Individanpassade insatser beskrivs i nationella riktlinjer och lagstiftning som vård och behandling som ska möta individens behov utifrån dennes problematik. Socialtjänstens arbete med att tillgodose behoven hos individer med missbruksproblem har kritiserats av Inspektionen för vård och omsorg som menar att det finns brister i socialtjänstens arbete med att individanpassa insatser. Studien syftar därför till att få en ökad kunskap om hur socialsekreterare ser på sitt arbete med att tillgodose individanpassade insatser för personer med ett narkotikamissbruk, vidare är syftet att få kunskap om vilka möjligheter och utmaningar de kan anse att de har i detta arbete. Studiens teoretiska grund består av gräsrotsbyråkrati, samt begreppen handlingsutrymme och samsjuklighet. Urvalet i denna kvalitativa intervjustudie består av sex socialsekreterare från fyra kommuner i norra Sverige som arbetar med handläggning av missbruksärenden inom socialtjänsten. En tematisk analysmetod har använts för att analysera studiens insamlade empiri. Studiens resultat visade att en stor del av arbetet med att individanpassa insatser beskrevs av informanterna som en kartläggning av individens livssituation, problematik och behov. Vidare visade resultaten att informanterna upplevde att de har goda möjligheter att tillgodose individens behov utifrån sin frihet i arbetet. De utmaningar som lyftes fram av informanterna när det gäller att tillgodose individanpassade insatser var främst organisatoriska faktorer samt den externa samverkan med andra aktörer. Studiens slutsatser visade att det fanns en samstämmighet i socialsekreterares beskrivningar av hur de arbetar med individanpassade insatser, samt vilka delar som är centrala och viktiga i detta arbete. Vidare är studiens slutsatser att socialsekreterare har ett stort handlingsutrymme, men att handlingsutrymmet kan begränsas och regleras av organisatoriska faktorer som i förlängningen påverkar arbetet med att tillgodose individens behov. Utifrån studien dras också slutsatsen att det kan finnas ett behov av en gemensam syn och målbild med andra verksamheter för att individens behov ska kunna tillgodoses.

I Norrbottens län råder det för tillfället brist på tillräcklig och kompetent arbetskraft i och med dengröna industrietableringen. Ett sätt att hantera bristen på arbetskraft är genom att tillvarata denpotentiella arbetskraft som redan finns i länet. En grupp potentiell arbetskraft är de ungdomar som varje år väljer att hoppa av eller inte påbörja gymnasiala studier. Denna gruppen ungdomar omfattas av det så kallade kommunala aktivitetsansvaret, som syftar till att återföra ungdomarna till studier för att i förlängningen vara en del av den kompetenta arbetskraft som samhället behöver. Med denna bakgrund syftar innevarande studie till att undersöka hur medarbetare som arbetar inom det kommunala aktivitetsansvaret upplever att det individanpassade åtgärdsarbetet fungerar. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med medarbetar inom det kommunala aktivitetsansvaret i Norrbotten. Det insamlade intervjumaterialet presenteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom området samt Mats Trondmans relationskapitalsteori. Resultatet visar att intervjupersonerna upplever förtroendet mellan medarbetarna och ungdomarna som avgörandet för hela åtgärdsarbetet. Redan vid det första mötet med ungdomarna lägger medarbetarna stort fokus på att skapa en relation och ett förtroende från ungdomarna för att i förlängningen möjliggöra för en bra individanpassning av åtgärderna. Individanpassning av åtgärderna är i sin tur det som intervjupersonerna upplever är av största betydelse för hur väl åtgärderna faller ut. Medarbetarna anser att det inte är möjligt att generalisera bra och dåliga åtgärder för återgång till studier. Det som avgör åtgärdens framgång är hur väl den anpassas utifrån individens behov.

