Bakgrund: Amning är en fysiologisk process som ofta upplevs svårare än förväntat vid amningsstart och kan kompliceras snabbt om stöd inte erhålls. Helamning i sex månader rekommenderas enligt WHO för att främja barns hälsa. Barnmorskor har stort ansvar för folkhälsan genom att stödja och stärka amning. Information och stöd bör ges tidigt, utifrån unika behov och vara lättillgängligt om hinder uppstår. Kvinnocentrering från barnmorskor gynnar amningstidens längd och uppskattas påverka folkhälsan positivt. Syfte: Att beskriva nyblivna mammors erfarenheter kring individanpassat amningsstöd i vårdkedjan. Metod: Kvalitativ webbundersökning med majoriteten öppna frågor samt induktiv ansats. Totalt 38 nyblivna mammor deltog. Data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Stor variation beskrevs gällande tillgången till individanpassat amningsstöd. Många beskrev känslan av att inte bli lyssnad på och bemött utifrån tidigare erfarenheter. Planering saknades vid utskrivning och stöd i form av individanpassad amningsplan var nästintill obefintligt. Information i eftervården beskrevs mycket begränsad gällande tillgängligheten och kvinnor eftersökte denna självständigt. Slutsats: Förändringar krävs i vårdkedjan för ett individanpassat amningsstöd. Främst saknas information under graviditeten och stöd i eftervården. Mer information och individanpassat stöd önskas från barnmorskor. Idag sker inte vården i enlighet med kraven för amningsvänliga sjukhus. / Background: Breastfeeding is a physiological process that can be more difficult than expected and become complicated if support is not provided. WHO recommends exclusive breastfeeding for six months to promote child health. Midwives have a major public health responsibility to support and strengthen breastfeeding. Information and support should be provided early, based on individual needs and available if barriers arise. Women-centeredness promotes breastfeeding duration and is estimated to have a positive impact on public health. Aim: To describe mothers' experiences of individual breastfeeding support in the care chain. Method: Qualitative web survey with 38 mothers. Data was analysed with content analysis. Results: Large variation was described regarding access to individual breastfeeding support. Many described the feeling of not being listened to and treated based on previous experiences. Planning was lacking at discharge and support in the form of an individualized breastfeeding plan was almost non-existent. Information in aftercare was described as very limited regarding accessibility. Conclusion: Changes are required in the care chain for individualized breastfeeding support. Mainly there is a lack of information during pregnancy and support in aftercare. More information and individualized support are requested. Care is not provided in accordance with the requirements for Baby-friendly hospitals initiative.

Den här studien går ut på att undersöka vilka arbetssätt lärare använder sig av när det gäller undervisningen i läsutveckling i skolans tidigaste åldrar, samt varför de väljer just dessa. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1. Resultatet av undersökningen är att lärarna blandar flera olika metoder, och arbetssätt, för att individanpassa sin undervisning och nå varje enskild elev. / This study aims to examine the working methods that teachers use in reading development in the early years education, as well as why they choose these methods. The study is based on qualitative interviews with four active teachers in preschool-class and first grade. The result of the study says that teachers mix different methods, and approaches, to individualize their teaching and reach each individual student at their level.

