Anstalten Hall utanför Södertälje tillhör säkerhetsklass A, vilket innebär att de intagna utgör en hög risk för allmänheten. De anställda har därmed ett stort ansvar i att upprätthålla säkerheten på anstalten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga samband mellan kriminalvårdarnas personlighet, deras upplevelse av säkerhetsklimatet och upplevda incidenter. Vidare studerades könsskillnader avseende personlighetsdrag och upplevelse av säkerhetsklimat. För att undersöka detta användes säkerhetsformuläret NOSACQ-50 och personlighetsskalan Swedish universities Scales of Personality (SSP). Totalt ingick 30 deltagare i studien. Signifikanta samband fanns mellan personlighetsdragen misstroende, bitterhet, somatisk ångestbenägenhet, social konformitet och verbal aggressionsförmåga i förhållande till hur de anställda upplevde säkerhetssystemet samt ledningen och kollegornas säkerhetsarbete.  Signifikanta skillnader i personlighetsdragen fanns endast mellan mäns och kvinnors somatiska ångestbenägenhet, där kvinnor hade utmärkande högre värden. I övrigt visades inga signifikanta skillnader mellan personlighetsdragen. Vad det gällde upplevelser av säkerhetsklimatet på anstalten mellan könen kunde vissa skillnader utläsas, men dessa var inte signifikanta. Resultaten antyder att människor som arbetar inom kriminalvården är ganska lika varandra och att personlighetsdrag till viss del kan inverka på upplevelsen av arbetsplatsens säkerhetsklimat. Då antalet deltagare är begränsat bör dock slutsatser dras med försiktighet. / The prison Hall near Södertälje has safety class A. This means that prisoners constitute a high risk to the public and the employees have a great respons­ibility in maintaining security at the prison. The purpose of this study was to explore possible relationships and differences between the prison officers’ views on safety climate and their personal traits. Furthermore gender differences in personality traits and experience of safety climate were studied. The security form NOSACQ-50 and Swedish universities Scales of Personality (SSP) were used. A total of 30 participants were included in the analysis. Significant correlations were found between the personality traits mistrust, embitterment, somatic trait anxiety, social desirability and verbal trait aggression in relation to how the employees experienced the safety climate. Significant differences in personality traits were found between male and female only in somatic trait anxiety, where women had distinctively higher values then men. When it came to perceptions of safety climate between the sexes some differences could be seen, but these were not significant. The results suggest that men and women working in prisons are quite similar and that personality traits may to some extent affect the experience of the workplace safety climate. As the number of participants is limited, however, care should be taken when making conclusions.

Bakgrund: Intensivvårdsavdelningen är en högteknologisk miljö där kritiskt sjuka patienter vårdas. Intensivvårdssjuksköterskor möts ständigt av situationer där de utsetts för stress. Det kan vara situationer, anhöriga eller identifiering med patienten som ger emotionell stress. Stress som inte hanteras kan ge följdsjukdomar, kvarvarande emotionell påverkan och leda till utbrändhet. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av emotionell stress och copingstrategier efter kritiska incidenter. Metod: Intervjustudie med åtta informanter genomfördes. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes av de transkriberade intervjuerna. Resultat: Anhörigas reaktioner uppfattades som en stor del av den emotionella stressen, även brister i vård och rutiner lämnar minnen kvar efter kritiska incidenter. Kollegialt samtal var det som upplevdes ha bäst copingstrategi mot den emotionella stressen. Avkoppling, distraktion och sociala miljöer var också ett stöd mot emotionella upplevelsen. En önskan om mer utrymme för kollegiala samtal framkom under intervjuerna. Slutsats: Att kunna få och ta utrymmet för att genomföra samtal mellan kollegor skulle vara stöd mot emotionell stressen framkom i föreliggande intervjustudie. Ledningen bör skapa utrymme för att kollegiala samtal kan genomföras då det har uppvisat vara bästa copingstrategin hos intensivvårdssjuksköterskor. Det uppdagades att vissa brister fanns i att ledningen inte fick information under obekväm arbetstid och rutiner samt informationskällor behöver förtydligas. Fortsatt forskning: Coping av emotionell stress ger styrkor hos personal att kunna hantera svåra situationer, och gå vidare i arbetet utan kvarvarande påverkan av stressen. Intresse skulle finnas att ta reda på hur andra yrkesgrupper resonerar om coping av emotionell stress i samverkan med intensivvårdssjuksköterskor. / Background: The intensive care unit is a high technology environment were critical ill is treated. Intensive care nurses comes in contact of situation where they may encounter stress. It can be situation, relatives or own identifications that gives emotional stress. Stress that is not cooped with can lead to sickness, persistent emotional effects and lead to burnout. Aim: To describe intensive care nurses experiences of emotional stress and coping strategies after a critical incident. Method: Interview study with eight informants was done. A qualitative content analysis was performed of the transcribed interviews. Results: Relatives reaction is a large part of the emotional stress that was experienced, even flaws in care and routines left memories after critical incidents. Peer to peer talks was the support that had best coping strategies against emotional stress. Relaxation, distraction and social context were also support against the emotional distress. Space, time and place, for peer to peer conversation is a desire among informants. Conclusion: To have and to take the time to perform peer to peer talks is a relief against emotional stress. Management should make it a possibility to conclude these talks as it is the preferred coping strategy. Some indication of flaws in information to management during unsocial hours and a need for routines of information need to be looked over and clarified. Further research: Coping of emotional stress gives resilience with the staff to handle difficult situation and to move forward without any lasting effect of the stress. An interest could be in the future to find out how other professionals reasoning about coping of emotional stress in cooperation with intensive care nurses.