Because of the situation around the world with war and poorness many people need to leave their homeland and find safeness in other countries. A big amount of this group is children without company of an adult, so called unaccompanied children. The numbers of unaccompanied children who seek safeness in Sweden grow every year. The aim of this study was to investigate how social workers in four municipalities in south of Sweden experience their work with investigating the needs of unaccompanied children. The aim was also to investigate how the social workers experience their opportunities to meet the children’s needs with personalized interventions. The study is built on semi-structured interviews with six social workers who all have experience or are now working with investigating unaccompanied children. The results of the interviews were analyzed using a system theory perspective and Andrew Abbotts profession theory. We also used the terms grassroots bureaucrats and discretion. The results of our study has shown us that the social workers often feel a certain restriction when it comes to their ability to meet the children’s needs because of the lack of available accommodations. The study also shown that the social workers experience a limitation when it comes to the authority they have as their decisions must be approved by others and not based solely on the individual workers assessment.   The social workers in our study also experience that their work is not taken as seriously as others investigation of children from Swedish families which influence the status and legitimacy that they describe that their profession should have.

Andelen äldre i samhället har ökat och därmed har även förekomsten av demenssjukdomar tilltagit. Aktivitet är av stor betydelse för personer med demenssjukdom, dock påverkar sjukdomen ofta individens aktivitetsförmåga och det kan bli svårt att utföra dagliga aktiviteter. Syftet med studien var därför att kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. En litteraturstudie genomfördes, och datainsamlingen skedde både genom en systematisk sökning i databaser och genom sekundär sökning. Sammanlagt inkluderades 14 vetenskapliga artiklar i studien. En latent innehållsanalys genomfördes, och meningsbärande enheter i samtliga artiklar identifierades. Mönster i den insamlade datan kunde därmed urskiljas och analyseras. Resultatet presenterar förbättrande och kompenserade arbetsterapeutiska interventioner genom anpassning av aktivitet och miljö, samt kognitiv träning. Individanpassning av aktivitet efter intresse och funktion, anpassning av den fysiska miljön, samt handledning av vårdpersonal och anhöriga, ledde till ökad självständighet och delaktighet i dagliga aktiviteter. Resultatet har påvisat att arbetsterapeutiska åtgärder har goda möjligheter att öka upplevelsen av delaktighet i dagliga aktiviteters hos personer med en demenssjukdom. / The number of older people in society is increasing, and along with it so is the prevalence of dementia. Activity is of great importance for people with dementia, but the disease has negative effects on the ability to perform everyday occupations. The purpose of this study was therefore to describe occupational therapy interventions that promote participation in daily activities in persons with dementia. Data was collected through a systematic search using five databases, and through a manual search. Altogether, 14 articles were included in the study. The data were analyzed using a qualitative content analysis. Patterns were identified and later analyzed. The study proposes compensatory and remedial interventions, such as modifying the physical environment to accommodate the disability, simplifying activities and improving cognitive functioning to facilitate performance in daily activities. By making individualized modifications of the physical environment, coaching caregivers, and adapting activities to personal requirements and interests, people with dementia are given a greater opportunity to be independent and to experience participation in daily activities. This study shows that occupational therapy interventions can have positive effects on persons with dementia and on their possibilities to participate in daily activities.

Projektet gick ut på att montera ihop en Binder Jetting 3D-skrivare som är en delav ett större projekt med syfte att framställa individanpassade läkemedel inomsjukvården. Skrivaren fungerar genom att om vartannat applicera tunna skiktpulver och bindemedel. Under konstruktionen av skrivaren tillverkades ett Boost-Demultiplexer kretskort, skrivarens chassi monterades; varpå bland annat axlar,matarkolvar och byggkolvar, spridare och motorer fästes. Slutligen drogselektronik mellan de olika komponenterna och inställningar gjordes i både firmwareoch mjukvara. För att testa skrivaren skrevs en kalibreringskub med måtten 20x20x20 mm ut,först utan pulver på ett pappersark för att avgöra om skrivarhuvudets rörelse varkorrekt, sedan i 3D med gips i pulverform och skrivarbläck som bindemedel. Frånutskriften på papper framgick det att skrivarhuvudet rör sig som önskat, däremothöll inte 3D-utskriften ihop. Detta förklaras med att bläcket inte band ihop gipsettillräckligt bra. Dock bekräftades att både matarsystemet och skrivytan rör sig somtänkt, eftersom skrivytan rört sig nedåt lika långt som utskriften krävde. Med ettlämpligare bindningsmedel antas därför skrivaren vara fullt funktionell, även omingen konkret slutsats kan dras från testutskrifterna.

