Interplay has always been a key characteristic of jazz and improvised music. The ability to communicate in real-time and to build on each other's ideas is essential in this genre, where the very essence of the music lies in the musical conversation between musicians. The purpose of this essay is to investigate different methods for developing a beneficial foundation for collective creativity, and to discern how the various qualities of the guitar affect the resulting interplay within the group - in this case a guitar trio with bass and drums. In addition to this, I have also worked with a specific method for composing, with the aim to write new music for the specific musicians in this group. Through the usage of ensemble exercises we investigated parameters such as dynamics, contrasts, and motifs. We noticed that it wasn’t mainly the exercises that led to progress, but rather the conversations about the music we had just played. The composing method was a highly tangible and creative way of capturing the trio’s musical nature. Since the ideas for the compositions came straight from the musicians themselves, the music I wrote came to properly reflect the group and our particular sound. / <p>Medverkande musiker: Agnes Persson; elgitarr, Jakob Ulmestrand; kontrabas, Ludwig Aronsson; trumset, Maja Svantesson; sång. Repertoar:"Låt 1", "Låt 4/Kvarnen", "Låt 5", "Låt 3", "Jordens Hjärta" (Dikt av Peter Curman). Samtliga kompositioner skrivna av Agnes Persson med band.</p>

Jag har undersökt sätt att integrera ett mer rytmiskt fokus i min improvisation som kontrabasist, och hur det rytmiska fokuset påverkat min improvisation. Jag har jämfört inspelningar och transkribtioner från innan och efter jag började applicera mer rytmik i mina soloinsatser, med målet att hitta skillnader mellan de två och se huruvida de skillnaderna är positiva eller inte. Som forskningsbakgrund har jag tittat på vilken roll kontrabasen har i ensemblen historiskt och hur den interagerat med resten av gruppen. Slutligen har jag också undersökt på vilka olika sätt den rollen har fyllts, och hur de i sin tur utvecklats genom åren.

Syftet med det här arbetet har varit att bidra med mer kunskap i vad gymnasieelever medhuvudinstrumentet elgitarr uttrycker i sina upplevelser och reflektioner kring det musikaliskamomentet improvisation analyserat utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. I arbetet användes enkvalitativ forskningsmetod, bestående av en improvisation i form av ett jam som trigger samt ensemistrukturerad fokusgruppsintervju med två deltagare som gick i trean på det estetiskaprogrammet med inriktning musik och hade elgitarr som huvudinstrument. Resultatet visar på attdeltagarnas uttryckta upplevelser kring improvisation ändras beroende på vilket sammanhang denutförs i, att deltagarna upplever improvisation som något personligt och kreativt, att deltagarnaupplevt en större förväntan från sin omgivning att kunna improvisera eftersom de är gitarrister samtatt deltagarna hade svårt att sätta ord på vad övning inom improvisation innebär. / The purpose of this study has been to contribute more knowledge into what high school students with the main instrument electric guitar express in their experiences and reflections about the musical element of improvisation analyzed from a social psychological perspective. In the study, a qualitative research method was used, consisting of an improvisation in the form of a jam as a trigger before the focus group interview and a semi-structured focus group interview with two participants who were in the third year of the aesthetic program with a majoring in music and had electric guitar as their main instrument. The results show that the participants expressed experiences of improvisation change depending on the context in which it is performed, that the participants experience improvisation as something personal and creative, that the participants experienced a greater expectation from their surroundings to be able to improvise because they are guitarists, and that the participants had difficulty defining what practice within improvisation entails.

Med anledningen av att jag upptäckt en stor rädsla för improvisation bland elever har syftet med utvecklingsarbetet varit att undersöka hur en lektionsserie i musikstilen boogie-woogie inverkar på pianoelevers relation till improvisation. Undersökningen har genomförts på individuella pianolektioner, på en gymnasieskola, där lektionerna bestått av specifika metodiska tillvägagångsätt för improvisation inom ramen för den givna musikstilen. Innan lektionsseriens start och efter lektionsseriens avslut har eleverna intervjuats i syfte att kunna besvara studiens frågeställningar huruvida elevernas relation till improvisation förändrats. Under den inledande intervjun framkom det att fyra av fem informanter hade väldigt liten erfarenhet av improvisation. Genom undervisning om konkreta improvisationsmetoder i en musikstil som förespråkar lekfullhet har informanternas relation till improvisation stärkts. Informanterna med liten tidigare erfarenheter har uttryckt att de vågar improvisera i högre utsträckning, medan informanten med stor tidigare erfarenhet anser sig ha fått fördjupad förståelse för olika improvisationsmetoder. Samtliga elevers självförtroende som pianister har även stärkts till följd av genrespecifika inslag. Undersökningen visar att begränsningar i musicerandet gör improviserandet mer lustfyllt och avspänt.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.