I denna undersökning har jag studerat min improvisatoriska musikalitet och hur den förändras av instrumenten jag spelar, nämligen kontrabas och elbas. Sammanlagt fyra improvisationer, två på varje instrument på två olika jazzstandarder, spelades in med hjälp av egenproducerade backing tracks. Improvisationerna transkriberades och analyserades sedan i syfte att utöka min förståelse för hur mitt musikaliska uttryck påverkas av mina huvudinstrument. Detta arbete har resulterat i större insikter om mig själv som improvisatör och musiker samt om de båda instrumentens möjligheter och begränsningar.

Syftet med denna studie är att kartlägga olika metoder för improvisationsinlärning på elgitarr för att sedan undersöka om det finns ett samband mellan gitarristens erfarenhet och vilken metod hen föredrar. Metoderna är framtagna från litteratur. Efter att metoderna tagits fram utformades en enkät helt baserad på dessa metoder. Frågorna i enkäten är riktade till gitarrister med olika yrkesroller och erfarenheter. Den riktar sig till gitarrlärare, musiker, gitarrelever och hobbygitarrister. Frågorna är utformade så att det framgår hur lång erfarenhet gitarristen har, vilken genre gitarristen föredrar samt vilken inlärningsmetod gitarristen föredrar. Målet med studien var att kunna kartlägga olika kategorier för att tydligt kunna urskilja vilka olika metoder som finns samt vilken metod som föredras av gitarrister med olika erfarenhet. Målet var också att kunna hitta en korrelation mellan ålder och föredragen improvisationsmetod samt hitta en korrelation mellan år av erfarenhet och föredragen improvisationsmetod. Resultatet visade att det finns improvisationsmetoder som föredras mer än andra och att det finns en viss typ av korrelation i svaren. Diskussionen lyfter enkät som metod och hur den gav mig insikter om vad man egentligen kan lyfta ur svaren. Bristerna i metoden lyfts också och hur studien kan kompletteras. Resultatet visade även att studien inte kan visa när vilken inlärningsmetod är bäst lämpad.

Mit der vorliegenden Dissertation möchte ich einen Beitrag zur Erforschung des schriftlosen Kontrapunktes leisten. Damit sollen die Studien zum contrapunto alla mente aus den letzten Jahren, die neues Licht auf dieses Phänomen geworfen haben, um einen Bereich erweitert werden, der bis jetzt wenig Beachtung gefunden hat: die weitere Entwicklung des improvisierten Kontrapunktes in Spanien bis ins 18. Jahrhundert. Dadurch eröffnen sich neue Perspektiven für das Verständnis der spanischen Musikkultur des Barockzeitalters. Zu den expliziten Informationen aus den Quellen, die bereits zugänglich gemacht worden sind, soll ein Teil des implizites Wissens hinzutreten, das in den Contrapunto-Lehren – insbesondere in den Notenbeispielen – eingefangen ist. Die vorliegende Arbeit ist also ein Versuch, dieses implizite Wissen freizusetzen. Auch wenn die tatsächlich erklungenen Improvisationen nicht konkret rekonstruierbar sind, lässt sich die Methodik, mit der professionelle Kontrapunktisten ausgebildet wurden, anhand der Contrapunto-Lehren gut nachvollziehen. Im Kern der Dissertation steht eine vergleichende Untersuchung der Quellen, die versucht, Antworten auf eine zentrale Frage zu finden: Nach welchen Methoden und Techniken hat man in Spanien um 1700 gelernt, Kontrapunkt zu improvisieren? / With this dissertation, I would like to make a contribution to the study of scriptless counterpoint. In doing so, the studies on contrapunto alla mente from recent years, which have shed new light on this phenomenon, will be expanded to include an area that has received little attention until now: the further development of improvised counterpoint in Spain up to the 18th century. The core of the dissertation is a comparative study of the sources, which attempts to find answers to a central question: What methods were used to learn to improvise counterpoint in Spain around 1700?

Syftet med vår studie var att undersöka hur en tjejgrupp utforskar mod genom improvisationsövningar. I vår studie fokuserade vi framför allt på tre aspekter av mod, nämligen: tjejgruppen, självkänsla och prestation. Våra frågeställningar var: Hur påverkades tjejgruppen av improvisationsövningarna? På vilket sätt kan improvisationsövningarna vara ett verktyg för tjejerna att lära känna sig själva? Samt Hur kan improvisationsövningarna stötta deltagarna att ”ta plats” i gruppen genom sina prestationer? Tjejgruppen utgjorde plattformen där varje deltagares självkänsla och prestation belystes.För att kunna närma oss frågeställningarna valde vi att utföra en kvalitativ studie bestående av fyra tjejer. Vi genomförde tre improvisationspass tillsammans med tjejgruppen på deras fritidsgård i Malmö. Avslutningsvis fick gruppen utvärdera vad de upplevt under våra tre pass tillsammans genom en gestaltning. Det empiriska materialet silade vi sedan genom vår teoretiska utgångspunkt, det personlighetsutvecklande perspektivet (Sternudd, 2000) som utgörs av en inledningsfas, ageringsfas och bearbetningsfas. Valet av teoretisk utgångspunkt underlättade observationen av deltagarnas process från pass 1-3. I resultatet såg vi en märkbar skillnad hos deltagarna i form av kroppsspråk, aktivitet, verbalitet och reflektioner, idérikedom och tron på sina egna idéer. Tjejerna visade en påtaglig förändring då modet att våga prova ökade trots utmaningarna de ställdes inför. De erfarenheter vi tillägnat oss med deltagarna i mötet med improvisationsövningarna, visar hur tjejerna har vågat ta större plats. En möjlig konklusion av vår studie är att improvisation har stor potential för att arbeta med deltagarnas självkänsla, att våga ta plats och prestationer. Nyckelord: Mod, tjejgrupp, självkänsla, prestation, improvisation

