Syfte – Studiens syfte var att undersöka förbättringsmöjligheter runt leveransprecision vid gemensam leverans från två eller flera samarbetande företag. För att syftet skulle uppnås formades två frågeställningar:  1. Vilka utmaningar inom informationslogistik finns då två, eller flera samarbetande företag ska genomföra en gemensam leverans till kund?  2. Hur kan utmaningarna hanteras för att uppnå förbättrad leveransprecision?  Metod – Studiens metod var en fallstudie och bestod enbart av en kvalitativ datainsamling. Studien inleddes med en förstudie för att ge en djupare bild genom litteratursökning och för att forma syftet, vilket medförde att problemområdet kunde kartläggas. Datainsamlingsmetoderna som genomförds i studien var intervjuer samt observationer där triangulering användes för att den insamlade empirins trovärdighet ska öka. Därefter analyserades den insamlade empirin och det teoretiska ramverket med hjälp av mönsterjämförelse för att generera resultat.  Resultat – Studiens resultat visade att några utmaningar var extra viktiga att beakta vid genomförandet av en gemensam leverans. De viktiga utmaningarna blev följande: Distribution, Information, Prioriteringar och Samarbete. Sedan hittades sätt att hantera utmaningarna på som formade förbättringsmöjligheter att bygga vidare på. Förbättringarna blev: Konsolidering, Informationshantering, Kundfokus och Samarbete. Slutsatsen för studien blev att dessa förbättringsmöjligheter är de mest kritiska faktorerna att ta tag i för att uppnå högre leveransprecision och att grunden bygger på att öka samarbetet mellan de samarbetande företagen.  Implikationer – Studien har bidragit med både praktisk och teoretisk kunskap. Det praktiska bidraget är för företag som ska hantera gemensamma leveranser med andra företag. Studien har där bidragit med ökade kunskaper för utmaningarna vid leveranser samt hur de ska hanteras. Ett annat praktiskt bidrag är för företag som har ett samarbete med företag som ska öka sin förståelse för faktorer kring samarbete. Det teoretiska bidraget är kring informationslogistik och dess användningsområden för att skapa förbättringar vid gemensamma leveranser.  Begränsningar – Då studien endast omfattar ett fall av två samarbetande företags gemensamma leverans, kan det bidra till att generaliseringen av resultatet blir svårare. Det här kan leda till att tillämpningen begränsas för andra företag eftersom den empiriska data endast baseras från studiens fallföretag. Ytterligare en begränsning är studiens resultat då det baserades på datainsamlingen som pågick under en utvald tidsperiod. Det här bidrog till att endast ett begränsat område kunde studeras och ett mer rättvist resultat begränsades.

Die Planung und Ausführung von Bauwerken basiert auf Informationsprozesse, in denen verknüpfte Fachmodelle verschiedener Baudomänen als fachübergreifende Informationsräume verwendet werden. Dabei führen erhöhte Anforderungen an spezialisierte Arbeitsschritte sowie die wachsende Komplexität der Bauprojekte zu einem Anwachsen der Menge, des Umfangs und der Komplexität der ausgetauschten Informationsräume. Bei der Betrachtung des Informationsbedarfs der Bauinformationsprozesse lässt sich eine Kontextabhängigkeit erkennen, in der verschiedene Aspekte des Bearbeitungskontextes sowohl die Menge und Qualität als auch die Ausschnitte und Verknüpfungstiefe der erforderlichen Informationsräume determinieren. Die vorliegende Arbeit befasst sich mit der kontextgerechten Informationsversorgung von Informationsprozessen im Bauwesen. Auf der Grundlage multimodellbasierter Informationsräume wird ein Ansatz vorgestellt, der die Kontextabhängigkeit des Informationsbedarfs durch kontextadaptive Multimodellvorlagen formalisiert und entsprechende kontextgerechte Informationsräume erzeugt. Dafür werden in einem ersten Schritt der Bearbeitungskontext von Bauinformationsprozessen betrachtet sowie informationslogistisch relevante Kontextaspekte identifiziert und durch ein Kontextmodell abgebildet. Für die Formalisierung der unterschiedlichen Einflüsse verschiedener Kontextaspekte auf die Ausgestaltung des Informationsbedarfs wird ein Regelsystem entwickelt, mit dem kontextadaptive Multimodellvorlagen definiert werden können. Durch Auswertung dieser Vorlagen zum Anwendungszeitpunkt lässt sich ein situativer Informationsbedarf antizipieren, auf dessen Basis ein kontextgerechtes Multimodell erzeugt werden kann. Dieser Ansatz ermöglicht die Realisierung einer kontextbewussten Informationslogistik, die den Projektpartnern im Bauwesen genau die Informationsräume bereitstellt, die in einer konkreten Bearbeitungssituation benötigt werden. Für die Bearbeitung regelbasierter Kontextwirkrelationen wird ein Editor vorgestellt, der die Erzeugung kontextadaptiver Multimodellvorlagen unterstützt. Außerdem wird anhand einer Architektur zur Erzeugung kontextgerechter Informationsräume die Vorgehensweise der informationslogistischen Kontextintegration beschrieben, mit der ein kontextbasierter Informationsbedarf antizipiert und ein entsprechendes kontextgerechtes Multimodell erzeugt werden kann. Der Einsatz des vorgestellten Ansatzes wird abschließend anhand eines Beispielszenarios aus der Planungsphase evaluiert, in der im Rahmen verschiedener asynchroner Bauinformationsprozesse Informationsräume gemeinsam bearbeitet werden. / The planning and creating of structures and buildings is based on building information processes, in which linked specialized models of different