This project is part of a bigger project where the goal is to be able to create smaller batches of individually designed pills with a high resolution. This could be done by using a powder bed 3D printer, which our job was to find out. This type of machine prints out a thin pattern of binder through a printer head and then sweeps powder over the pattern, making the powder stick to the binder. This process is repeated until the object is formed. The machine necessary was created from scratch using a guide provided by the Internet. The results were unfortunately uncertain. We managed to print with ink and the pattern created had a high level of accuracy but due to time limitations, we never got to print with actual binder in the cartridge. / Tillverkning av individanpassade läkemedel

Elever som har intellektuell funktionsnedsättning är mindre delaktiga i skolaktiviteter jämfört med elever utan diagnos och de har ofta svårt att nå upp till skolans kunskapskrav. Det behövs bättre anpassningar och stöd i skolmiljön för att möta dessa elevers behov i skolan. Syftet äratt beskriva upplevelsen av behov av anpassning och stöd hos elever som går anpassad utbildning på gymnasial nivå samt undersöka hur individanpassade interventioner påverkar behovet och elevernas delaktighet i skolmiljön. Metoden som användes var mixad metod medinbäddad design. Sekundäranalys av data från 19 elever från ett tidigare forskningsprojekt genomfördes. Den kvantitativa datan sammanställdes deskriptivt och analyserades med Wilcoxons teckenrangtest. Den kvalitativa datan analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att alla elever hade behov av anpassning och stöd i skolan vid forskningsprojektets start. Efter att eleverna fick ta del av individanpassade interventioner sjönk elevernas behov av anpassning och stöd i skolan vilket kan tolkas som att eleverna upplevde sig mer delaktiga i sin skolmiljö. Teknikstöd utgjorde en stor del av de individanpassade interventionerna. Eleverna hade både positiva och negativa upplevelser av användningen av teknikstöd i skolan. Slutsatsen är att individanpassade interventioner och teknikstöd kan minska behovet av stöd och anpassning samt öka känslan av delaktighet i skolmiljön för elever som har intellektuell funktionsnedsättning och som går en anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Syftet med studien är sammanställa forskning om behandlingsmetoder för män som utövat våld mot kvinnor i nära relation. I syftet ligger även att granska vilka metoder som anses vara framgångsrika i detta behandlingsarbete. Åtta artiklar utgör studiens empiri. Vi har gjort en tematisk analys som därefter analyserats utifrån studiens teoretiska utgångspunkter: professionsteorin, arbetsallians, klientorientering och yrkeskompetens. Resultaten visar att individanpassade behandlingsmetoder är avgörande i arbetet med våldsutövare och att ett holistiskt synsätt behöver tillämpas i arbetet. Våra slutsatser är att de som arbetar med behandlingsområdet behöver utgå från individanpassade behandlingsmetoder och upprätthålla en stark arbetsallians med våldsutövare. I enighet med forskningen om behandlingsmetoder ser vi också att det behövs mer forskning inom området. De behandlingsmetoder som har identifierats är duluth-modellen, kognitivbeteende- och psykodynamisk terapi samt motiverande samtal. Resultatet visar att motiverande strategier samt individanpassade metoder är de mest effektiva i behandlingsarbetet / The purpose of this study is to assemble research on treatment methods for men who have perpetrated violence against women in intimate relationships. The aim is also to examine which methods are considered successful in the treatment work. The empirical foundation consists eight articles. We have done a thematic analysis which has been analyzed based on the theoretical framework of the study: profession theory, working alliance, client orientation and professional competence. The results show that individual adapted treatment methods are crucial in working with perpetrators of domestic violence and that holistic approach needs to be applied in the work. Our conclusions are that those who work in the area treatment need to apply individually adapted treatment methods and maintain a strong working alliance with perpetrators of violence. In agreement with the research on treatment methods, we also see that more research is needed in the area. The treatment methods that have been identified are the Duluth model, cognitive behavioral and psychodynamic therapy, and motivational interviewing. The results show that motivational strategies and individually adapted methods are the most effective in treatment work.

