Differentierad undervisning syftar till att inkludera alla elever i ett klassrum utan att förlora den sociala kontexten. Syftet med studien är att undersöka hur fem lärare i årskurs 1–3 implementerar differentierad undervisning i ämnet svenska, samt vilka möjligheter respektive svårigheter de ser med att använda metoden. Kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare analyseras utifrån Wallbergs Ramverk vilket beskriver de fem kategorier som kan ingå i en differentierad undervisning: tempo, nivå, omfång, metod och intresse. Resultatet visar på vikten av att känna sin elevgrupp för att skapa en meningsfull undervisning med stöttning som utmanar varje elev på rätt nivå. Det framkommer även att läromedel sällan är differentierat och att lärarna därför upplever att de ofta behöver skapa eget undervisningsmaterial. Lärarna använder sig av explicit undervisning och differentierar främst utifrån kategorin nivå. Lärarna påpekar att elevinflytandet ökar med ålder och mognad. Därför kan det vara mer gynnsamt att fullt ut differentiera undervisningen i högre årskurser.

The purpose of the study is to investigate how men and women experience personalized advertising, whether it affects the purchase decision and whether there are differences between men and women. A qualitative method has been used with the help of structured interviews within a delimitation of the Stockholm area. The theories used in this study consisted of the AIDA model, Customer Relationship Management (CRM), Relationship Marketing (RM), Customization and Personalization and Consumer Culture Theory. Results of the study show that there are clear differences in how men and women experience Instagram. The main difference is that women have a more positive view of personalized advertising, which leads to actual purchases to a greater extent than men. The men in the study, on the other hand, show that it is negative to individualized advertising to a greater extent.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur vårdnadshavare till barn med särskilda behov upplever skolans bemötande och engagemang. Studien utgår ifrån en kvalitativ metodansats där resultatet analyseras med hjälp av Urie Bronnfenbrenners bioekologiska utvecklingsteori. Resultatet identifierar både ett stort engagemang samt bristande engagemang och bemötande mot barn med särskilda behov. Resultatet visar både en god kommunikation och en bristande kommunikation mellan skola och hem. Slutsatsen är att skolundervisning som inte är anpassad till barns särskilda behov leder till att barn mår psykiskt dåligt och blir hemmasittare under längre perioder.

Övergripande syfte i föreliggande studie är att utöka kunskaperna om hur några gymnasielärare uppfattar såväl vad anpassad undervisning innebär, som hur den fungerar i praktiken. Ett ytterligare syfte är att få kunskap om vilka variationer som förekommer i gymnasielärarnas uppfattning av anpassad undervisning. En central intention är att undersöka hur några gymnasielärare beskriver pedagogisk verklighet med fokus på anpassad undervisning. För att kunna uppfylla studiens syfte har frågeställningar formulerats på följande sätt: Hur uppfattar några gymnasielärare innebörden av anpassad undervisning? Hur uppfattar gymnasielärarna att de anpassar sin undervisning i praktiken? Hur uppfattar gymnasielärarna styrkor med anpassad undervisning? Hur uppfattas svagheter med anpassad undervisning av samma gymnasielärare? Som insamlingsmetod användes en digital enkät som innehöll fyra öppna frågor. Insamlade data av 19 deltagare analyserades fenomenografiskt. Studiens resultat visar att det finns variation i lärarnas uppfattningar av samtliga frågor. Individanpassningar och extra anpassningar uppfattas av de flesta deltagarna som centrala delar i anpassad undervisning medan differentierad undervisning och särskilt stöd uppfattas av färre deltagare som anpassad undervisning. Deltagarna uppfattar såväl styrkor som svagheter med anpassad undervisning. / The overall aim of this study is to expand knowledge about how some secondary school teachers perceive both what adapted teaching means, and how it works in practice. An additional purpose is to gain knowledge about the variations that occur in the upper secondary school teachers' perception of adapted teaching. A central intention is to investigate how some high school teachers describe educational reality with a focus on adapted teaching. In order to fulfil the purpose of the study, questions have been formulated as follows: How do some secondary school teachers perceive the meaning of adapted teaching? How do secondary teachers perceive that they adapt their teaching in practice? How do secondary school teachers perceive strengths with adapted teaching? How are weaknesses perceived with adapted teaching by the same secondary school teacher? A digital questionnaire that included four open questions was used as a collection method. Collected data of 19 participants were analyzed phenomenographically. The results of the study show that there is variation in teachers' perceptions of all issues. Individual and additional adjustments are perceived by most participants as central parts of adapted teaching, while differentiated teaching and special educational support are perceived by fewer participants as adapted teaching. Participants perceive strengths as well as weaknesses with adapted teaching.