domains are used as multidisciplinary information spaces. Thereby increased requirements for specialized work processes, and the growing complexity of construction projects lead to an increase in the amount, scope and complexity of the exchanged information spaces. When considering the information requirements of building information processes, a contextdependence is revealed that determines the quantity and quality as well as the cutouts and linking depth of the required information spaces depending on various aspects of the processing context. This thesis addresses contextoriented information supply for collaborative information processes in the construction industry. Based on multimodel information spaces, an approach is presented that formalizes the context dependency of information requirements by contextadaptive multimodel templates and generates corresponding contextoriented information spaces. In a first step different aspects of the process context of building information processes are considered and logistically relevant information are identified and mapped by a context model. For the description of the different influences of various context aspects on the configuration of information needs a regulating system is developed, which can be used to define contextadaptive multi model templates. By evaluating these templates at time of use, situative information requirements can be anticipated and an adequate contextoriented multimodel can be generated. This approach enables the implementation of a contextaware information logistics, which accurately provides the information spaces for the project partners in the construction industry, which are needed in a concrete working situation. For the processing of rulebased context active relations an editor, which supports the generation of contextadaptive multi model templates, is presented. Based on architecture for generating contextappropriate information spaces, the approach of information logistics context integration is described, which allows to anticipate contextbased information needs and to generate a corresponding contextoriented multimodel. The use of the approach is finally evaluated using an example scenario from the planning phase, in which various asynchronous building information processes jointly process an information space.

Die Planung und Ausführung von Bauwerken basiert auf Informationsprozesse, in denen verknüpfte Fachmodelle verschiedener Baudomänen als fachübergreifende Informationsräume verwendet werden. Dabei führen erhöhte Anforderungen an spezialisierte Arbeitsschritte sowie die wachsende Komplexität der Bauprojekte zu einem Anwachsen der Menge, des Umfangs und der Komplexität der ausgetauschten Informationsräume. Bei der Betrachtung des Informationsbedarfs der Bauinformationsprozesse lässt sich eine Kontextabhängigkeit erkennen, in der verschiedene Aspekte des Bearbeitungskontextes sowohl die Menge und Qualität als auch die Ausschnitte und Verknüpfungstiefe der erforderlichen Informationsräume determinieren. Die vorliegende Arbeit befasst sich mit der kontextgerechten Informationsversorgung von Informationsprozessen im Bauwesen. Auf der Grundlage multimodellbasierter Informationsräume wird ein Ansatz vorgestellt, der die Kontextabhängigkeit des Informationsbedarfs durch kontextadaptive Multimodellvorlagen formalisiert und entsprechende kontextgerechte Informationsräume erzeugt. Dafür werden in einem ersten Schritt der Bearbeitungskontext von Bauinformationsprozessen betrachtet sowie informationslogistisch relevante Kontextaspekte identifiziert und durch ein Kontextmodell abgebildet. Für die Formalisierung der unterschiedlichen Einflüsse verschiedener Kontextaspekte auf die Ausgestaltung des Informationsbedarfs wird ein Regelsystem entwickelt, mit dem kontextadaptive Multimodellvorlagen definiert werden können. Durch Auswertung dieser Vorlagen zum Anwendungszeitpunkt lässt sich ein situativer Informationsbedarf antizipieren, auf dessen Basis ein kontextgerechtes Multimodell erzeugt werden kann. Dieser Ansatz ermöglicht die Realisierung einer kontextbewussten Informationslogistik, die den Projektpartnern im Bauwesen genau die Informationsräume bereitstellt, die in einer konkreten Bearbeitungssituation benötigt werden. Für die Bearbeitung regelbasierter Kontextwirkrelationen wird ein Editor vorgestellt, der die Erzeugung kontextadaptiver Multimodellvorlagen unterstützt. Außerdem wird anhand einer Architektur zur Erzeugung kontextgerechter Informationsräume die Vorgehensweise der informationslogistischen Kontextintegration beschrieben, mit der ein kontextbasierter Informationsbedarf antizipiert und ein entsprechendes kontextgerechtes Multimodell erzeugt werden kann. Der Einsatz des vorgestellten Ansatzes wird abschließend anhand eines Beispielszenarios aus der Planungsphase evaluiert, in der im Rahmen verschiedener asynchroner Bauinformationsprozesse Informationsräume gemeinsam bearbeitet werden.:Kapitel 1 Einleitung 1 1.1 Das Bauwesen im Informationszeitalter 1 1.2 Probleme der Informationsversorgung in Bauprojekten 2 1.3 Zielsetzung und Thesen 4 1.4 Kontextintegration als Lösungsansatz 7 1.5 Aufbau der Arbeit 8 Kapitel 2 Kollaborative Bauinformationsprozesse 11 2.1 Bauspezifische Rahmenbedingungen 11 2.1.1 Besonderheiten des Bauwesens 11 2.1.2 Domänenspezifische Fachmodelle 16 2.1.3 Interoperabilität der Informationslogistik im Bauprojekt 30 2.1.4 Zusammenfassung 35 2.2 Anforderungen an eine kontextgerechte