This thesis will explore the application of comemdia dell'arte technique to a contemporary performance. UCF's spring 2005 production of Molière's The Trickeries of Scapin will serve as a resource in both commedia dell'arte's ability to resonate with a modern audience as well as an analysis of the actor's process in fusing elements of commedia dell'arte and contemporary acting techniques. This document will include a thorough description of the history and origins of commedia dell'arte in order to decipher existing elements today. Also included, will be major influences on commedia dell'arte including Greek and Roman Comedy. It is important to discuss Roman comedic playwrights Plautus and Terence as two major influences on both the style of commedia dell'arte as well as major influences on Molière and his writing. A description of both playwrights previously mentioned will be given as means to explore the similarities between the two playwrights and Molière, specifically the similarities of Terence's Phormio and Molière's The Trickeries of Scapin. In addition to exploring the history behind commedia dell'arte and Molière, this thesis will include the rehearsal process of creating a contemporary version of Molière's Zerbinette. The application of the previous two years of graduate work including studies of Laban, Linklater, and Cicely Berry will be used in creating Zerbinette's vocal and physical life in a contemporary fashion, while maintaining certain elements of the commedia dell'arte style. In concluding this thesis, the evolution of commedia dell'arte will be discussed, and how it is in existence today. Just as commedia dell'arte evolved in the seventeenth century from previous art forms, it has never stopped evolving, constantly being influenced by every generation. From Greek Comedy playwrights' such as MeNander, to Roman comedic playwrights such as Plautus and Terence, to farcical and satirist Molière, commedia dell'arte does exist today, and will be examined throughout this thesis project.

In this essay I will be exploring the work of five significant jazz trumpet players of the 20thcentury: Miles Davis, Clifford Brown, Lee Morgan, Freddie Hubbard and Woody Shaw. I will be delving deeper into the styles of these five trumpeters to find some characteristics of their improvisation. After that I will implement them into my own jazz improvisation vocabulary. By studying transcriptions of their solos, reading articles and watching videos about these trumpeters and their playing style, I intend to create exercises in order to add these aspects of their playing into my own improvisation. I will also explore the mental aspect of playing specifically jazz trumpet, and how the mindset can help develop my playing by studying how the aforementioned players’ mindset and attitude appears in their playing. The results will be a host of exercises which I created on my own, or acquired from other musicians, and different ways of approaching jazz improvisation on the trumpet.

In this essay I will be exploring the work of five significant jazz trumpet players of the 20th century: Miles Davis, Clifford Brown, Lee Morgan, Freddie Hubbard and Woody Shaw. I will be delving deeper into the styles of these five trumpeters to find some characteristics of their improvisation. After that I will implement them into my own jazz improvisation vocabulary. By studying transcriptions of their solos, reading articles and watching videos about these trumpeters and their playing style, I intend to create exercises in order to add these aspects of their playing into my own improvisation. I will also explore the mental aspect of playing specifically jazz trumpet, and how the mindset can help develop my playing by studying how the aforementioned players’ mindset and attitude appears in their playing. The results will be a host of exercises which I created on my own, or acquired from other musicians, and different ways of approaching jazz improvisation on the trumpet. / <p>My examenskonsert was 25th of February, 2022</p>

No description available.

Syftet med arbetet är att förbättra min improvisationsförmåga genom att analysera kända gitarrister inom genren fusions användande av harmonik och teknik i sitt solospel och implementera dessa idéer i mitt eget spel. Jag avgränsade analysen till fyra solon som hade olika egenskaper för att få en översiktlig bild av byggstenarna i fusiongitarristernas improvisation. Resultatet av arbetet var tre improvisationer i genrerna pop, rock och fusion där jag implementerade de idéer jag lärt mig över bakgrunder jag själv skapat. Arbetet är ämnat för dem som spelar rock/pop och vill utveckla sin improvisationsförmåga.

This bachelor thesis concerns an analysis of the concept of lyric improvisation, meaning improvising over the melody and lyrics of a jazz standard within the classic vocal jazz tradition. In order to explore this concept, I have studied the use of melody alteration in the song “Mean to Me” as performed by the renowned jazz vocalists; Sarah Vaughan, Betty Carter, and Ella Fitzgerald. After transcribing one chorus each from the three singers, where they improvised melodically and rhythmically while maintaining the lyric, I discovered specific vocal improvisational tools they all used, which I then formulated into a list. The list divided the tools into three categories; melodic, rhythmic, and lyric-related tools. Then I practiced applying these tools to my craft as a jazz vocalist and later presented my adaption of the concept of lyric improvisation in a concert at the Royal College of Music in Stockholm. In conclusion, studying vocal tools for lyrical improvisation made me discover that it’s not merely the selection of tools but how one uses and combines the tools that define a jazz vocalist’s individualistic, improvisational style. / <p>Repertoar:</p><p>Mean to Me (Fred E. Ahlert/Roy Turk)</p><p>Medley: I Love You/What is This Thing Called Love (Cole Porter)</p><p>The Month of May (Emmalisa Hallander)</p><p>Leaving or Arriving (Emmalisa Hallander)</p><p>But Not for Me (George Gershwin/Ira Gershwin)</p><p>Lush Life (Billy Strayhorn)</p><p></p><p>Medverkande musiker:</p><p>Emmalisa Hallander - sång</p><p>Milos Lindegren - piano</p><p>Jakob Ulmestrand - kontrabas</p><p>Henrik Jäderberg - trummor</p>