Följande studie har syftat till att undersöka hur Instagrams primära användargrupp i Sverige upplever riktad marknadsföring från företag som aktivt placerar sig på Instagram. Studien har haft en kvalitativ utformning och de metoder som använts för insamlingen av data har varit sju enskilda djupintervjuer med tjejer i åldrarna 20-25 år, vilket är en del av Sveriges primära användargrupp idag. Djupintervjuerna har även kompletterats med observationer där de intervjuade ombetts använda Instagram för att visa sin dagliga aktivitet i applikationen och exponering för individanpassad reklam. Resultatet som framkom genom den insamlade empirin och teorin i studien visade på att upplevelsen av den individanpassade marknadsföringen från företag och Influenser på Instagram var blandat negativ och positiv. De som ställde sig positiva till marknadsföringen ansåg i större utsträckning att den reklam de tog del av var relevant och anpassad efter dem. De negativt inställda intervjudeltagarna menade istället att reklamen saknade personlig koppling till dem och därför upplevdes irrelevant. I studien framkom det däremot att deltagarna upplevde den individanpassade annonseringen från företag bäst i form av samarbeten tillsammans med Influenser och den reklam som företag delade i under egna företagskonton som intervjudeltagaren själv valt att följa. Den form som de upplevde var minst personligt anpassad för dem var den reklam som uppkom från företag genom direktreklam i deltagarnas Instagramflöde. / The following study has aimed to investigate how Instagram's primary user group in Sweden experiences targeted marketing from companies that actively place themselves on Instagram. The study has had a qualitative design and the methods used for the collection of data have been seven individual in-depth interviews with girls aged 20-25, which is a part of Sweden's primary user group today. The in-depth interviews have also been supplemented with observations where the interviewees were asked to use Instagram to show their daily activity in the application and exposure to personalized advertising. The result that emerged from the collected empirical data and the theory in the study showed that the experience of the individualized marketing from companies and Influences on Instagram was mixed negatively and positively. Those who favored the marketing considered to a greater extent that the advertising they took part of was relevant and adapted to them. Instead, the negative participants of the interview meant that the advertisement lacked a personal connection to them and therefore felt irrelevant. In the study, on the other hand, it emerged that the participants experienced the individualized advertising from companies best in the form of collaborations with Influences and the advertising that companies shared in their own company accounts that the interviewee himself chose to follow. The form that they experienced was least personalized for them was the advertising that came from companies through direct mail in the participants' Instagram feed.