Informationslogistik 37 2.2.1 Kollaborative Informationsprozesse 37 2.2.2 Kontextabhängigkeit der Informationslogistik 42 2.2.3 Anforderungen an die Informationsversorgung 47 2.2.4 Zusammenfassung 50 2.3 Stand der Entwicklung 51 2.3.1 Kollaborationsunterstützung im Bauwesen 51 2.3.2 Entwicklungsbedarf 55 2.3.3 Abgrenzung verwandter Arbeiten 57 2.3.4 Zusammenfassung 62 Kapitel 3 Grundlagen kontextgerechter Informationsräume 63 3.1 Multimodellbasierte Informationsräume 63 3.1.1 Interdisziplinäre Informationsräume 64 3.1.2 Der generische Multimodellansatz 68 3.1.3 Semantische Beschreibung von bautypischen Multimodellen 72 3.1.4 Multimodellvorlagen 79 3.1.5 Bauspezifische Informationsräume 81 3.1.6 Zusammenfassung 87 3.2 Kontextmodellierung 88 3.2.1 Generische Kontextinformationen 88 3.2.2 Ansätze der Kontextmodellierung 95 3.2.3 Möglichkeiten der Kontextintegration 102 3.2.4 Informationslogistische Kontextaspekte 108 3.2.5 Bauspezifische Kontextausprägungen 116 3.2.6 Zusammenfassung 119 3.3 Kontextgerechte Multimodelle 120 3.3.1 Grundkonzept adaptiver Multimodelle 121 3.3.2 Methodik der Informationsraumadaptivität 122 3.3.3 Die Kontextabhängigkeit des Informationsbedarfs 126 3.3.4 Der Einfluss des Kontextes auf die Informationssemantik 129 3.3.5 Formalisierung von Wirkrelationen 131 3.3.6 Zusammenfassung 134 Kapitel 4 Konzept einer kontextbewussten Informationslogistik 135 4.1 Ontologie-Framework für kontextbewusste Projektkollaboration 135 4.1.1 Konzeption des Ontologie-Frameworks 136 4.1.2 Kernontologien der Informationslogistik 141 4.1.3 Die generische Projektkollaborationsontologie 149 4.1.4 Eine bauspezifische Ausprägung 156 4.1.5 Zusammenfassung 161 4.2 Formalisierung von Kontextwirkrelationen 162 4.2.1 Die Regelsprache ContextScript 163 4.2.2 Verwendung und Auswertung von ContextScript-Regeln 165 4.2.3 Regelauswertung 167 4.2.4 Zusammenfassung 168 4.3 Architektur zur Erzeugung kontextgerechter Informationsräume 169 4.3.1 Konzept des Gesamtsystems 169 4.3.2 Kontextwertschöpfung und Verwaltung 173 4.3.3 Kontextbasierte Annotation 178 4.3.4 Kontextanalyse zur Bedarfsermittlung 179 4.3.5 Erzeugung kontextgerechter Informationsräume 181 4.3.6 Zusammenfassung 186 Kapitel 5 Prototypische Umsetzung 187 5.1 Editor zur Beschreibung adaptiver Informationsräume 188 5.1.1 Konzeption des Kontextwirkeditors CATED 188 5.1.2 Techniken der Implementierung 191 5.1.3 Aufbau der Benutzungsoberfläche 193 5.1.4 Erstellen kontextadaptiver Multimodellvorlagen 193 5.1.5 Zusammenfassung 196 5.2 Informationslogistik einer kontextbewussten Kollaborationsplattform 197 5.2.1 Plattformkomponenten und Implementierungstechniken 197 5.2.2 Ontologie-Plattformdienst 206 5.2.3 Plattformdienste der Kontextwertschöpfung 210 5.2.4 Plattformdienst der Bedarfsevaluation 212 5.2.5 Plattformdienst für die Multimodellerzeugung 214 5.2.6 Zusammenfassung 219 5.3 Evaluierungsszenario 220 5.3.1 Erstellen einer kontextadaptiven Multimodellvorlage 221 5.3.2 Auswerten des situativen Informationsbedarfes 222 5.3.3 Erzeugen des kontextgerechten Multimodells 225 5.3.4 Zusammenfassung 230 Kapitel 6 Schlussbetrachtung 231 6.1 Zusammenfassung 231 6.2 Ergebnisse der Arbeit 234 6.3 Ausblick 239 Anhang 241 Abbildungsverzeichnis 253 Tabellenverzeichnis 257 Definitionsverzeichnis 258 Abkürzungsverzeichnis 260 Literaturverzeichnis 262 / The planning and creating of structures and buildings is based on building information processes, in which linked specialized models of different domains are used as multidisciplinary information spaces. Thereby increased requirements for specialized work processes, and the growing complexity of construction projects lead to an increase in the amount, scope and complexity of the exchanged information spaces. When considering the information requirements of building information processes, a contextdependence is revealed that determines the quantity and quality as well as the cutouts and linking depth of the required information spaces depending on various aspects of the processing context. This thesis addresses contextoriented information supply for collaborative information processes in the construction industry. Based on multimodel information spaces, an approach is presented that formalizes the context dependency of information requirements by contextadaptive multimodel templates and generates corresponding contextoriented information spaces. In a first step different aspects of the process context of building information processes are considered and logistically relevant information are identified and mapped by a context model. For the description of the different influences of various context aspects on the configuration of information needs a regulating system is developed, which can be used to define contextadaptive multi model templates. By evaluating these templates at time of use, situative information requirements can be anticipated and an adequate contextoriented multimodel can be generated. This approach enables the implementation of a contextaware information logistics, which accurately provides the information spaces for the project partners in the construction industry, which are needed in a concrete working situation. For the processing of rulebased context active relations an editor, which supports the generation of contextadaptive multi model templates, is presented. Based on architecture for generating contextappropriate information spaces, the approach of information logistics context