The aim of this essay is to study how teachers in mathematics in upper-secondary school think about the concept of individualized teaching and their way of tutoring students in a classroom environment. The study focuses on the area of functions. To answer the aim of the study two different qualitative methods are used, namely interview and observation. Three teachers have been interviewed and one lesson per teacher has been observed. The data has been divided into three categories to systematically present, analyse and discuss examples relevant to the aim of the study. Theoretically important concepts are used to analyse the material, for example zone of potential construction, scaffolding and the knowledge quartet. All of the teachers use some kind of conversation to be aware of what kind of individualized teaching their students need. They claim that most of the individualized teaching happens when they tutor the students one-to-one and they have a lot of different methods to do this. All teachers describe time as a factor preventing them from individualizing their teaching as much as they would like. / Syftet med denna uppsats är att undersöka matematiklärares tankar om individanpassningar och deras handledning av elever i gymnasieskolan. Studien fokuserar på området funktioner, specifikt linjära- och andragradsfunktioner. För att besvara studiens syfte används två olika kvalitativa metoder, intervju och observation. Urvalet består av tre lärare som har intervjuats och observerats. Materialet kategoriseras för att systematiskt presentera, analysera och diskutera relevanta exempel utifrån studiens syfte. Teoretiska begrepp används för att analysera resultatet, exempelvis används den potentiella konstruktionszonen, stöttning och kunskapskvartetten. Samtliga informanter använder någon form av samtal för att bli medvetna om elevers behov av individanpassningar. Lärarna menar att majoriteten av individanpassningen sker vid enskild handledning av elever och lärarna beskriver olika metoder för detta. Alla intervjuade lärare beskriver tid som ett hinder för att individanpassa deras undervisning i den utsträckning de önskar.

Telefonrådgivning är en relativt ny plattform inom hälso- och sjukvården där forskningen inte riktigt hunnit med. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över de studier som utmärker kvalitet inom telefonrådgivningen. Syftet besvarades med hjälp av samlingsbegreppet god vård enligt Socialstyrelsen. Metoden som användes var en integrerad kunskapsöversikt. En systematisk litteratursökning i CINAHL och PubMed genomfördes vilket resulterade i 12 studier som kvalitetsgranskades och ingick i analysen. Det resultat som indikerade kvalitet i telefonrådgivning var individanpassad vård, säker och effektiv vård, tillgänglighet samt begriplighet. Kunskapsöversikten kan bidra till en ökad insikt hos sjuksköterskor i arbetet med telefonrådgivningen om vilka åtgärder som kan förbättras för att förbättra kvaliteten i telefonrådgivningen. Kunskapsöversikten kan även bidra till en ökad medvetenhet hos sjuksköterskan om sitt eget förhållningssätt vid telefonrådgivning och de förväntningar som uppringare har. Interventioner som föreslås är kontinuerlig utbildning i kommunikation vilket även skulle kunna ingå i grundutbildningen för sjuksköterskor.

Många företag fokuserar sin reklam på sociala medier idag då de kan, utifrån användarnas beteende, utforma reklam som passar varje individ. Facebook har 2.2 miljarder aktiva användare världen över och är därmed en tacksam plats för företag att annonsera på. Som användare på webbsidan accepterar du att Facebook har rätt att samla in data om dig och ditt beteende på deras webbsida och på andra webbsidor som har en koppling till Facebook. Fördelen är att du får intressant reklam i ditt Facebook-flöde men det kan även kännas som att ”storebror ser dig”. Syftet med denna studie var att beskriva hur bekväma användare av sociala medier är med att deras data samlas in så att företag ska kunna göra individanpassad reklam i deras flöden. Ett frågeformulär skickades ut till 100 respondenter där åtta olika scenarion nämndes om insamling av data. Respondenterna fick besvara hur bekväma det var med varje scenario och resultatet var att majoriteten var obekväm med alla scenarion. Avlyssning av mobila enheter var de mest obekväma med samt insamling av data för politisk reklam. Några respondenter ansåg även att det var för mycket reklam på Facebook. Majoriteten av respondenterna svarade dock nej på frågan om de kunde tänka sig att betala för Facebook för att slippa reklamen. Slutligen togs det upp att respondenterna inte hade koll på vilket typ av data som Facebook samlar in om dem. Svaret står i användaravtalet som de en gång i tiden har accepterat men förmodligen inte läst. En diskussion om förenkling av användaravtal fördes där användaren i korthet skulle se de viktigaste bitarna utifrån deras synsätt innan de accepterade avtalet. / Today many companies focus their advertising on social media. Based on the users behaviour they can design individual advertisement for the user. There are 2.2 billion active users on Facebook world wide which makes it a gratefull place for advertisement. Facebook have the right to collect data about you and your behavior on the website and on other websites connecting with Facebook. As a Facebook user you have accepted these terms of service. You get more interesting advertisement in your Facebook-feed but it might also make you feel that ”big brother is watching you”. The purpose of this study is to describe how comfortable users in social media are with organisations collecting data to make individualized advertisement. A questionnaire was sent to 100 Facebook users including eight different scenarios on data collecting. The respondents answered how comfortable they were with each scenario. Results showed that the majority of the respondents where uncomfortable with all scenarios. The most uncomfortable scenario would be if a cellphone eavesdropped into a private conversation and then showed an ad about the product the people were talking about. Another sensitive subject was collecting data for individual advertisement from political parties. Some respondents also thought that there were too much advertisement on Facebook. However, the majority of the respondents said no to the idea of paying for Facebook in order to avoid advertisement. Finally, it was argued that the respondents wasn’t sure on what type of data Facebook were collecting. The answer can be found in the terms of service. A discussion about a simplification on user agreements were made.

Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka vad generation y anser om algoritmers inflytande på det informationsflöde som når individer genom sociala medier och andra digitala kommunikationsplattformar. Metod: Uppsatsen är utformad utifrån en kvalitativ forskningsmetod, som grundar sig i ett abduktivt arbetssätt, vilket kan beskriver som ett växelspel mellan deduktiv och induktiv ansats. Studiens empiriska data utgörs av femton semistrukturerade intervjuer. Slutsatser: Resultatet visar att generation y upplever såväl fördelar- respektive nackdelar med algoritmer i det digitala samhället. Studien visar på en utbredd okunskap gällande algoritmbegreppet och hur företag arbetar med individanpassad marknadsföring i praktiken. Generation y har mestadels en positiv inställning till individanpassad marknadsföring, men det kan få motsatt effekt ifall marknadsföringen inte stämmer överens med konsumentens individuella preferenser och behov. Ytterligare en aspekt som framkommit är att det råder delade meningar gällande vad generation y anser om algoritmers betydelse för den personliga integriteten. För vissa individer har algoritmer ingen betydelse för den individuella integriteten medan hos andra kunde det upplevas som inskränkande och obehagligt. Nyckelord: Digital marnadsföring, individanpassad marknadsföring, varumärkesimage, algoritmer, integritet, generation y

Att leda en ensemble med olika musikaliska förutsättningar kan bjuda på utmaningar då det är många behov som ska tillgodoses på samma gång. Läroplanens krav om individanpassad undervisning ökar pressen för lärare att kunna bemöta alla individer i den svenska skolan i dag, och en fördjupad kunskap kring ämnet krävs för att läraren ska lyckas att få sina elever att nå målen. I denna studie utforskas olika tillvägagångssätt att lära ut låtar till en pop- och rockensemble där deltagarna har olika kunskapsnivå. Syftet är att utforska metoder som passar för mer respektive mindre erfarna deltagare i en ensemble samt se vilka resurser och utmaningar som finns i en ensemble med olika musikaliska förutsättningar. Studien har inletts med en aktionsforskning på en pop & rock-ensemble som dokumenterats med enkäter från deltagarna och dagbok från mig, ensembleläraren. Därefter genomfördes en kvalitativ intervju med de deltagande. Till grund för analysen ligger det kulturpsykologiska perspektivet, Vygotskijs teori om den proximala inlärningszonen samt teorien om kulturella verktyg. Resultatet visar att föredraget tillvägagångssätt verkar bero lika mycket på vilket instrument deltagaren spelade som vilken nivå de var på. Resultatet visar även att erbjudande av olika kulturella verktyg ökar sannolikheten för att både mer och mindre erfarna kan lära utifrån sin kunskapsnivå. En resurs i studien var att kamratlärande uppstod som strategi i processer där ensembleledaren inte räckte till, medan en utmaning var att anpassa undervisningens utefter varje bandmedlems proximala inlärningszon. Studien visar också på att trivsel och ett stödjande psykiskt klimat i en grupp spelar en avgörande roll i hur ett lektionstillfälle som helhet upplevs, och att ett tillvägagångssätt med rytmik verkade vara det som både mer och mindre erfarna deltagare tyckte bäst sammanlagt om. Om toleransen för varandras olika kunskapsnivå höjs, och personers olikheter ses på som en resurs istället för motsatsen tror kan det leda till en mer inkluderande musikvärld och i förlängningen en bättrad självkänsla bland människor i vårat samhälle.

Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna på Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas. Teorier om inlärningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. Anhängare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mål att kunna ge svar på hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer. Deltagare i undersökningen var kursdeltagare på olika utbildningar på VKS samt lärare anställda på VKS. Målet med den genomförda undersökningen var att få svar på frågorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som är lämpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras. För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming. Slutsatserna är att de faktorer som bedöms lämpliga att individanpassa är kursinnehåll, arbetssätt, innehållspresentation och utbildningsmaterial Förslag på hur detta kan göras har också givits.

