Syftet med undersökningen är hur åldersblandade klasser i yngre åldrar fungerar i verkligheten. Hur organiserar man arbetet i de åldersblandade klasserna så att eleverna kan utgå från sina tidigare kunskaper? För att få svar på frågorna valdes att göra intervjuer med tre lärare och tre elever från ett arbetslag. På den aktuella skolan arbetar arbetslaget med tre 4-6: or och fyra lärare är knutna till dessa klasser. I ämnena svenska, matematik och engelska har de fyra behovsgrupper för att möta eleverna på deras egen nivå. Åldersblandade klasser har sociala fördelar då eleverna lär sig ta hänsyn gentemot sina kamrater. I behovsgrupperna får eleverna lyckas i och med den individuellt anpassade undervisningen. Lärarna tycker det är en trygghet att vara fyra stycken som kan dela på ansvaret för eleverna. Och eleverna tycker det är positivt att fler vuxna finns till hands när de behöver hjälp. För elever som har svårt med koncentrationen kan systemet med behovsgrupper vara förvirrande.

Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsättningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring ämnet, samt vad som finns skrivet i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angående detta. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansåg att individanpassad undervisning är nödvändigt för att kunna ta hänsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lärare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfällen.

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) är ett av lärarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgår det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig främst mot enskilt arbete. Enligt vår erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stämmer detta påstående relativt bra. Vi anser att det för lärare i många fall kan vara svårt att tillmötesgå varje elev utifrån deras förutsättningar och behov. En brist som kan förklara varför eleverna inte når målen i matematik i årskurs nio tror vi kan vara att många lärare inte har tillräckligt med kunskap om vad individanpassad undervisning i matematik innebär. Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar av individanpassad undervisning i grundskolans tidigare år i ämnet matematik. Genom en kvalitativ metod med intervju som teknik, och med utgångspunkt i fenomenografin, var studiens övergripande syfte att bidra med kunskap inom området skolmatematik. Idén i detta var att bidra till debatten om nödvändigheten att stärka elevers kunskaper i matematik. Syftet med studien var även att diskutera implikationer för eleven som kan bli till följd av en individanpassad undervisning i matematik, enligt lärarnas utsagor. Resultatet i studien visar att det finns fyra kvalitativt åtskilda kategorier av lärares uppfattningar av individanpassad undervisning i matematik. Uppfattningarna är individanpassad undervisning i matematik som generell princip för undervisning, individanpassad undervisning i matematik som utopi individanpassad undervisning i matematik som metod och individanpassad undervisning i matematik som kategoralt tänkande. I vår studie har det visat sig att genom en individanpassad undervisning i matematik blir undervisningen mer demokratisk, eleven får en bättre förutsättning för att lära sig grunden i matematik samt att eleven får ett ökat självförtroende inför ämnet. / According to the Swedish curriculum of 1994 one of the teacher’s assignments is to individualize the teaching. In published official reports, newspaper articles and thesis it appears that students mathematic knowledge is decreasing. Reasons for this could possibly be that focus in the individualized teaching of mathematics turns more towards private schoolwork. According to our experience of individualized teaching in mathematics this statement agrees relatively well. We think that in some cases teachers have a hard time to comply with every student’s conditions and needs. A lack that we think can explain why the students don’t reach the goals in the ninth grade, which are described in the syllabus of mathematics, is despite the fact that the teachers have an assignment to individualize the teaching doesn’t have enough knowledge of the conception to do it. The purpose of this essay is to make researches into teacher’s different conceptions of individualized teaching of mathematics in the early years of school. Through a qualitative methodology with interview as a technique and with a starting point in fenomenografin, was the overarching purpose to contribute with knowledge within the field of education in mathematics. The idea was to contribute to the debate about the necessity of strengthening the student’s knowledge of mathematics. The purpose was also to discuss with implications that could be the consequence of the teacher’s interpretations. The result of the study shows that there are four quality distinct categories of teacher’s conceptions of individualized teaching in mathematics. The conceptions of individualized teaching in mathematics as a general principle of teaching, individualized teaching in mathematics as something that is positive yet impracticable, individualized teaching in mathematics as a method and individualized teaching of mathematics from different students. This study has shown that individualized teaching in mathematic makes the teaching more democratic, the student gets a better presumption to learn the basics of mathematics and that the student gets an increased self-confidence regarding mathematics.

No description available.

Psykisk ohälsa är idag den främsta anledningen till längre sjukskrivningar, något som leder till negativa konsekvenser för både individ och samhälle. Internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig effektivt vid många former av psykisk ohälsa men det saknas kunskap om dessa behandlingsmetoders effekt vad gäller att främja arbetsförmåga och minska sjukskrivningstid. Studiens syfte var att undersöka om en vägledd individanpassad internetbaserad KBT-behandling kunde minska psykisk ohälsa och förbättra arbetsförmåga för deltagare (n=10) med både psykisk ohälsa och nedsatt arbetsförmåga. Behandlingen sträckte sig över 10 veckor och testades i en öppen okontrollerad studie. Resultatet gav ett visst stöd för att interventionen kan minska psykisk ohälsa men inget stöd för att interventionen ökade den globala funktionsnivån eller arbetsförmågan. Slutsatsen är att en internetbaserad intervention skulle kunna bidra till att fler som har nedsatt arbetsförmåga till följd av psykisk ohälsa får adekvat hjälp men att vidare metodutveckling och kontrollerade studier är nödvändiga.