BakgrundDen svenska arbetsmarknaden genomgår en förändring som pågått under en längre tid. Synen på en anställning har luckrats upp och guldklocksanställningen är och förblir allt mer ovanlig. I dagens Sverige är det vanligaste sättet att avancera inom yrkeslivet att byta arbetsgivare. Det är höga kostnader som är relaterade till att personal väljer att lämna organisationen och det är således viktigt att behålla befintlig personal. Ett preventivt arbete för att minimera risken att personal överväger att lämna företaget kan vara individanpassat utvecklingsarbete. SyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka hur attraktiva, enligt Randstad och Universum, arbetsgivare inom en kunskapsintensiv miljö i Göteborgsregionen arbetar med kompetensutveckling, professionell utveckling och karriärmöjligheter för att behålla personal. MetodStudien genomförs ur ett ledningsperspektiv med hjälp av en kvalitativ forskningsansats då forskningsfrågan inte syftar till att mäta och jämföra olika resultat utan snarare handlar om att undersöka hur företag arbetar med frågan. Insamling av empiri sker genom sex stycken semistrukturerade intervjuer på olika företag. Valet av fallföretag har gjorts med hjälp av vinnarlistan i “Randstad Award 2016” och Universums lista “Sveriges bästa arbetsgivare 2016” vilket är sammanställningar av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare år 2016. SlutsatsStudien visar att samtliga företag arbetar med individanpassad utveckling för medarbetaren. Detta utvecklingsarbete sker genom justering av arbetsuppgifter, kompetensutveckling genom kurser, seminarier och “workshops” där de i första hand nyttjar intern kunskap samt mentorskap och tillgång till internt och externt nätverk. / BackgroundIn the last couple of years there has been an ongoing change in the Swedish labor marketwhere the view and the occurrence of long term employment is not as common as it oncewas. The most common way of career development is through change of employer. The costof employee turnover can be avoided or reduced by keeping current employees and anindividually shaped development for the employee may result in the employee staying loyalto the company. PurposeThe purpose of this study is to investigate how attractive employers, based on Randstad andUniversum, within a knowledge based environment in the area of Gothenburg providescompetence development, professional development and career opportunities in order toretain their employees. Method The study applies a qualitative research approach since the purpose of the study is to gain understanding in how companies provide development and not to compare different companies’ results to one another. The study is based on six semi-structured interviews held at each of the six companies. The selection of companies is based on the lists “Randstad Award 2016” and “Sveriges bästa arbetsgivare 2016” by Universum which are summaries of Sweden’s most attractive employers of the year 2016. Conclusion The study shows that all of the companies have an individually shaped development plan for the employee. This is managed through adjustment of duties, competence development through courses, seminars and workshops which are based on internal knowledge within the company. Last but not least development is supplied through the use of mentoring and networking, both internal and external.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) är tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillämpas i skolan och att undervisningen ska utgå från den enskilde elevens behov. Då forskning pekar på att definitionen och innebörden av begreppet behov inte är tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lärare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i år 1 med särskilt fokus på aspekten elevers behov. För att studera verksamma lärares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och därefter diskuterats med referens till forskning inom området. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsättningsfråga. Identifieringen av enskilda elevers behov är det som uppfattas ligga till grund för hur undervisningen ska individanpassas. Svårigheten ligger i att det inte alltid är enkelt att identifiera behoven. Det framkom i resultatet att möjligheten att individanpassa grundar sig i tillgången på resurser samt skolämnets karaktär. Resultatet visar även att åldersintegrerade klasser är en fördel med tanke på tillgången på resurser, då samarbete i arbetslag lättare möjliggör en individanpassad undervisning. / Curriculum for the Compulsory School System, the Pre-School Class and the Leisure-time Centre (Lpo 94) is clear in its definition that individualized tuition shall be applied in the school and that the tuition shall come from the individual pupil’s needs. Since research emphasizes that the definition and meaning of the term needs is not clear we found it interesting to research how teachers define the meaning of the term individualized tuition in school year 1 with special focus on the aspect of pupils’ needs. In order to study active teachers’ reasoning and dictums regarding this we chose a qualitative method with interviews as aid to gather data. The collected material has been analyzed and subsequently discussed with reference to research within the area. The result shows that individualized tuition is regarded as a question of conditions. The identification of individual pupils’ needs is what is perceived to be the basis of how the education should be individualized. The difficulty lies in that it is not always easy to identify the needs. The result showed that the possibility to individualize bases itself in the access of resources and the school subject’s nature. The result also show that age integrated classes is an advantage considering the access of resources, since cooperation between coworkers makes it easier to enable individualized tuition.