Denna studie kommer att lyfta fram aspekten personlig integritet på sociala medier. Huvudfokuset kommer att vara på att skapa en förståelse för huruvida användare på instagram är bekväma med att dela med sig av personlig information. Riktlinjerna för studien kommer att vara teorier om personlig integritet, förtroende, individanpassad marknadsföring, GDPR och kommunikationshantering. Datainsamlingen är gjort via en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning och fokuset med undersökningen är att förklara hur användare av instagram resonerar kring deras personliga integritet. Den data som är insamlad är sedan sammanställd och analyserad via SPSS för att kunna se korrelationen mellan olika variabler. Vidare ska studien kombinera kvantitativ data med tidigare forskning och teorier för att bidra med djupare förståelse för användarnas resonemang. Studiens slutsats är att användare av instagram är bekväma med att dela med sig av personlig information och att de inte känner oro över hur den sociala plattformens hanterar deras personliga data. Anledningen till slutsatsen är många där faktorer såsom förtroende, GDPR och individanpassad marknadsföring har en stor betydelse. Resultatet och slutsatsen kommer förhoppningsvis bidra med djupare förståelse kring personlig integritet på sociala medier. / This study will highlight the importance of personal privacy on social media. The main focus will be to create an understanding if users of instagram are comfortable with sharing their personal information or not. The guidelines for this study will be theories about personal integrity, internet trust, individualized marketing, GDPR and communication privacy management. The data is collected by a quantitative survey in form of a poll and the focus of the survey is to explain how users of instagram reasons about their personal integrity. The data is later analyzed in SPSS to see the correlation between different variables. Further on will the study combine quantitative data with previous research and theories to create a wider understanding for why users feel as they do. The conclusion of this study is that the users of instagram are comfortable with sharing their personal information and do not feel concern about how their personal data is handled. There are many reasons for this output where trust, laws like GDPR and individualized marketing has a major impact. The result and conclusion of this study will hopefully contribute to a deeper understanding about the problem that occur.

Mer och mer konsumentdata blir tillgängligt för marknadsförare vilket öppnar upp för individanpassad marknadsföring (IM) riktad mot konsumenter. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur attityden till påverkas av personlig integritet samt hur attityden till IM skiljer sig mellan individer. Genom sju intervjuer med individer från Generation Y som har växt upp i linje med digitaliseringen och har tidigare erfarenhet av individanpassad marknadsföring, samlades information in som senare tolkades och analyserades. Studien påvisar att attityden till IM kan påverkas av personlig integritet på olika sätt, till exempel när individen inte är medveten om att datan har använts. Vidare visar studien att attityden till IM kan skilja sig mellan individer beroende på hur relevant ett meddelande är för mottagaren.

Personalized advertising is possible by tracking consumers' online activities and customizing ads for individual consumers. These ads are often more relevant, interesting, and appreciated by the consumer. However, there is a sense of worry about how personal information is gathered, stored, and used. While companies share the information with each other, consumers worry that the collection and usage of their personal information may damage their personal privacy. The personalization-privacy paradox describes this relationship between appreciated personalized advertising and breaches of privacy. The purpose of this study is to explore what elements of personalized marketing consumers find to be a breach of their personal privacy. By analyzing earlier research and literature, a theoretical framework was developed. The study uses a qualitative method utilizing semi-structured interviews to collect empirical data, which is then analyzed using the theoretical framework. The findings show that there are four primary elements in personalized advertising that consumers find to be a breach of privacy. These are recurring ads, feelings of being watched, personal information being shared and covert data collection. / Individanpassad marknadsföring är möjligt genom att spåra konsumenters onlineaktivitet och anpassa reklam för individuella konsumenter. Denna reklam är ofta mer relevant, intressant och uppskattad av konsumenten. Det finns dock en känsla av oro om hur personlig information samlas in, lagras och används. Medan företag delar informationen med varandra oroar sig konsumenter för att insamlingen och användandet av deras personliga information kan kränka deras personliga integritet. Personalization-privacy paradox beskriver detta samband mellan uppskattad individanpassad marknadsföring och kränkningar av den personliga integriteten. Syftet med denna studie är att undersöka vilka element av individanpassad marknadsföring konsumenter upplever som integritetskränkande. Genom att analysera tidigare forskning och litteratur skapades ett teoretiskt ramverk. Studien använde sig av semistrukturerade intervjuer för att samla in empiriska data, som sedan analyserades med hjälp av det teoretiska ramverket. Resultaten visar att det finns fyra huvudsakliga element i individanpassad marknadsföring som konsumenter anser vara integritetskränkande. Dessa är återkommande reklam, känslan av att vara övervakad, delande av personlig information och hemlig datainsamling.