Läsundervisning, dess syfte och innehåll har förändrats genom historien. Det har även skolan, dess form och innehåll gjort. Idag är det viktigt att anpassa läsundervisningen till alla elever utifrån deras förutsättningar och behov (Lpo 94, 2005). Syftet med vår studie är att fördjupa våra kunskaper om hur läsundervisning kan bedrivas. I litteraturbakgrunden fokuserar vi på olika faktorer som krävs för att eleverna ska anamma läsningen samtidigt som vi redogör för två vanliga läsundervisningsmetoder som kan användas i undervisningen. För att framställa data använder vi en kvalitativ ansats, där nio stycken lärare i skolår ett, i en kommun i Norrlands inland, intervjuas och observeras. Resultatet i studien visar att lärarna arbetar med ett visst material som grund, dessutom väljer de att ta in material och uppgifter för att tillgodose alla elevers behov. Samtidigt har de liknande mål med sitt arbetssätt, vilket var att eleverna skulle känna att undervisningen är rolig och lustfylld. I vår diskussion har vi beskrivit och analyserat vårt syfte, hur några lärare bedriver sin läsundervisning i skolor ett.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i sådant fall hur fyra lärare använder sig av Gardners lärteori i undervisningen på två skolor. Skolan A är en profilskola som enligt hemsidan och rektorn medvetet arbetar efter psykologen Howard Gardners teorier om de nio intelligenserna, det vill säga olika typer av kognitiva förmågor. Skola B arbetar inte aktivt efter Gardners teorier. I studien undersöks hur undervisning och klassrumsmiljö anpassats till de nio förmågorna under fyra matematiklektioner. För att få svar på studiens frågeställningar användes intervjuer och observationer. Studiens huvudresultat blev att skola A inte arbetade efter Howard Gardners teorier vilket ledde till att resultatet istället baseras på två skolor med likvärdig profil. Utifrån detta kom studien fram till att både antalet och vilka intelligenser som fanns representerade i lektionernas innehåll och klassrummens uppbyggnad var i stort sett desamma.

Denna uppsats har undersökt lärares individualiseringssträvanden i förhållande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program på två olika gymnasieskolor. Undersökningen består av intervjuer med åtta Samhällskunskapslärare. Med hjälp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lärare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi ställt oss frågorna om lärarna har olika individualiseringssträvanden samt om detta påverkar nivån på undervisningen i Samhällskunskap A. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika individualiseringssträvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende på vilket program som är föremål för undervisning. Vidare påverkas nivån på undervisningen i Samhällskunskap av lärarnas olika individualiseringsmetoder.

Syftet med denna studie var att belysa kulturell kompetens och dess innebörd för sjuksköterskan. Syftet var även ta reda på hur sjuksköterskan kan förbättra sin kulturella kompetens för att kunna ge en individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Till resultatet användes 12 artiklar som var kvalitativa och kvantitativa. Kulturell kompetens innebar för sjuksköterskan att ha kunskap om olika kulturer för att kunna integrera patientens kultur i omvårdnaden. Det krävdes medvetenhet och förståelse för hur den egna kulturen påverkade den enskilda individen. Lyhördhet inbegrep respekt och uppskattning av mångfald. Det framkom att trots sjuksköterskors användning av helhetssyn i omvårdnaden så är den kulturella kompetensen generellt låg. Sjuksköterskans kulturella kompetens förbättrades genom de erfarenheter som gavs i kulturella möten och genom att interagera med människor med olika kulturella bakgrunder. Genom utbildning kunde en kunskapsbas byggas upp. Skapandet av gemensamma arbetsmodeller och riktlinjer hjälpte sjuksköterskan att försäkra sig om att den vård som gavs var kulturellt kompetent. Studien visade att sjuksköterskans kulturella kompetens har betydelse och påverkar hur individanpassad omvårdnaden blir. Förbättring byggde på önskan och motivation att vilja bli bättre. Processen till att bli mer kulturellt kompetent startade under utbildningen till sjuksköterska och innebar ett livslångt lärande.

<p>Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna på Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas.</p><p>Teorier om inlärningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. Anhängare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mål att kunna ge svar på hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer.</p><p>Deltagare i undersökningen var kursdeltagare på olika utbildningar på VKS samt lärare anställda på VKS.</p><p>Målet med den genomförda undersökningen var att få svar på frågorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som är lämpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras.</p><p>För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming.</p><p>Slutsatserna är att de faktorer som bedöms lämpliga att individanpassa är kursinnehåll, arbetssätt, innehållspresentation och utbildningsmaterial Förslag på hur detta kan göras har också givits.</p>