Sweden has long been nonaligned in peace with the aim to remain neutral in the event of an outbreak of war. Building confidence for this neutrality was important for Sweden during the Cold War. This placed high demands on the Swedish Navy to detect and repel violations of Swedish territorial waters. The archives, which contain the secret reports on the violations that occurred during the 1960s, have recently been opened up. The purpose of this essay is to study how the incidents that took place in Swedish territorial waters in the 1960s were managed and to examine if the handling of them was different depending on whether they were caused by the east or west side. Furthermore, the aim is also to try to categorize and interpret these measures from the two pairs of concepts of deterrence and reassurance and integration and screening. In making it possible to answer the questions, all the reports - 66 altogether - which refers to the incidents which occurred during the years 1962 through 1969, have been studied. Then the measures taken have been classified in order to be able to make a statement. Finally, these measures have been interpreted and categorized under each pair of concepts by using an analytical model. The study has shown that. East accounted for 62 % of all 66 incidents. The most exercised approach turned out to be no action at all. The results also show that there were differences in how to handle violations based on blocks belonging. The most obvious example is where no action at all took place and where it differed as much as 11 percent units between the blocks, depending on whether the incident was caused by east-or west. Furthermore, measures have been interpreted and categorized under the respective concepts. The main conclusions that could be drawn from the material studied is that there are differences in the management of incidents and that the most part of the measures taken against East could be categorized as reassurance. / Sverige har sedan en längre tid varit alliansfritt i fred med syfte att kunna vara neutralt i händelse av krig. Att skapa förtroende för denna neutralitetspolitik var viktigt för Sverige under det kalla kriget. Detta ställde höga krav på den svenska marinen att upptäcka och avvisa kränkningar av svenskt sjöterritorium. Arkiven, som innehåller de hemliga rapporter rörande de kränkningar som skedde under 1960-talet, har nyligen öppnats. Syftet med uppsatsen är att studera hur de incidenter som ägde rum på svenskt sjöterritorium under 1960-talet hanterades och att undersöka om hanteringen av dem skilde sig åt beroende av om de var orsakade av öst- respektive västblocken. Vidare är syftet också att försöka kategorisera och tolka dessa åtgärder utifrån de båda begreppsparen avskräckning och förtroendeskapande respektive integration och avskärmning. För att besvara frågeställningarna har samtliga rapporter - 66 stycken -, som avser de incidenter som inträffat under åren 1962 till och med 1969, studerats. Därefter har de vidtagna åtgärderna klassificerats för att en sammanställning skulle kunna göras. Slutligen har dessa åtgärder tolkats och kategoriserats under respektive begreppspar med hjälp av en analysmodell. Resultatet visar att Öst stod för 62 % av samtliga 66 incidenter. Den vanligaste åtgärden visade sig vara att inte vidtaga någon åtgärd alls. Resultatet visar också, att det fanns skillnader i hur man hanterade incidenter utifrån blocktillhörighet. Det tydligaste exemplet är där man inte vidtog någon åtgärd alls och där skilde det hela 11 procentenheter mellan blocken. Vidare har åtgärderna tolkats och kategoriserats under respektive begrepp. De viktigaste slutsatserna som kunnat dras från det studerade materialet är att det finns skillnader i hanteringen av incidenterna och att den övervägande andelen av åtgärder som vidtogs mot Öst kunde kategoriseras som förtroendeskapande.