integration is described, which allows to anticipate contextbased information needs and to generate a corresponding contextoriented multimodel. The use of the approach is finally evaluated using an example scenario from the planning phase, in which various asynchronous building information processes jointly process an information space.:Kapitel 1 Einleitung 1 1.1 Das Bauwesen im Informationszeitalter 1 1.2 Probleme der Informationsversorgung in Bauprojekten 2 1.3 Zielsetzung und Thesen 4 1.4 Kontextintegration als Lösungsansatz 7 1.5 Aufbau der Arbeit 8 Kapitel 2 Kollaborative Bauinformationsprozesse 11 2.1 Bauspezifische Rahmenbedingungen 11 2.1.1 Besonderheiten des Bauwesens 11 2.1.2 Domänenspezifische Fachmodelle 16 2.1.3 Interoperabilität der Informationslogistik im Bauprojekt 30 2.1.4 Zusammenfassung 35 2.2 Anforderungen an eine kontextgerechte Informationslogistik 37 2.2.1 Kollaborative Informationsprozesse 37 2.2.2 Kontextabhängigkeit der Informationslogistik 42 2.2.3 Anforderungen an die Informationsversorgung 47 2.2.4 Zusammenfassung 50 2.3 Stand der Entwicklung 51 2.3.1 Kollaborationsunterstützung im Bauwesen 51 2.3.2 Entwicklungsbedarf 55 2.3.3 Abgrenzung verwandter Arbeiten 57 2.3.4 Zusammenfassung 62 Kapitel 3 Grundlagen kontextgerechter Informationsräume 63 3.1 Multimodellbasierte Informationsräume 63 3.1.1 Interdisziplinäre Informationsräume 64 3.1.2 Der generische Multimodellansatz 68 3.1.3 Semantische Beschreibung von bautypischen Multimodellen 72 3.1.4 Multimodellvorlagen 79 3.1.5 Bauspezifische Informationsräume 81 3.1.6 Zusammenfassung 87 3.2 Kontextmodellierung 88 3.2.1 Generische Kontextinformationen 88 3.2.2 Ansätze der Kontextmodellierung 95 3.2.3 Möglichkeiten der Kontextintegration 102 3.2.4 Informationslogistische Kontextaspekte 108 3.2.5 Bauspezifische Kontextausprägungen 116 3.2.6 Zusammenfassung 119 3.3 Kontextgerechte Multimodelle 120 3.3.1 Grundkonzept adaptiver Multimodelle 121 3.3.2 Methodik der Informationsraumadaptivität 122 3.3.3 Die Kontextabhängigkeit des Informationsbedarfs 126 3.3.4 Der Einfluss des Kontextes auf die Informationssemantik 129 3.3.5 Formalisierung von Wirkrelationen 131 3.3.6 Zusammenfassung 134 Kapitel 4 Konzept einer kontextbewussten Informationslogistik 135 4.1 Ontologie-Framework für kontextbewusste Projektkollaboration 135 4.1.1 Konzeption des Ontologie-Frameworks 136 4.1.2 Kernontologien der Informationslogistik 141 4.1.3 Die generische Projektkollaborationsontologie 149 4.1.4 Eine bauspezifische Ausprägung 156 4.1.5 Zusammenfassung 161 4.2 Formalisierung von Kontextwirkrelationen 162 4.2.1 Die Regelsprache ContextScript 163 4.2.2 Verwendung und Auswertung von ContextScript-Regeln 165 4.2.3 Regelauswertung 167 4.2.4 Zusammenfassung 168 4.3 Architektur zur Erzeugung kontextgerechter Informationsräume 169 4.3.1 Konzept des Gesamtsystems 169 4.3.2 Kontextwertschöpfung und Verwaltung 173 4.3.3 Kontextbasierte Annotation 178 4.3.4 Kontextanalyse zur Bedarfsermittlung 179 4.3.5 Erzeugung kontextgerechter Informationsräume 181 4.3.6 Zusammenfassung 186 Kapitel 5 Prototypische Umsetzung 187 5.1 Editor zur Beschreibung adaptiver Informationsräume 188 5.1.1 Konzeption des Kontextwirkeditors CATED 188 5.1.2 Techniken der Implementierung 191 5.1.3 Aufbau der Benutzungsoberfläche 193 5.1.4 Erstellen kontextadaptiver Multimodellvorlagen 193 5.1.5 Zusammenfassung 196 5.2 Informationslogistik einer kontextbewussten Kollaborationsplattform 197 5.2.1 Plattformkomponenten und Implementierungstechniken 197 5.2.2 Ontologie-Plattformdienst 206 5.2.3 Plattformdienste der Kontextwertschöpfung 210 5.2.4 Plattformdienst der Bedarfsevaluation 212 5.2.5 Plattformdienst für die Multimodellerzeugung 214 5.2.6 Zusammenfassung 219 5.3 Evaluierungsszenario 220 5.3.1 Erstellen einer kontextadaptiven Multimodellvorlage 221 5.3.2 Auswerten des situativen Informationsbedarfes 222 5.3.3 Erzeugen des kontextgerechten Multimodells 225 5.3.4 Zusammenfassung 230 Kapitel 6 Schlussbetrachtung 231 6.1 Zusammenfassung 231 6.2 Ergebnisse der Arbeit 234 6.3 Ausblick 239 Anhang 241 Abbildungsverzeichnis 253 Tabellenverzeichnis 257 Definitionsverzeichnis 258 Abkürzungsverzeichnis 260 Literaturverzeichnis 262

Verksamheter spenderar mycket resurser i sina kunskapshanterings processer. Syftet med knowledge management är att sprida kunskap och integrera den över specifika team-gränser. Komponentbaserad utveckling kan ses som en strategi inom knowledge management, som innebär att delar av kod kan återanvändas och leda till ökad kvalité och minskad utvecklingstid. För att förstå hur knowledge management inom komponentbaserad utveckling kan möjliggöras kommer arbetssättet beskrivas, samt redogöra barriärer och framgångsfaktorer. Studien är genomförd hos ett fallföretag inom försvarsindustrin, och har till syfte att belysa barriärer och incitament för kunskapsspridning som mjukvaruutvecklare upplever vid komponentbaserad utveckling inom inbyggda system. För att besvara syftet har följande frågeställning tagits fram:   Vilka barriärer och incitament för kunskapsöverföring upplever mjukvaruutvecklare vid framtagning av återanvändbara  komponenter?   