Inledning: I den här studien har lärares tankar kring engelskundervisning i syfte att individanpassa den för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar undersökts. I Lgr11 (2011, rev. 2016, s. 8) redogörs för att undervisning ska anpassas efter varje individsbehov och förutsättningar. I denna studie ges möjlighet att ta del av lärares kunskap och verktyg som medverkande beskriver att de använder för att individanpassa undervisningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare tänker kring engelskundervisningen i syfte att individanpassa den för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i grundskolans tidigare år. Metod: Undersökningen har genomförts genom tillämpandet av en kvalitativforskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien har sex verksamma lärare i engelskämnet intervjuats och deras intervjusvar har transkriberats och analyserats. Metoden har möjliggjort att ta del av lärares redogörelser gällande engelskundervisningen och i vilken mån individanpassning av denna sker. Resultat: Resultatet av studien visar att lärare beskriver att elever får arbeta varierat i engelskundervisningen med språkfrämjande inslag. Medverkande anger att de har tillräckligkunskap inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men trots detta uttrycker de enönskan om att få ta del av mer forskning. Det framkommer också att lärarna på grund avtidsbrist har svårigheter med att individanpassa sin engelskundervisning.

One of the biggest challenges for primary school teachers in today's schools is to teach students to read. Moreover, this should be done based on each individual student's abilities and needs with regard to the diversity that exists in today's classes. This study aims to make visible what is the basis for teachers’ perceptions and behavior in individualized reading in teaching in Swedish as a second language. But it also seeks to identify possibilities and difficulties teachers face in connection with this to illustrate what may be the basis for teachers' equal / different views and actions in the field. This is illustrated by four research questions of the study, which are: 1) How do teacher individualize reading in teaching Swedish as a second language? 2) What considerations are the basis for the teachers in primary schools planning of individualized reading in teaching Swedish as a second language? 3) What opportunities and difficulties do teachers see within individualized reading in teaching Swedish as a second language? 4) How is individualized reading expressed in primary school teachers teaching in Swedish as a second language? Through qualitative interviews and observations, the results show that teachers use multiple individualization types and components of literacy development for the individualization of reading in their teaching in Swedish as a second language? Some of the teachers feel, however, that the structural conditions at the school prevents them from doing this fully. A central and common aspect is that teachers use level individualization as a basis for any kind of individualization.

Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur piano- och gitarrlärare ser på och upplever sig arbeta med individualisering i gruppundervisning. Metoden som använts är enskilda intervjuer i semistrukturerad form. Resultatet från studien visar att de intervjuade instrumentallärarna diskuterar flera olika typer av strategier för individualisering som de säger sig arbeta med i gruppundervisning. Varierande kunskapsnivå inom elevgruppen är något som samtliga informanter menar kan vara en svårighet med undervisningsformen och fem av de sex intervjuade lärarna uppger också att de delar in sina elevgrupper efter kunskapsnivå. Informanterna är eniga om att gruppundervisning ger goda förutsättningar för samspel, dock upplever de att undervisningsformen försvårar arbetet med elevers instrumenttekniska färdigheter. Några av informanterna uttrycker också att de använder olika didaktiska strategier för individualisering i gruppundervisning som innefattar vad vi tolkar som kamratlärande och scaffolding. Analys av insamlad empiri kopplad till studiens teoretiska utgångspunkter antyder att tillgång till gemensamma kulturella redskap, lärare och elever emellan, kan gagna elevers musikaliska utveckling. Vidare diskuteras en möjlig komplexitet i de avvägningar en lärare behöver göra i samband med tillämpning av didaktiska strategier som syftar till att möjliggöra scaffolding elever emellan. Dessutom diskuteras huruvida lärande i grupp kan ha möjligheter att ge elever större musikaliska upplevelser än vad som är möjligt i individuell undervisning.

Datum: 2020-06-05 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: Claudia Algarrada Fernandez (970529), Elin Eriksson (950828) Titel: Hur upplever konsumenter individanpassad marknadsföring? En studie i Instagramanvändares attityd till individanpassad marknadsföring. Handledare: Aswo Safari Nyckelord: Attityd, Instagram, individanpassad marknadsföring, digital marknadsföring, köpbeteende, förtroende, engagemang Frågeställning: • Vilken attityd har svenska konsumenter gentemot individanpassad reklam på Instagram? • Hur påverkar individanpassad reklam på Instagram konsumenternas köpbeslut? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka konsumenters attityd till individanpassad marknadsföring på Instagram. Vidare är avsiktet med studien är att få en bättre förståelse till hur konsumenterna tar till sig individanpassad marknadsföring och hur de ser på ämnet. Metod: För att besvara frågeställningarna valdes en kvalitativ forskningsmetod av deduktiv ansats. Insamling av empiri har skett genom fokusgrupper online på plattformen Zoom. Slutsats: Resultatet av studien visar att attityden gentemot individanpassad reklam på Instagram är mestadels positiv. Det uppkommer tudelad eller negativ attityd då konsumenterna emellanåt kan känna sig övervakade av företag, vilket respondenterna beskrivit som läskigt. Vidare har individanpassad reklam på Instagram en positiv påverkan på konsumenternas köpbeslut.