Crisis management encompasses a range of strategies, including crisis communication, which plays a critical role in maintaining a company’s reputation and managing stakeholders’ perceptions during challenging situaions. This study investigates the crisis communication practices employed by Red Bull GmbH during a crisis situation. The aim is to assess whether the company adheres to established guidelines outlined in the literature for effective crisis communication. The research methodology involves the collection and analysis of documentary data from various public communication channels, including social media, websites, and published articles. Content analysis is conducted inconjunction with existing research, incorporation the Situational Crisis Communication Theory and Stakeholder Theory frameworks. The findings reveal the Red Bull GmbH predominantly aligns with the literature’s recommendations, notably by demonstrating empathy in incidents, disclaiming responsibility, and emphasizing their own expertise.

Many healthcare organisations face repetitive incidents because organisations tend to fail to learn from the past. Learning from incidents (LFI) in healthcare is a process through which healthcare professionals and the organisation as a whole seek to understand adverse events that have taken place. The LFI process consists of five main steps: data acquisition, investigation and analysis, planning interventions, implementing interventions, and evaluations. In order to reduce the reoccurrence of incidents, it is important that LFI processes are improved. As a prerequisite, it is necessary to gain insight into the steps of the LFI process to identify hindrances (bottlenecks) and mitigate them. This thesis is a broad comparative study of the LFI processes in Dutch and Swedish healthcare systems. Cross-border comparisons between LFI systems can support mutual learning, and consequently lead to improvements of healthcare organisations’ learning processes. The study consists of an analysis of Swedish and Dutch legislation, national healthcare inspectorates, and hospitals’ learning from incidents processes. Legislation was analysed through a (legal) documentation study. Healthcare inspectorates’ practices in LFI were analysed by a combination of documentation studies, and by conducting interviews with one Dutch inspector, one Swedish inspector, and one Swedish development strategist. For analysis of hospitals’ LFI processes, a questionnaire and interview study with fourteen Dutch and eleven Swedish hospitals were conducted. Analysis of these processes was done at the hand of a number of quality statements developed based on a literature study. The main differences between how the two countries’ learn from incidents are in data acquisition, and investigation and analysis. The Netherlands have various reporting systems, as well as diversity in incident investigation methods. Sweden has more uniformity in these matters. Moreover, Sweden has a national system for sharing lessons learned between hospitals, which can benefit the learning process on a national level. The Netherlands currently does not have such a system. Sweden and the Netherlands have similar strengths and weaknesses in LFI. Both countries have accessible data acquisition systems, and it does not take much time to report incidents. There are however significant disparities between incidents and sentinel events in both countries in the quality of investigations and analyses, planning of interventions and implementation of interventions. The implementation and evaluation phases are also regarded to have the lowest quality, based on analysis of the quality statements. Dutch and Swedish legislation and the supervision of the healthcare inspectorates only cover these last two phases to a limited extent. Requirements with respect to incidents are also only formulated to a limited extent (except data acquisition), which may explain the significant difference of quality when compared to sentinel events. There are resemblances between the scopes of the legal frameworks and inspectorates, and the LFI processes in hospitals. There is therefore reason to believe that hospitals typically do not excel above what is required by legislation or by the healthcare inspectorates. / I många vårdorganisationer upprepar sig incidenter eftersom organisationer tenderar att misslyckas med att lära sig från incidenter. Att lära från incidenter (LFI) inom hälso- och sjukvården är en process genom vilket vårdpersonal och organisationen som helhet försöker förstå incidenter som har ägt rum. LFI-processen består av fem huvudsteg: datainsamling, utredning och analys, planering av åtgärder, implementering av åtgärder, och utvärderingar. För att minska upprepande av incidenter är det viktigt att LFIprocesser förbättras. Det här examensarbetet är en jämförande studie av LFI-processerna i holländska och svenska sjukvårdssystem. Gränsöverskridande jämförelser mellan LFI-system kan stödja ömsesidigt lärande och därmed leda till förbättringar av vårdorganisationernas lärande. Studien består