<p>Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) är ett av lärarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgår det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig främst mot enskilt arbete. Enligt vår erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stämmer detta påstående relativt bra. Vi anser att det för lärare i många fall kan vara svårt att tillmötesgå varje elev utifrån deras förutsättningar och behov. En brist som kan förklara varför eleverna inte når målen i matematik i årskurs nio tror vi kan vara att många lärare inte har tillräckligt med kunskap om vad individanpassad undervisning i matematik innebär. Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar av individanpassad undervisning i grundskolans tidigare år i ämnet matematik. Genom en kvalitativ metod med intervju som teknik, och med utgångspunkt i fenomenografin, var studiens övergripande syfte att bidra med kunskap inom området skolmatematik. Idén i detta var att bidra till debatten om nödvändigheten att stärka elevers kunskaper i matematik. Syftet med studien var även att diskutera implikationer för eleven som kan bli till följd av en individanpassad undervisning i matematik, enligt lärarnas utsagor. Resultatet i studien visar att det finns fyra kvalitativt åtskilda kategorier av lärares uppfattningar av individanpassad undervisning i matematik. Uppfattningarna är individanpassad undervisning i matematik som generell princip för undervisning, individanpassad undervisning i matematik som utopi individanpassad undervisning i matematik som metod och individanpassad undervisning i matematik som kategoralt tänkande. I vår studie har det visat sig att genom en individanpassad undervisning i matematik blir undervisningen mer demokratisk, eleven får en bättre förutsättning för att lära sig grunden i matematik samt att eleven får ett ökat självförtroende inför ämnet.</p> / <p>According to the Swedish curriculum of 1994 one of the teacher’s assignments is to individualize the teaching. In published official reports, newspaper articles and thesis it appears that students mathematic knowledge is decreasing. Reasons for this could possibly be that focus in the individualized teaching of mathematics turns more towards private schoolwork. According to our experience of individualized teaching in mathematics this statement agrees relatively well. We think that in some cases teachers have a hard time to comply with every student’s conditions and needs. A lack that we think can explain why the students don’t reach the goals in the ninth grade, which are described in the syllabus of mathematics, is despite the fact that the teachers have an assignment to individualize the teaching doesn’t have enough knowledge of the conception to do it. The purpose of this essay is to make researches into teacher’s different conceptions of individualized teaching of mathematics in the early years of school. Through a qualitative methodology with interview as a technique and with a starting point in fenomenografin, was the overarching purpose to contribute with knowledge within the field of education in mathematics. The idea was to contribute to the debate about the necessity of strengthening the student’s knowledge of mathematics. The purpose was also to discuss with implications that could be the consequence of the teacher’s interpretations. The result of the study shows that there are four quality distinct categories of teacher’s conceptions of individualized teaching in mathematics. The conceptions of individualized teaching in mathematics as a general principle of teaching, individualized teaching in mathematics as something that is positive yet impracticable, individualized teaching in mathematics as a method and individualized teaching of mathematics from different students. This study has shown that individualized teaching in mathematic makes the teaching more democratic, the student gets a better presumption to learn the basics of mathematics and that the student gets an increased self-confidence regarding mathematics.</p>

According to Swedish school policy documents, every teacher’s assignment is to individually adapt the education to meet every student’s needs. There are no exact guidelines about how to make these adaptations. The purpose of this study is to investigate how six teachers interpret the policy documents and how they, according to themselves, work to achieve this. This study is built on six interviews with teachers who work with children in the ages from seven to ten. The theoretical perspectives of this study are based on John Dewey’s thoughts regarding every human being having different needs and the importance of meeting those needs. The other perspective is Lev Vygotskij’s zone of proximal development which means that learning is done by being helped by someone who has greater knowledge. The conclusions of this study are that the teachers all think that it is important to adapt the education to every individual. Some of the teachers give their students the same assignments, but give them different amounts of time to finish them. Other teachers expect different results depending on the student’s prerequisites. All of the teachers find it difficult to adapt the education to every student since there are no guidelines about how to do it.

Syftet för detta examensarbete är att ta reda på om musikundervisningen i grundskolan har förutsättningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsättningar och behov. Forskningsfrågorna är att ta reda på vilka faktorer som kan påverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklärares uppfattningar. Samt vilka förutsättningar som beskrivs som centrala för att läraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsättningar samt göra rättssäkra individuella bedömningar. Utgångspunkten i studien är en kvalitativ undersökning baserad på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklärarna som är med i undersökningen arbetar på 12 skolor i fyra kommuner i årskurs 2-9. Resultatet visar att musikundervisningens förutsättningar varierar mellan de olika skolorna och eleverna på dessa skolor får således inte en likvärdig utbildning i musik. Resultatet visar också att individanpassad undervisning och individuell bedömning är problematiskt med de stora undervisningsgrupper som dessa skolor har. Analysen av resultatet visar på sex ramfaktorer som mer eller mindre påverkar musikundervisningens förutsättningar. De ramfaktorer som påverkar musikundervisningen i de tolv skolor, som är med i undersökningen, är gruppstorlek, tid, utrustning, arbetsmiljö, bedömning samt ekonomi.Nyckelord: Centralt innehåll, gruppstorlek, individanpassad undervisning, individuell bedömning, Lgr11.