Teorier som tillämpades för att uppnå syftet med studien var Boundary Object theory samt Affordance theory. Affordance theory har använts för att belysa hur mjukvaruutvecklare upplever vilka potentialer som komponentbaserad utveckling erbjuder dem, och Boundary Object theory ska belysa hur kunskap kan agera som ett gränsobjekt. För studien valdes en deduktiv ansats, där data samlades in genom tillämpning av en kvalitativ metod och utförandfet av semistrukturerade intervjuer. Resultatet innehåller beskrivningar av den aktuella arbetsprocessen, befogenhet för beslutfattande, koordination mellan projektteamen och standardisering, samt en beskrivning av ägarskap av återanvändbara komponenter i nuläget.   När resultatet ställdes mot de teoretiska ramverken, påvisade Boundary Object theory att både existerande och icke existerande mjukvarukomponenter ses som gränsobjekt. Samt belysa de gränser som uppstår vid delning av kunskap mellan projektteam. Affordance teorin tydliggjorde att olika faktorer såsom utvecklarnas tid på företaget, tidigare erfarenheter och projektsituation skapade en skild syn av de potentialer som återanvändbara komponenterna erbjuder. Kombinationen av de båda teorierna kan ge en förklaring för hur gränserna mellan projekten kan uppstå och hur dessa kan bryta ner gränserna igen. Studien resulterade i att identifiera de barriärer som finns för att dela med sig av kunskapen. I diskussionsavsnittet diskuteras de barriärer som framkommit i resultatkapitlet och ställs mot tidigare forskning för att identifiera möjliga lösningsförslag. Studien påvisar barriärer inom ledningens deltagande och stöd, avsaknaden av ägarskap, bristen på mötes forum för att diskutera återanvändbara komponenter, minskad kommunikation som en barriär för kunskapsöverföring, avsaknad av dokumentation som beskriver komponenten. Utifrån de identifierade barriärer kan en knowledge mangement strategi utformas som tar hänsyn till hur kunskap överförs mellan utvecklarna och varför barriärerna uppstår.

<p>Näringsliv och offentlig sektor står inför ständiga utmaningar att förändra och effektivisera sin verksamhet. Idag ses information som en verklig produktionsfaktor och åtkomst till lämplig informationen ses som en nödvändighet för uppnå effektivitet och produktivitet i de individuella aktiviteterna (Oehlmann, Thoben & Weber, 1997). Med hjälp av elektroniska arbetsinstruktioner på produktionsgolvet har tillverkande industrier hittat en effektiv metod för att minska variationerna, öka kvaliteten, förbättra kommunikationen, minimera kostnaderna och snabbare få ut produkterna på marknaden, den s.k. Time-to-market (Coetzee, 2004).</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om Informationslogistik genom införandet av elektroniska arbetsinstruktioner kan påverka effektiviteten och kvaliteten i ett företag vilket använder sig av elektroniska arbetsinstruktioner.</p><p>En fallföretagsstudie har genomförts på HMS Industrial Networks AB, en världsledande leverantör av fältbuss-teknologi för automationsutrustning. De har utvecklat ett IT-system för att hantera elektroniska arbetsinstruktioner vilket de använder fullt ut i sin tillverkning.</p><p>Mer praktiskt har uppsatsens arbete handlat om att undersöka hur de anställda upplever att det påverkat deras effektivitet i det dagliga arbetet, såväl som kvaliteten i arbetet, informationen och på produkterna.</p><p>Intervjuer med användare från dokumentationsteamet och produktionsmedarbetarna har gjorts och resultatet visar att användandet av PRIS och elektroniska arbetsinstruktioner har gett en rad effekter i verksamheten, både för dem vilka administrerar och hanterar produktionsunderlagen såväl som för de berörda användarna på produktionsgolvet och i övriga delar i organisationen.</p><p>Resultatet visar att Informationslogistik i allra högsta grad kan påverka effektiviteten och kvaliteten i ett företag. Dokumentationsteamet kan arbeta parallellt i de olika produktionsunderlagen, det är enklare att lägga upp ett underlag och hantera uppdateringar, innehållet är spårbart och de kan återanvända allt innehåll i nya artiklar, samtidigt som informationen snabbt når ut på produktionsgolvet. För medarbetarna i produktionen har det inneburit att de nu kommer åt informationen snabbare, de kan ta egna och snabbare beslut, de känner sig mer självständiga, de har blivit mer effektiva samt att de nu har ett samlat ställe för all produktionsrelaterad information de behöver för att kunna utföra sitt jobb.</p><p>Likaså har kvaliteten i underlagen ökat och på produkterna ut till kund. De har också fått en en säker distribution och hantering av information samt en större kontroll på tillverk-ningsprocessen.</p> / <p>Industries and governments stand before constant challenges to change and make their business processes more efficient. Information is now considered an actual production factor, and the appropriate availability of information is seen as crucial for the efficiency and effectiveness of individual tasks (Oehlmann, Thoben & Weber, 1997). With help of electronic work instructions process manufacturers has discovered an effective method for reducing variability, increasing consistency, and bringing new products to the market significantly faster (Coetzee, 2004).</p><p>The main objective of this report is to examine if Information Logistics through the use of electronic work instructions can affect the efficiency and quality in a company that uses electronic work instructions.</p><p>A case study has been carried out at HMS Industrial Networks AB, a world-leading supplier of field bus technology for automation devices. They have developed a system that handles the electronic work instructions, which they use through out the production plant. The system is called Production Resource Infomanagment System (PRIS).