<p>Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) är tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillämpas i skolan och att undervisningen ska utgå från den enskilde elevens behov. Då forskning pekar på att definitionen och innebörden av begreppet behov inte är tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lärare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i år 1 med särskilt fokus på aspekten elevers behov. För att studera verksamma lärares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och därefter diskuterats med referens till forskning inom området. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsättningsfråga. Identifieringen av enskilda elevers behov är det som uppfattas ligga till grund för hur undervisningen ska individanpassas. Svårigheten ligger i att det inte alltid är enkelt att identifiera behoven. Det framkom i resultatet att möjligheten att individanpassa grundar sig i tillgången på resurser samt skolämnets karaktär. Resultatet visar även att åldersintegrerade klasser är en fördel med tanke på tillgången på resurser, då samarbete i arbetslag lättare möjliggör en individanpassad undervisning.</p> / <p>Curriculum for the Compulsory School System, the Pre-School Class and the Leisure-time Centre (Lpo 94) is clear in its definition that individualized tuition shall be applied in the school and that the tuition shall come from the individual pupil’s needs. Since research emphasizes that the definition and meaning of the term needs is not clear we found it interesting to research how teachers define the meaning of the term individualized tuition in school year 1 with special focus on the aspect of pupils’ needs. In order to study active teachers’ reasoning and dictums regarding this we chose a qualitative method with interviews as aid to gather data. The collected material has been analyzed and subsequently discussed with reference to research within the area. The result shows that individualized tuition is regarded as a question of conditions. The identification of individual pupils’ needs is what is perceived to be the basis of how the education should be individualized. The difficulty lies in that it is not always easy to identify the needs. The result showed that the possibility to individualize bases itself in the access of resources and the school subject’s nature. The result also show that age integrated classes is an advantage considering the access of resources, since cooperation between coworkers makes it easier to enable individualized tuition.</p>

Läroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) fastställer att det finns brister i hur skolorna bedriver en sådan undervisning och även min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstå innebörden i lärares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, där fem verksamma lärare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats användes som utgångspunkt. Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte är lätt att göra, då det är mycket upp till läraren att själv tolka och bedriva undervisningen med de svårigheter det innebär. Det är många faktorer som är med och påverkar undervisningen och i analysen av resultatet kunde det påvisas att dessa faktorer fungerar i en kombination med varandra och är vad som möjliggör individanpassad undervisning. / The curriculum (Skolverket, 2011) and Education Act (SFS 2010:800) indicates that education must be adapted to the students' abilities and needs. The National Agency for Education (2011) determines that there are deficiencies in how the schools practice such education and also my experience was that this included some challenges. Against this background, this study aim became to describe, interpret and understand the meaning of the teachers’ experiences of individualizes their own teaching and any related challenges. To investigate this, a qualitative method with interviews as a data collection technique was used, where five practicing teachers were interviewed. A hermeneutic - phenomenological approach was used as a base. The results showed that individualized education is not easy to do, as it's much up to the teacher to interpret and carry out the education with the difficulties it means. There are many factors that will affect the education and the analysis of the result show that these factors work in combination with each other and are what enables individualized education.

Syftet med studien är att ge en inblick i hur engelsklärare för årskurs 4–6 anpassar undervisningen utifrån elevernas nivåskillnader. I den här kvalitativa intervjustudie har nio engelsklärare i årskurs 4-6 från Sverige beskrivit sina upplevelser kring hur de upplever nivåskillnader inom muntlig kommunikation i det engelska klassrummet samt hur de anpassar sin undervisning utifrån nivåskillnaderna. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys och därefter sammankopplats med tidigare forskning och teorier. Resultatet visar att nivåskillnaderna gör undervisningen utmanande men rolig för lärarna. Gällande anpassningar ansåg läroboken kunna nyttjas som grund men för att kunna utmana och inkludera alla elever behöver de använda sig av differentierade uppgifter. Orsaken till nivåskillnaderna ligger i hur elever interagerar med språket på deras fritid. De elever som ägnar sig åt internet, läser engelska på fritiden eller har föräldrar som är bekväma med att använda engelska är ofta på en högre nivå än de andra. / The purpose of the study is to provide an insight into how English teachers for grades 4–6 adapt the teaching based on the students' level differences. In this qualitative interview study, nine English teachers in grades 4-6 from Sweden have described their experiences of how they experience level differences in oral communication in the English classroom and how they adapt their teaching based on the level differences. The interviews were then transcribed and analyzed using a thematic analysis and then linked to previous research and theories. The results show that the level differences make the teaching challenging but fun for the teachers. Current adaptations were considered by the textbook to be used as a basis, but in order to be able to challenge and include all students, they need to use differentiated tasks. The reason for the level differences lies in how students interact with the language in their free time. Students who engage with the Internet, read English in their spare time, or have parents who are comfortable using English are often at a higher level than the others.