Vid akut hjärtinfarkt är symptomen oftast kraftfulla och smärtsamma. Patienterna är allmänpåverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och få negativa följder, men skadan kan begränsas och lidande lindras i det prehospitala vårdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vårdaren som möter patienter med hjärtinfarkt och det är sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning påtalar svårigheter då det gäller att kommunicera med patienter som genomgår en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och ångest hos patienter med symptom på hjärtinfarkt. Studiens syfte är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av vårdande som möjliggör lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt. En kvalitativ intervjustudie med sex informanter genomfördes vid två ambulansverksamheter i västra Sverige. Induktiv design valdes enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet presenterar ett vårdande förhållningsätt utifrån underkategorier, kategorier och en huvudkategori. Kategorierna är: Ambulanssjuksköterskans lugna förhållningssätt, Ambulanssjuksköterskans engagemang och följsamhet, Patientens delaktighet, Patientens insikt och kunskap samt Anhörigas delaktighet. Slutligen redovisas huvudkategorin: Förmedla kontroll i en kaotisk livssituation. Resultatet kan förstås som att ett lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt kan uppnås genom att ambulanssjuksköterskan förmedlar kontroll i en kaotisk livssituation. Kännetecknande för ett sådant vårdande är ett lugnt förhållningssätt samt engagemang och följsamhet till den individuella patienten. Patientens delaktighet samt patientens insikt och kunskap i sin livssituation beaktas likväl som de anhörigas delaktighet. Slutsatsen är att ett vårdande förhållningssätt som förmedlar kontroll i en kaotisk situation upplevs kunna ha en lindrande effekt på stress, oro, smärta och rädsla. Samtidigt framkommer det att ambulanssjuksköterskorna upplever att det finns situationer där patienten upplevs vara oemottaglig för information likväl som att fysisk beröring inte har någon lindrande effekt.

No description available.

Smärtlindring i livets slutskede är rekommenderad och högt prioriterad av socialstyrelsen för en god vård i livets slutskede. Bristande smärtlindring kan leda till minskat välbefinnande då smärtan påverkar hela människan. Distriktssköterskor har en betydelsefull roll för patienter i livets slutskede genom att utföra smärtskattning och vidta åtgärder som patienten är i behov av. Därför är det viktigt att distriktssköterskor har kunskap om smärta och hur smärtlindring påverkar patienter. Studiens syfte var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av smärtlindring i hemmet hos patienter som befinner sig i livets slutskede. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta intervjuer inkluderades i resultatet. Studiens resultat visar att distriktssköterskorna upplever att en god relation och en god kontakt med andra professioner och befattningar ökar möjligheten för en god smärtlindring för patienter. Distriktssköterskorna upplever att smärtskattning är ett redskap som underlättar arbetet för att kunna bedöma smärtan hos varje individ och därmed ge individanpassad smärtlindring till patienter i livets slutskede. Författarna vill belysa att distriktssköterskorna upplever att det är viktigt att arbeta aktivt med smärtlindring i livets slutskede så att utvecklingen går i rätt riktning och för att distriktssköterskorna ska kunna erbjuda en god vård till patienter i livets slutskede.

Skolans och lärarens uppgift är att möta varje elev utifrån elevens individuella förutsättningar och kunskapsnivå. Det är dock ont om specialpedagogisk forskning som visar hur man arbetar ämnesdidaktiskt i naturvetenskapliga ämnen för att differentiera undervisningen på ett fungerande sätt inom de ramar en lärare har. Särskilt begåvade elever, som inte är högpresterande, glöms ofta bort i klassrummet. Skolverket har utarbetat stödmaterial som kan användas för att utforma en organisation som identifierar och bemöter särskilt begåvade elever bättre, men det ämnesdidaktiska materialet är begränsat till språk och matematik. Genom internetbaserad intervju undersöktes därför naturlärares perspektiv på individanpassning. Resultatet indikerar att lärare individanpassar sin undervisning för att passa så många som möjligt, men även att få har det bredare perspektivet som fångar alla elever. Bara en av fjorton nämner de elever som har den kognitiva förmågan för att lätt klara det högsta betyget men som inte presterar.