</p><p>The work in this report has examine how the employees experience that PRIS has affected their efficiency on a daily basis, as well as the quality of their work, in the information and on the products.</p><p>Interviews with users from both the documentation team and the production team have been carried out and the result shows that the use of PRIS and electronic work instructions have had major impacts in the company, for those who administrates and handle the production sheets as well as for the users on the production floor and in other parts of the company.</p><p>The result shows that Information Logistics can affect efficiency and quality in a company. The documentation team can work parallel in different production sheets, it’s easier to create production sheets and work with updates in them, all of the content in a production sheet can be reused in other articles and the distribution of information to the users is instant. For the production team, the use of electronic work instructions has decreased their time for information retrieval, they can now make their own decisions and in a faster way than before, they feel more independent, their efficiency has increased and they now only have one place for all the production related information they need in order to perform their jobs.</p><p>The quality of the information in the production sheets have also increased, as well as the quality of the products sent to customers. They have also got a secure distribution and in-formation management and improved process control.</p>

<p>Extreme Production Makeover™ fångade vårt intresse för en tid sedan, strax innan vi skulle börja skriva vår C-uppsats. Metoden går ut på att under mycket kort tid förändra och effektivisera en produktionslina för att höja produktiviteten. Vi blev genast nyfikna på om Extreme Production Makeover™ skulle gå att omsätta i administrativa flöden och tjänste-flöden med ett informationslogistiskt perspektiv.</p><p>Inom produktion finns det en lång tradition av att arbeta med effektiviseringar och förbättringar. Våra studier av effektiviseringsmetoder inom administrativa flöden visar på att me-toderna inte är lika utbredda inom tjänste- och servicebranschen. Vad beror det på?</p><p>Normalt tar ett förändringsarbete av administrativa flöden eller tjänsteflöden en ganska lång tid i anspråk. Men, om en Extreme Production Makeover™ kan genomföras på en kort tid, så borde ju också en Extreme Administration Makeover kunna genomföras.</p><p>Syfte:</p><p>Vårt syfte med studien är att undersöka och jämföra effektivisering i produktionsflöden med effektivisering i administrativa flöden och tjänsteflöden. Vi vill belysa nyttan med informationslogistik i samband med förändringsarbeten, för företag och personer som arbetar med processeffektivisering. Resultatet av studien är en handlingsplan för Extreme Administration Makeover.</p><p>Metod:</p><p>Vårt arbete är genomfört som en skrivbordsstudie, vi har alltså inte provat eller utvärderat Extreme Administration Makeover i verkligheten. Vi har studerat olika typer av litteratur som rör informationslogistik och effektivisering av olika flöden. Detta har vi sammanfattat och redovisat under rubriken Teori. För att ge ytterligare kraft till teorin, har vi samtalat med nyckelpersoner inom Extreme Production Makeover™ och Lean Forum, för att bilda oss en uppfattning om hur metoderna kan jämföras och tillämpas. Resultatet av dessa diskussioner tas upp i Empirin. Till detta har vi lagt vår kunskap i informationslogistik och därefter skapat en handlingsplan med tillhörande modell, för Extreme Administration Makeover. Därefter följer Analysen av vårt studieresultat och en Avslutande Diskussion.</p><p>Avgränsning:</p><p>Vi har i vår rapport valt att begränsa oss till metoderna inom traditionell produktionseffektivisering och Lean Production men är väl medvetna om att metoderna för förändringsarbete är fler än så.</p><p>Resultat:</p><p>Delar av ett förändringsarbete kan genomföras under en kortare, eller extremt kort tid, men att etablera och rota arbetssätt och framför allt tanken bakom; att få tänkandet att genomsyra verksamheten, kräver förmodligen betydligt längre tid. Det beror på de personer som berörs och blir involverade i den. Genom att förankra tankar, mål och visioner i organisationens alla led, skapas en grund för en stabil förändring och en förutsättning för ett gott resultat.</p> / <p>Extreme Production Makeover™ caught our interest before we began to write our C-essay. The method is about transformation and how to make a production line more efficient in order to raise the productivity level within a short timeframe. Since we are about to gradu-ate in Information logistics, we are curious to find out if Extreme Production Makeover™ is transferable to administrative and service flows, from an information logistics perspec-tive.</p><p>Within the area of production, there has been a long tradition to work with efficiency and improvements. Our studies of efficiency methods within administrative flows indicate that these methods are not as widespread within the service trades. How come?</p><p>In general, the procedure of changing administrative and service flows is a long process, however, if an Extreme Production Makeover™ could be accomplished during a short timeframe, so could probably also Extreme Administration Makeover.