av en analys av svensk och holländsk lagstiftning, nationella inspektioner och sjukhusens lärande från incidensprocesser. Lagstiftningen analyserades genom en (juridisk) dokumentationsstudie. Sjukvårdsinspektionernas praxis i LFI analyserades med en kombination av dokumentationsstudier och genom att göra intervjuer med en holländsk inspektör, en svensk inspektör och en svensk utvecklingsstrateg. För analys av sjukhusens LFI-processer genomfördes en enkätstudie och intervjustudie med 14 holländska och 11 svenska sjukhus. Analysen genomfördes med ett kvalitetsindikatorer som är baserade på en litteraturstudie. De viktigaste skillnaderna mellan hur de två länderna lär sig av incidenter är inom datainsamling och incidentutredning. I Nederländerna används många olika rapporteringssystem och utredningsmetoder för händelser. Sverige har mer enhetlighet i dessa frågor. Dessutom har Sverige ett nationellt system för att dela lärdomar mellan sjukhusen, vilket kan gynna lärningsprocessen på nationell nivå. Nederländerna har för närvarande inget liknande system. Sverige och Nederländerna har liknande styrkor och svagheter i LFI. Båda länderna har tillgängliga datainsamlingssystem och det tar inte mycket tid att rapportera incidenter. Det finns betydliga skillnader mellan incidenter och händelser som har medfört allvarliga vårdskador i båda länderna. Detta gäller kvaliteten på utredningar, planering av åtgärder och implementering av årgärder. Implementerings- och utvärderingsfaserna anses ha lägsta kvalitet, baserat på analys av kvalitetsindikatorerna. Holländsk och svensk lagstiftning och tillsynen av inspektionerna täcker dessa två sista faser endast i begränsad utsträckning. Krav på incidenter formuleras också endast i begränsad omfattning (förutom datainsamling), vilket kan förklara skillnaden i kvalitet jämfört med händelser som har medfört en allvarlig vårdskada. Det finns likheter mellan räckvidden av lagstiftningen och inspektionen, och LFIprocesserna på sjukhus i både länder. Det finns därför anledning att tro att sjukhus vanligtvis inte utmärker sig högre än vad som krävs enligt lagstiftningen eller av hälsooch sjukvårdsinspektionerna.

This master's thesis is an investigation and evaluation of MELCOR (a software tool for severe accident analyses regarding nuclear power plants), or more correctly of the (ASEA-Atom BWR 75) reactor model developed for version 1.8.6 of MELCOR. The main objective was to determine if MELCOR, with the reactor model in question, is able to produce satisfactory results in severe accident analyses compared to results made by MAAP, which is currently the only official software tool for this application in Sweden. The thesis work is related to the RASTEP project. This project has been carried out in several stages on behalf of SSM since 2009, with a number of specific issues explored within an NKS funded R&D project carried out 2011-2013. This investigation is related to the NKS part of the project. The purpose with the RASTEP project is to develop a method for rapid source term prediction that could aid the authorities in decision making during a severe accident in a nuclear power plant. A software tool, which also gave the project its name, i.e. RASTEP (RApid Source TErm Prediction), is therefore currently under development at Lloyd's Register Consulting. A software tool for severe accident analyses is needed to calculate the source terms which are the end result from the predictions made by RASTEP. A set of issues have been outlined in an earlier comparison between MAAP and MELCOR. The first objective was therefore to resolve these pre-discovered issues, but also to address new issues, should they occur. The existing MELCOR reactor model also had to be further developed through the inclusion of various safety systems, since these systems are required for certain types of scenarios. Subsequently, a set of scenarios was simulated to draw conclusions from the additions made to the reactor model. Most of the issues (pre-discovered as well as new ones) could be resolved. However the work also rendered a set of issues which are in need of further attention and investigation. The overall conclusion is that MELCOR is indeed a promising alternative for severe accident analyses in the Swedish work with nuclear safety. Several potential benefits from making use of MELCOR besides MAAP have been identified. In conclusion, they would be valuable assets to each other, e.g. since deviations in the results (between the two codes) would highlight possible weaknesses of the simulations. Finally it is recommended that the work on improving the MELCOR reactor model should continue. / RASTEP