I samband med att människor idag är uppkopplade på internet i en större utsträckning har det bidragit till att allt fler människor har anslutit sig till sociala medier, varav Facebook är det största sociala nätverket. Detta har i sin tur resulterat i att företag ökar sina investeringar i Facebook och behövt ändra sin marknadsföringsverksamhet genom att de intressebaserar annonser utifrån konsumenters online-aktiviteter. Detta aktuella fenomen kallas för Online Behavioural Adveritising (OBA) där tidigare forskning har diskuterat problematiken som föreligger. Det råder en brist på kunskap om OBA bland konsumenter och konsumenter upplever även oro kring deras personliga integritet. Det är därmed av intresse att undersöka om en sådan kunskapsbrist är en potentiell risk till konsumenters upplevda oro. Denna studie ämnar att bidra med ökad förståelse för relevansen av kunskap kring Online Behavioural Advertising och hur det i sin tur påverkar konsumenters upplevda oro. Grundtanken är att ur ett konsumentperspektiv belysa kunskapens roll i den upplevda oron OBA skapar kring personlig integritet på Facebook. Utifrån den problematik som har beskrivits har två frågeställning formulerats: Vilken samt hur mycket kunskap har konsumenter på Facebook kring hur Online Behavioural Advertising fungerar? Hur påverkas konsumenters upplevda oro kring Online Behavioural Advertising av deras kunskap? Dessa frågeställningar har besvarats genom en kvalitativ forskningsmetodik där empirin har samlats in utifrån 16 stycken individuella intervjuer. Empirin analyserades därmed med en jämförelse av tidigare forskning och teorier. Resultatet tyder på att konsumenters upplevda oro kan bero på deras kunskap kring OBA. De respondenter som besatt en högre grad av kunskap om OBA kände ingen oro och respondenter som besatt lite kunskap om OBA kände generellt mer oro. / Due to the fact that the majority of people today are connected to the Internet, it has contributed to more and more people joining social media, where Facebook is the largest social network. This has resulted in companies increasing their investments in Facebook and changing their marketing activities by individually targeting their advertisements based on consumers online behaviour. This phenomenon is called Online Behavioral Advertising (OBA), where researchers have discussed existing problems concerning the area. There is a lack of knowledge about OBA among consumers and they also feel concerned about their privacy. Therefore, it is of interest to investigate if such a lack of knowledge is a potential risk to consumers' perceived concern. This study aims to provide with a better understanding of the relevance of knowledge about Online Behavioral Advertising and its effects on perceived concerns regarding OBA. Primarily, the idea is to highlight the role of knowledge in the perceived concerns that OBA creates regarding personal integrity on Facebook. Based on the purpose, the following research questions have been formulated: What and how much knowledge do consumers have on Facebook about how Online Behavioral Advertising works? How are consumer’s privacy concerns about Online Behavioral Advertising affected by their knowledge? These questions have been answered by a qualitative research methodology where empirical findings have been collected based on 16 individual interviews. The empirical data was analyzed by comparing previous research and theories. The results indicate that consumers' perceived concerns may be due to their knowledge regarding OBA. The respondents who possessed a higher degree of knowledge about OBA were not concerned and respondents who possessed little knowledge about OBA felt more concerned in general.

The aim of this thesis is to study how students perceive and handle internet’s continuous flow of information in everyday life, through news report, social media and targeted advertising. By examining the students attitudes and thoughts about the extent to which they find the information they meet relevant this study seeks to understand how they find what is relevant to them and how they limit the intake of information by different combinations of selection processes. For this purpose interviews were carried out with seven university students from different fields and levels. Three categories of theories about selection processes serves as a theoretical framework for the analysis and results. The categories are referred to as external, personalized and personal factors. The external factors include gatekeeping theory, news valuation and agenda theory and the personalized factors include theories about filter bubbles and echo chambers. The personal factors include strategies to avoid information overload such as filtering and withdrawing, it also includes satisficing as a stop rule for information seeking.  The study shows that the three categories of selection processes are affected by emotional factors referred to as simplicity, interest and sensation. These drives the student to get more deeply informed. The students attitudes towards personalized information shows to be divided between if it should be more firmly adapted to each individual, or if that would increase the feeling of being monitored. In the students reflections regarding saved information emerges three feelings of negativity described as reluctance, lack of control and unease. Despite these feelings of negativity the phenomenon is accepted. Seeing that the alternative is disconnecting from modern society and life, acceptance shows to be the most reasonable alternative.