The purpose of this qualitative study is to increase the knowledge of how Montessori teachers include mathematically gifted pupils through differentiated teaching. This was accomplished through semi-structured interviews with nine Montessori teachers from all over Sweden. The teachers were asked to describe how they plan their teaching, how they execute it and to share their thoughts and attitudes regarding this part of their job.    The results show that the Montessori teachers in this study use differentiated teaching based on the Montessori principles of individualisation. They make individual lesson plans for every pupil, based on the pupil’s level of knowledge, interests and needs. These plans are made together with the pupils, who thus have an impact on their own education. As the lesson plans are put into practice the pupils get to choose what to do when, during three hour work cycles. This means there are many different activities happening at the same time in the Montessori classroom. This seems to be beneficial to mathematically gifted pupils, as they appear to be offered an education at their individual level of knowledge. They are also able to set their own work pace and thus advance at their own speed. The Montessori manipulatives are important to the teachers, but the mathematically gifted pupils are able to leave them behind quickly and instead work with more abstract mathematics.    The study also shows that the teachers consider it exceedingly important that the mathematically gifted pupils are challenged and stimulated. For that reason, the teachers do not limit the pupils’ knowledge acquisition. The pupils are allowed to advance much further than what is expected at their age. In addition, the results of this study show that the Montessori teachers view working with gifted pupils as a positive and fun challenge and they consider it important to include these pupils in their teaching, instead of letting them work on their own.    The results of this study may also suggest that Montessori schools can be beneficial to mathematically gifted pupils. / Syftet med denna kvalitativa studie är att öka kunskapen om hur montessorilärare inkluderar matematiskt särbegåvade elever genom en differentierad undervisning. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med nio montessorilärare från hela Sverige. Samtliga undervisar, eller har undervisat, i matematik i årskurs f-3 och de har alla erfarenhet av matematiskt särbegåvade elever. Montessorilärarna ombads beskriva hur de planerar sin undervisning, hur de genomför den rent praktiskt samt att reflektera kring den här aspekten av deras jobb.    Resultatet visar att montessorilärarna differentierar undervisningen utifrån montessoripedagogikens principer om individualisering. De gör i stort sett helt individuella planeringar för varje elev som baseras på individens nivå, intressen och behov. Denna planering görs tillsammans med eleverna, som alltså kan påverka sin undervisning. När undervisningen sedan omsätts i praktik görs detta under arbetspass som är tre timmar långa. Där får eleverna själva välja vad de vill arbeta med och när. Detta innebär att det pågår en mängd olika aktiviteter samtidigt. Detta tycks vara gynnsamt för de matematiskt särbegåvade eleverna, då de tycks få en undervisning på just deras nivå. De kan också själva välja arbetstempo och därmed avancera i sin takt. Montessorimaterielen har en stor plats i lärarnas undervisning, men de särbegåvade eleverna kan, enligt de intervjuade lärarna, snabbt övergå till en abstrakt matematik.   Resultatet visar också att lärarna anser att det är av stor vikt att de matematiskt särbegåvade eleverna får utmaning och stimulans och begränsar dem därför inte i deras kunskapsinhämtning. Eleverna tillåts avancera långt över sin årskurstillhörighet. Studien visar dessutom att lärarna ser de särbegåvade eleverna som en positiv och rolig utmaning och att de tycker att det är viktigt att dessa elever inkluderas i undervisningen, istället för att lämnas ensamma i sin inlärning.    Sammantaget kan studien tyda på att montessoripedagogiken kan vara gynnsam för matematiskt särbegåvade elever.