</p><p>Aim:</p><p>The aim of our study is to examine and compare production flow efficiency along with ef-ficiency in administrative and service flows. We want to illustrate the benefit of using in-formation logistics in structural changes, for both companies and personnel working with process efficiency. The result of our study is an action plan for Extreme Administration Makeover.</p><p>Method:</p><p>Our essay was created as a proposal; we did not test or evaluate Extreme Administration Makeover in reality. We have studied a variety of literature linked to information logistics and the efficacy of different flows, which we have summarized and illustrate under the heading Theory. In order to support the theory further, we spoke to key personnel within Extreme Production Makeover™ and Lean Forum and determined how the methods could be compared and applied. The result of these discussions is presented in the Em-pirical research. Furthermore, we have added our knowledge about information logistics and created an action plan, with an attached model exclusively for Extreme Administration Makeover. Accordingly, the result presented in the Analysis is followed by a Conclusion.</p><p>Delimitation:</p><p>We have chosen to limit our essay to the methods of traditional production efficiency and Lean Production, although we are well aware that there are several other methods for change.</p><p>Results:</p><p>Parts of a transformation plan could be accomplished during a short, or minimally short timeframe, however, in order to establish a deeply rooted work process, particularly the underlying force, and to permeate this vision into the enterprise, almost certainly requires more time. The outcome depends on the individuals affected and involved in the process. By establishing deeply rooted thoughts, goals and visions throughout the organisation, a solid foundation generates a sound transformation, which is crucial for a positive outcome.</p>

Denna studie har syftat till att undersöka ledarskapets roll vid centrala förändringsarbeten som verkar på flera enheter. Mer än två av tre förändringar misslyckas idag på grund av bland annat bristande ledarskap. Tidigare har dock inte ledarskapet vid centralt styrda förändringar som verkar på flera enheter studerats. Syftet med studien har undersökts genom att studera en implementering av Standard Operating Procedure (SOP) på IKEA. Förändringen har styrts från ett nationellt huvudkontor och verkat på flera varuhus. Tidigare forskning visar att implementering av Standard Operating Procedure aldrig tidigare undersökts i globalt privatägda företag som IKEA, utan endast inom vården och medicinsk forskning. Datainsamling har genomförts genom intervjuer med ledare på tre olika IKEA- varuhus. Studien har baserats på teorier kring förändringsprocesser och ledarskap så som Lewins Change model, John Kotters Accelerate’s 8-Step model samt William Bridges Bridges Transition Model. Utifrån en analys av de intervjuer som gjorts och den teori som legat till grund för undersökningen har flera faktorer kopplat till ledarskap identifierats som centrala. Några av de mest väsentliga delarna som identifierats är vikten av att använda personliga mål kopplade till förändringen, tydligt förmedla vision och syfte, inkludera medarbetarna i förändringsarbetet samt att säkra ett starkt stöd från organisationens ledning. Genom att säkra dessa delar så bemöts motstånd och medarbetare motiveras att genomföra förändringen. Slutsatserna i denna studie visar på många likheter med studerad teori. Det är därför lämpligt att använda teorierna i liknande kontexter där centralstyrda förändringar genomförs på flera enheter. / The aim of this study has been to look deeper into leadership within centralized managed changes that take place in multiple units. More than two thirds of changes within companies fail due to bad leadership. Leadership within centralized managed changes that take place in multiple units have never been studied before. The purpose with this study has been fulfilled by studying an implementation of a Standard Operating Procedure (SOP) at IKEA. The implementation has been managed from a national head office and the change has been executed within a number of IKEA-stores. No previous research has been found that studies the implementation of Standard Operating Procedure within global private owned companies. Found studies of SOP has been within health care and medical research. To gather data, interviews have been made with leaders at three different IKEA- stores. Theories that have been used are mainly based around change process and leadership. The included theories are Lewins Change model, John Kotters Accelerate’s 8- Step model Iand William Bridges Bridges Transition. A number of significant factors related to leadership was identified through analysis of the gathered data and theories. Some of the most essential parts that was identified were the importance of using personal goals connected to the goals of the change, to clear communicate the vision and purpose of the change, include the co-worker in the change process and secure a strong support from the management. By assuring these factors the resistance against the change will be handle in a good way and the co-workers will get motivated to carry through the change. The conclusions found in this study shows similarities with the studied theory. It is therefore appropriate to use these theories where centralized managed changes take place at multiple units within a similar context that is investigated in this study.