Syfte: Studien ämnar att skapa en djupare förståelse kring hur personalization-privacy paradoxen behandlas i hotellbranschen utifrån en individanpassad marknadsföring. Metod: Studiens metod innefattar en kvalitativ undersökningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta respondenter från hotellbranschen som driver marknadsföringen. De semistrukturerade intervjuerna bygger på att studera marknadsförares inställning till personalization-privacy paradoxen utifrån en individanpassad marknadsföring. Resultat och slutsats: Vår tolkning av intervjusvaren indikerar att den individanpassade marknadsföringen starkt uppskattas och efterfrågas av marknadsförare på hotellbranschen. Marknadsföringsmetoden ses vara mer effektiv än allmän marknadsföring då det är enklare att hitta rätt målgrupp samt att det är en större möjlighet att kunden accepterar ett erbjudande. Integritetsparadoxen ses som ett stort dilemma där marknadsförare ska följa regelverket men även sin moraliska kompass. Syftet ska vara att skapa en god personlig service till kunderna och inte nyttja informationen till ens egna vinstintressen. En gräns kan dras där hur långt marknadsförare kan motivera varför kundens information samlas in och hur den kommer att användas. Uppsatsens bidrag: Detta arbete bidrar till att skapa förståelse kring marknadsförares syn på Personalization-privacy paradox i hotellbranschen utifrån en individanpassad marknadsföring. Förslag till vidare forskning: Till vidare forskning hade det varit intressant med studiens resultat göra en ytterligare forskning som jämför konsumenternas syn på personalization-privacy paradoxen i hotellbranschen utifrån en individanpassad marknadsföring. / Purpose: The study aims to create a deeper understanding of how the personalization-privacy paradox is treated in the hotel industry based on individualized marketing. Method: The method includes a qualitative survey method where semi-structured interviews were conducted with eight respondents from the hotel industry who drive the marketing. The semi-structured interviews are based on studying marketers' attitudes towards personalization privacy based on individualized marketing. Results and conclusion: Our interpretation of the interview results indicates that individualized marketing is highly appreciated and in demand by marketers in the hotel industry. The marketing method is seen to be more effective than general marketing as it is easier to find the right target group and there is a greater possibility that the customer accepts an offer. The integrity paradox is seen as a major dilemma where marketers must follow the regulations but also their moral compass. The purpose should be to create a good personal service to customers and not use the information for their own profit interests. A limit is drawn where how far can motivate why the customer is collected and how it will be used. Contribution: This study helps to create a deeper understanding of the marketers' view of the Personalization-privacy paradox in the hotel industry based on individualized marketing. Proposal for further research: For further research, it would have been interesting with the result of the study to do further research that compares the consumers view on the personalization-privacy paradox in the hotel industry based on an individualized marketing.

Genom dagens digitalisering har den traditionella marknadsföringen utvecklats till en mer individanpassad marknadsföring, där företag i större utsträckning riktar sig till konsumenter på individnivå. Detta för att kunna nå konsumenten på ett personligt plan och därmed skapa annonser anpassade utefter den enskilda individen. Detta sker genom att data kring konsumentens beteenden och preferenser samlas in via cookies och röstassistenter. Med dessa möjligheter till informationsinsamling medförs även risker och utmaningar i säkerheten, i form av integritetsintrång. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna marknadsföringsmetod påverkar två generationsgrupper, generation X och generation Z. Studien utgick från en abduktiv ansats och har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet samlades in via tre fokusgrupper med totalt 16 medverkande individer. Resultatet som framkom av undersökningen var att attityderna till individanpassad marknadsföring skiljer sig åt beroende på generationstillhörighet. Generation X visade sig ha en skeptisk attityd kring individanpassade annonser, medan generation Z som är infödda i den digitala världen ser det mer fördelaktigt. Vad gäller generationernas personliga integritet visade resultatet att mängden kunskap kring ämnet är av betydelse för att kunna avgöra huruvida den personliga integriteten påverkas eller inte. Studiens resultat påverkades till viss del av konformitet då somliga respondenter ändrade åsikt utefter vad majoriteten i gruppen ansåg. Avslutningsvis visade resultatet att samtliga respondenter var överens om att avlyssning via röstassistenter frambringar en obehagskänsla, därmed anses rösten mer integritetskänslig.