som det största hindret för samverkan. För att skapa en gemensam kunskapsgrund och hållbarhet i förbättringsarbetet behöver det interprofessionella lärandet och arbetet stärkas genom bl.a. användandet och skapandet av nya och befintliga forum. / In the striving for child-friendly care, treatment situations have above all been identified as a challenge, where the medical perspective is sometimes judged to be superior to childrens rights. Research and evidence show that when hospital clowns and staff collaborate in treatments and procedures, children's anxiety, stress and pain decrease and security, participation and self-determination increase.The purpose of the improvement work is to improve collaboration between hospital clowns and employees and thereby contribute to and strengthen child-friendly care. Based on this, a goal was set to increase collaboration from 16% -75%. The purpose of studies is to investigate opportunities and prevent between hospital clowns and employees in child and adolescent health care for a sustainable collaboration. Two ideas for change have been worked on; write a routine for collaboration and create an e-learning.The method of improvement work is based on the microsystem and is described through the improvement ramp. The study is qualitative and has used thematic content analysis with an inductive approach. The patient's voice comes from the results of structured interviews conducted with 15 children aged 0–15 years and their parents. Other material collected comes from surveys of employees, a focus group and four in-depth interviews with employees and hospital clowns.The target of 75% collaboration was reached in March. The results that shows is that information, communication and workshops have the desired effect. The results of the study highlight two themes, each with two categories. The first theme concerns common incentives that connect groups, with the categories the value of a reflective approach and the building of common knowledge. The second theme is sustainable in improvement work, with the categories improved systematics, structure and accessibility and security.The conclusion is that informants believe that child-friendly care strengthens when hospital clowns and staff collaborate in treatments and procedures. The availability of hospital clowns is seen as the biggest obstacle to collaboration. In order to create a common knowledge base and sustainability in the improvement work, interprofessional learning and work need to be strengthened through e.g. the use and creation of new and existing forums.

WHO tog 2009 fram en checklista för att öka patientsäkerheten i samband med operationer, SafeSurgery Checklist [SSC] eller på svenska: Checklista för säker kirurgi. Syftet med checklistan är attförebygga de risker som kan leda till vårdskador vid operationer och att förbättra operationsteametskommunikation. Detta via ett antal säkerhetsfrågor samt att alla på operationssalen presenterar sig mednamn och profession.En rad studier visar på att checklistan om den är rätt använd reducerar operationskomplikationerna.Dessvärre finns det också studier som menar att följsamheten till checklista för säker kirurgi brister.I en kartläggning på författarens arbetsplats så identifierades flera förbättringsgap. Det framkom blandannat att det i operationsteamen brister i följsamhet på flera punkter i checklistan och att det var storaskillnader i hur den genomfördes. Det visade sig också att flera professioner i mikrosystemet inte kändesig delaktiga och inkluderade när checklistan genomfördes.Författaren valde därför att genomföra ett förbättringsarbete för att få bättre följsamhet till checklistaför säker kirurgi. Förbättringsarbetet genomfördes i samband med att den ursprungliga checklistanskulle ersättas med en uppdaterad version, Checklista 2.0 framtagen av Landstingens ömsesidigaförsäkringsbolag.Med Nolans förbättringsmodell som stöd så genomfördes utbildningsdagar, workshops och dialogerunder 2020–2021. Därefter infördes Checklista 2.0 på en operationssal som ett pilottest.En majoritet av medarbetarna upplevde att de nya rutinerna förbättrat delaktigheten. Sedan november2021 så är de nya rutinerna implementerade på hela avdelningen.Under 2022 genomfördes en kvalitativ intervjustudie som undersökte operationsteamets uppfattningav vilka faktorer som påverkat följsamheten under tiden förbättringsarbetet pågick. Resultatet mynnadeut i tre teman; motivation, ledarskapets betydelse och känsla av tillhörighet.Resultatet kan användas som vägledning för framtida förbättringsarbeten och förändringar i rutiner.Det kan ge en ökad förståelse för att operationsteamets professioner har olika utgångslägen. Därförbehöver förändringar som berör flera professioner ta hänsyn till dessa utgångslägen för att bliframgångsrika.Mer forskning kring vad som påverkar patientsäkerhetskulturen inom hälso- och sjukvården behövs ochden behöver ta hänsyn till samtliga professioner som verkar inom kontexten. / In 2009, WHO introduced a checklist to increase patient safety during surgery, Safe Surgery Checklist[SSC]. The purpose of the checklist is to prevent risks that can lead to medical injuries during surgeryand to improve team communication.A number of studies show that the checklist, if used correctly, reduces surgical complications.Unfortunately, there are also studies that suggest that compliance with the checklist for safe surgery isinaccurate.In a survey at the author's workplace, several improvement gaps were identified. It emerged, amongother things, that there was a lack of compliance in surgery teams and there were major differences inhow the checklist was carried out. It also turned out that several professionals in the microsystem didnot feel involved and included when the checklists were conducted.The author therefore chose to carry out an improvement work to get better compliance to the SSC. Theimprovement work was carried out in connection with the original checklist being replaced with anupdated version, Checklist 2.0, developed by the County Council's mutual insurance company.With Nolan's improvement model as support, training days, workshops and dialogues were heldbetween 2020–2021. Then Checklist 2.0 was introduced in one theatre as a pilot test.A majority of the employees felt that the new routines improved participation. Since November 2021,the new routine have been implemented throughout the department.In 2022, a qualitative interview study was conducted that examined the surgical team's perception ofthe factors that affected compliance during the improvement work. The result resulted in three themes.Motivation, the importance of leadership and sense of belonging. The perception differed somewhatdepending on one's professional affiliation.The results can be used as a guide for future implementations and changes in routines. It can provide anincreased understanding that the surgical team's professions have different starting points and thereforechanges that affect several professions need to take these starting points into account in order to besuccessful.More research on what affects the patient safety culture in health care is needed and it needs to take intoaccount all professions that operate in the context.

No / Hospitals are under pressure to reduce waiting times and costs. One strategy that may be effective focuses on optimising the flow of emergency patients. We undertook a patient flow analysis of older emergency patients to identify and address delays in ensuring timely care, without additional resources. Prospective systems redesign study over 2 years. The Geriatric Medicine Directorate in an acute hospital (Sheffield Teaching Hospitals NHS Foundation Trust) with 1920 beds. Older patients admitted as emergencies. Diagnostic patient flow analysis followed by a series of Plan Do Study Act cycles to test and implement changes by a multidisciplinary team using time series run charts. 60% of patients aged 75+ years arrived in the Emergency Department during office hours, but two-thirds of the admissions to GM wards were outside office hours highlighting a major delay. Three changes were undertaken to address this, Discharge to Assess, Seven Day Working and the establishment of a Frailty Unit. Average bed occupancy fell by 20.4 beds (95% confidence interval (CI) -39.6 to -1.2, P = 0.037) for similar demand. The risk of hospital mortality also fell by 2.25% (before 11.4% (95% CI 10.4-12.4%), after 9.15% (95% CI 7.6-10.7%) which equates to a number needed to treat of 45 and a 19.7% reduction in relative risk of mortality. The risk of re-admission remained unchanged. Redesigning the system of care for older emergency patients led to reductions in bed occupancy and mortality without affecting re-admission rates or requiring additional resources.