Bakgrund: Lagidrotter på elitnivå har idag individanpassad träning för alla spelpositioner. Detta individanpassade träningsupplägg har ökat, då kravet på att prestera för lagen och individen har ökat de senaste 10-15 åren. Idag är många elitspelare inom lagidrott redan vid 18-20 års ålder. Hur upplever 18-19 åriga lagidrottare idrottsgymnasister individanpassad lagidrottsträning? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka 18-19 åriga idrottsgymnasisters upplevelse samt omfattning av individanpassad träning för lag på idrottsgymnasium. Metod: Studien är kvantitativ enkätundersökning med en deskriptiv ansats. Det är ett riktat bekvämlighetsurval. Målpopulationen är 18-19 åriga lagidrottare på idrottsgymnasium. 106 enkäter skickades ut varav 26 stycken svarade på enkäten. Resultat: Huvudfynden i denna studie var att 46% av deltagarna aldrig tränade individuellt och att 31% av deltagarna tränade individuellt 1-3 tim/v. Omfattningen av lagträning var att 46% av deltagarna tränade lagträning 1-2 ggr/v. 31% av deltagarna tränade alltid på att förbättra sina svaga sidor. När det gällde upplevelsen av om de ville har mer lagträning med hela laget så svarade 15% att de alltid ville ha mera lagträning. När det gällde deltagarnas upplevelse om hur ofta de tränade och spelade på en viss spelarposition så svarade 31% att de alltid gjorde detta. Man kan av detta utläsa att de flesta deltagarna är nöjda med den spelarposition de har idag. Slutsats: Studien visar att det är en större del av deltagarna som tränar 1-2 gånger i veckan och 1-3 timmar i veckan. Studien visar att individanpassad träning och lagträning tränas nästan lika mycket av deltagarna. Den visar också att större delen av deltagarna tränar och spelar på en viss spelarposition och att de inte vill byta till en annan spelarposition på träning eller när de spelar.

The increased use of personalized marketing activities as a part of marketers’ internet strategies have given rise to questions regarding the underlying personal information gathering-processes and its possible insult on one’s personal integrity. The purpose of this study has been to examine consumers’ attitudes towards personalized marketing from an integrity perspective and how these attitudes differ among generations. Thus, the study aims to provide knowledge for marketers on how they can optimize their marketing strategies towards different generations and ensure that the methods used fall within the acceptable lines of consumers’ perceived integrity. The empirical data is based on four digital focus groups with six to eight participants from four different generations. The findings indicate that a majority prefers personalized marketing to mass marketing. However, the result also implies that there is a broad apprehension for the information gathering processes and the handling of personal data among internet users. The reason for these concerns shows to vary between the generations, as they emphasize different arguments on what would be considered to be an insult on one’s integrity. Insight into how the generations’ attitudes differs is advanced in the concluding remarks. Moreover, the result also indicates that there is a discrepancy between expressed attitudes and behavior in regard to personal privacy on the internet. Finally, we propose that future research on the topic should be conducted using a quantitative research method to compile a greater empirical material, which would lead to better generalization of the results.

Individanpassad marknadsföring har blivit en alltmer vanligare marknadsföringsmetod för företag, genom att samla in information om konsumenter via cookies, skräddarsyr företag annonser på individnivå. Marknadsföringsmetoden har blivit ett omdebatterat ämne på senare tid, huruvida den personliga datainsamlingen är rätt eller fel. Uppsatsens syfte är att undersöka svenska konsumenters inställning till individanpassad marknadsföring på Instagram och om konsumenters inställning till personlig integritet påverkar deras attityd till individanpassad marknadsföring. Vidare avser uppsatsen att undersöka om konsumenternas inställning påverkas olika beroende på var de befinner sig i köpprocessen. Syftet besvarades med hjälp av tre utformade frågeställningar och uppsatsen utgick från en deduktiv ansats med en kvantitativ metod. Den empiriska data samlades in med hjälp av en enkätundersökning där 324 respondenter deltog, den insamlade data analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS. I slutsatsen redovisas studiens resultat som visar att svenska konsumenter upplever individanpassad marknadsföring på olika sätt, där övervägande del uppskattar marknadsföringsmetoden. Resultatet visar att den yngre generationen uppskattar den individanpassade marknadsföringen mer än den äldre generationen. Vidare visar resultatet att personlig integritet på Instagram upplevs olika samtidigt som majoriteten tycker att det är viktigt oavsett inställning till individanpassad marknadsföring. Avslutningsvis visar resultatet att konsumenters inställning påverkas av var i köpprocessen de befinner sig. Konsumenterna var mer positiva till den personliga marknadsföringen innan och under ett köp och majoriteten av konsumenterna upplevde annonserna som irriterande och ointressanta när annonserna dök upp efter ett köp.