Bakgrund: Det metabola syndromet ökar i samhället och kryper ner i åldrarna och är en bidragande orsak till hjärtkärlsjukdomar och förtidig död. Låg nivå av fysisk aktivitet påskyndar utveckling av det metabola syndromet. Distriktssköterskan i primärvården är oftast den som möter dessa personer först och har en viktig roll i behandlingen av det metabola syndromet. Syfte: Syftet är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av fysisk aktivitet som behandling hos personer med metabolt syndrom. Metod: För studien användes kvalitativ metod med induktiv ansats där 10 kvalitativa intervjuer genomfördes. Intervjumaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: Att se helheten i mötet med personen och Att motivera och stödja. I resultatet framkom att det var viktigt att individanpassa samtalet och behandlingen, att inte sätta upp för stora mål och viktigt att skapa förtroende mellan personen och distriktssköterskan för att kunna ge stöd och motivation. Konklusion: Att skapa en livsstilsförändring genom fysisk aktivitet vid metabolt syndrom tar tid och kan vara svårt. Personen behöver hjälp, stöd och uppmuntran. Därför är det viktigt att skapa en förtroendefull relation mellan personen och distriktssköterskan / Background: The incidence of Metabolic syndrome is increasing in society and, increasingly, it is occuring at younger ages. It is a contributing factor to cardiovascular disease and premature death. Low levels of physical activity contribute to the development of Metabolic Syndrome. The District nurse within Primary care is most often the person who meets such patients first and they have an important role in the treatment of the problem. Aim: The aim is to describe district nurses’ experiences of physical activity as a treatment for people with metabolic syndrome. Method: A qualitative method with an inductive approach was used in ten qualitative interviews. The interview material was analysed using qualitative content analysis. Result: 2 catagories were identified: To see the broad perspective in the meeting with the person and To motivate and support. It was shown in the result that it was important to individually adapt the treatment and discussion to the patients and to not set goals that were too large. It was also important to create confidence between the patient and the district nurse in order to motivate and support the patient. Conclusion: To create lifestyle changes using physical activity in the case of metabolic syndrome takes time and it can be difficult.The person requires help, support and encouragement. Therefore it is vital to create a trusting relationship between the person and the district nurse.

Den svenska kommunala vuxenutbildningen har de senaste decennierna haft som inriktning att vara flexibel och anpassningsbar utifrån elevernas individuella behov. Den här avgränsade studien syftar till att utforska rektorers föreställningsvärldar och uppfattningar kring individualiseringen inom svensk kommunal vuxenutbildning. Fallstudien baseras på en analys av fyra semistrukturerade intervjuer med rektorer i två svenska storstäder. Resultatet visar att rektorerna i fallstudien uttrycker förståelse för och bottnar i styrdokumentens övergripande intention och riktning; inte minst när det gäller lärares förhållningssätt till den enskilda eleven i klassrummet, elevers val av tider och undervisningsformer samt den individuella handledningens betydelse. Här finns en bred samsyn kring individualiseringens nödvändighet och betydelse. Men rektorerna bär samtidigt på föreställningar om individualiseringens bortre gränser där de ser risker för motsättningar i prioriteringar mellan grupper i skolan, felaktigt använda resurser, hög arbetsbelastning på lärare samt en frustration över att inte kunna ställa krav på motprestationer från elevernas sida. Standardisering av undervisningen som en del av lösningen på detta är omstridd bland rektorerna medan digitaliseringen uppfattas som en möjlighet i processen. Förhoppningen är att studien kan utgöra en utgångspunkt och referensram för fortsatta studier om hur det lokala organisations- och ledningsperspektivet uppfattar individualiseringen inom svensk kommunal vuxenutbildning. / In recent decades, Swedish Basic Adult Education has focused on being flexible and adaptable based on students' individual needs. This study aims to explore principals' performances and perceptions of individualization in Swedish Basic Adult Education. The case study is based on an analysis of four semi structured interviews with principals in Basic Adult Education in two major Swedish cities. The results show that the principals express an understanding of, and are rooted in, the overall intention and direction of the governing documents; not least when it comes to teachers' attitudes towards individualized classroom practices, students' choice of times and forms of education and the importance of individual supervision. There is a broad consensus on the necessity and significance of individualization. But at the same time, the principals carry notions about the distant boundaries of individualization where they see risks of contradictions in priorities between groups in the school, ineffectively used resources, high workload on teachers and a frustration at not being able to demand any consideration in return from the students. Standardization of teaching as part of the solution is controversial among the principals, while digitalization is perceived as an opportunity in the process. Hopefully the study can constitute a starting point and frame of reference for further studies of how the local organizational and management perceives individualization in Basic Adult Education.