In Sweden, the statistics show how women are underrepresented in organisational hierarchies; as managers, executive managers, CEOs and board of directors. Qualitative research reveals that women in management positions perceive the working life in Sweden as unequal and how men and women have different terms for making a career. Previous career studies told from women's narratives with a gender perspective caught our interest to examine how women reason and relate to their careers in 2019. The purpose of this study is to examine what emerges in stories about career and gender by women with management experience. We seek to understand how women relate to their career stories and how dilemmas are handled and how strategies are being used. We applied a narrative research design to obtain women's own stories about their careers. Ten narrative interviews were conducted with women with management experience within different companies and across several industries. The findings reveal how women in their career find themselves in minority positions in an environment imprinted by men's homosociality, including a language and toughness, that is difficult to relate to for the women. The minority position gives grounds to multiple approaches for women. The narratives show the urge to prove oneself, to legitimise one's position and to make oneself visible by showing will-power and determination. We found three strategies that women use in order to sustain self-esteem while coping with gender structures. We have named these strategies the individualistic strategy, the positive strategy and the explicit structure strategy. The individualistic strategy makes gender invisible by focusing on individual characteristics and traits. The positive strategy focuses on the advantages of being a woman and, the explicit structure strategy relates the meaning of gender to structures rather than to oneself. A central finding in our material is how the women switch between coping strategies. Switching between the individualistic strategy and the explicit structure strategy unveils two different themes. The first I don't want to generalise, but, illustrates how women relate gender to structures while they at the same time do not want to generalise between the genders. The second switch the Trojan horse explains how women are aware of gender structures and conform to men to sustain control and thereby sustain their self-esteem. Finally, to switch between stressing the benefits of being a woman and the burden of being a woman, we interpret as efforts to unburden the weight of gender structures. These switches between strategies give rise to contradictive reasoning, which we find entirely understandable as a means for women to make sense of their own reality. / I Sverige visar statistik hur kvinnor är underrepresenterade i organisationshierarkier; som chefer, VD, i ledninggrupper och styrelser. Kvalitativ forskning visar att kvinnor på chefspositioner upplever arbetslivet i Sverige som ojämnställt och att män och kvinnor har olika villkor att göra karriär. Tidigare karriärsstudier med ett genusperspektiv, berättade från kvinnors narrativ fångade vårt intresse att undersöka hur kvinnor resonerar kring och förhåller sig till sin karriär 2019. Syftet med denna studie är att undersöka vad som framkommer i berättelser om karriär och kön av kvinnor med chefserfarenhet. Vi ämnade förstå hur kvinnor förhåller sig till sina berättelser och hur dilemman hanteras och hur strategier används. Vi tillämpade en narrativ forskningsdesign för att erhålla kvinnors egna berättelser om sin karriär. Tio narrativa intervjuer genomfördes med kvinnor med chefserfarenhet inom olika företag och branscher. Resultaten avslöjar hur kvinnor i sin karriär befinner sig i minoritetsposition i en miljö som präglas av mäns homosocialitet, inklusive ett språk och tuffhet som är svårt att relatera till för kvinnorna. Minoritetspositionen ger upphov till flera förhållningssätt bland kvinnorna. Berättelserna skildrar behovet att behöva bevisa sig själv, att legitimera sin ställning och att göra sig synlig genom att visa viljestyrka och beslutsamhet. Vi hittade tre strategier som kvinnor använder för att upprätthålla sin självkänsla medan de hanterar könsstrukturer. Vi har namngett dessa strategier: den individualistiska strategin, den positiva strategin och den explicita strukturstrategin. Den individualistiska strategin gör kön osynligt genom att fokusera på individuella egenskaper och förmågor. Den positiva strategin fokuserar på fördelarna med att vara kvinna och den explicita strukturstrategin relaterar betydelsen av kön till strukturer snarare än till individen. Ett centralt resultat i vårt material är hur kvinnorna växlar mellan strategierna. Växling mellan den individualistiska strategin och den explicita strukturstrategin avslöjar två olika teman. Den första jag inte vill generalisera, men, illustrerar hur kvinnor relaterar kön till strukturer medan de samtidigt inte vill generalisera mellan könen. Den andra växlingen den trojanska hästen förklarar hur kvinnor är medvetna om könsstrukturer och efterliknar män för att upprätthålla kontrollen och därigenom självkänslan. Slutligen, växlingen mellan att betona fördelarna med att vara kvinna och belastningen av att vara kvinna, tolkar vi som en stävan mot att avlasta bördan av könsstrukturer. Dessa växlingar mellan strategier ger upphov till motsägelsefulla resonemang som vi finner helt förståeliga som ett medel för kvinnor att begripa sin verklighet.