Näringsliv och offentlig sektor står inför ständiga utmaningar att förändra och effektivisera sin verksamhet. Idag ses information som en verklig produktionsfaktor och åtkomst till lämplig informationen ses som en nödvändighet för uppnå effektivitet och produktivitet i de individuella aktiviteterna (Oehlmann, Thoben &amp; Weber, 1997). Med hjälp av elektroniska arbetsinstruktioner på produktionsgolvet har tillverkande industrier hittat en effektiv metod för att minska variationerna, öka kvaliteten, förbättra kommunikationen, minimera kostnaderna och snabbare få ut produkterna på marknaden, den s.k. Time-to-market (Coetzee, 2004). Syftet med denna uppsats är att undersöka om Informationslogistik genom införandet av elektroniska arbetsinstruktioner kan påverka effektiviteten och kvaliteten i ett företag vilket använder sig av elektroniska arbetsinstruktioner. En fallföretagsstudie har genomförts på HMS Industrial Networks AB, en världsledande leverantör av fältbuss-teknologi för automationsutrustning. De har utvecklat ett IT-system för att hantera elektroniska arbetsinstruktioner vilket de använder fullt ut i sin tillverkning. Mer praktiskt har uppsatsens arbete handlat om att undersöka hur de anställda upplever att det påverkat deras effektivitet i det dagliga arbetet, såväl som kvaliteten i arbetet, informationen och på produkterna. Intervjuer med användare från dokumentationsteamet och produktionsmedarbetarna har gjorts och resultatet visar att användandet av PRIS och elektroniska arbetsinstruktioner har gett en rad effekter i verksamheten, både för dem vilka administrerar och hanterar produktionsunderlagen såväl som för de berörda användarna på produktionsgolvet och i övriga delar i organisationen. Resultatet visar att Informationslogistik i allra högsta grad kan påverka effektiviteten och kvaliteten i ett företag. Dokumentationsteamet kan arbeta parallellt i de olika produktionsunderlagen, det är enklare att lägga upp ett underlag och hantera uppdateringar, innehållet är spårbart och de kan återanvända allt innehåll i nya artiklar, samtidigt som informationen snabbt når ut på produktionsgolvet. För medarbetarna i produktionen har det inneburit att de nu kommer åt informationen snabbare, de kan ta egna och snabbare beslut, de känner sig mer självständiga, de har blivit mer effektiva samt att de nu har ett samlat ställe för all produktionsrelaterad information de behöver för att kunna utföra sitt jobb. Likaså har kvaliteten i underlagen ökat och på produkterna ut till kund. De har också fått en en säker distribution och hantering av information samt en större kontroll på tillverk-ningsprocessen. / Industries and governments stand before constant challenges to change and make their business processes more efficient. Information is now considered an actual production factor, and the appropriate availability of information is seen as crucial for the efficiency and effectiveness of individual tasks (Oehlmann, Thoben &amp; Weber, 1997). With help of electronic work instructions process manufacturers has discovered an effective method for reducing variability, increasing consistency, and bringing new products to the market significantly faster (Coetzee, 2004). The main objective of this report is to examine if Information Logistics through the use of electronic work instructions can affect the efficiency and quality in a company that uses electronic work instructions. A case study has been carried out at HMS Industrial Networks AB, a world-leading supplier of field bus technology for automation devices. They have developed a system that handles the electronic work instructions, which they use through out the production plant. The system is called Production Resource Infomanagment System (PRIS). The work in this report has examine how the employees experience that PRIS has affected their efficiency on a daily basis, as well as the quality of their work, in the information and on the products. Interviews with users from both the documentation team and the production team have been carried out and the result shows that the use of PRIS and electronic work instructions have had major impacts in the company, for those who administrates and handle the production sheets as well as for the users on the production floor and in other parts of the company. The result shows that Information Logistics can affect efficiency and quality in a company. The documentation team can work parallel in different production sheets, it’s easier to create production sheets and work with updates in them, all of the content in a production sheet can be reused in other articles and the distribution of information to the users is instant. For the production team, the use of electronic work instructions has decreased their time for information retrieval, they can now make their own decisions and in a faster way than before, they feel more independent, their efficiency has increased and they now only have one place for all the production related information they need in order to perform their jobs. The quality of the information in the production sheets have also increased, as well as the quality of the products sent to customers. They have also got a secure distribution and in-formation management and improved process control.

Extreme Production Makeover™ fångade vårt intresse för en tid sedan, strax innan vi skulle börja skriva vår C-uppsats. Metoden går ut på att under mycket kort tid förändra och effektivisera en produktionslina för att höja produktiviteten. Vi blev genast nyfikna på om Extreme Production Makeover™ skulle gå att omsätta i administrativa flöden och tjänste-flöden med ett informationslogistiskt perspektiv. Inom produktion finns det en lång tradition av att arbeta med effektiviseringar och förbättringar. Våra studier av effektiviseringsmetoder inom administrativa flöden visar på att me-toderna inte är lika utbredda inom tjänste- och servicebranschen. Vad beror det på? Normalt tar ett förändringsarbete av administrativa flöden eller tjänsteflöden en ganska lång tid i anspråk. Men, om en Extreme Production Makeover™ kan genomföras på en kort tid, så borde ju också en Extreme Administration Makeover kunna genomföras. Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka och jämföra effektivisering i produktionsflöden med effektivisering i administrativa flöden och tjänsteflöden. Vi vill belysa nyttan med informationslogistik i samband med förändringsarbeten, för företag och personer som arbetar med processeffektivisering. Resultatet av studien är en handlingsplan för Extreme Administration Makeover. Metod: Vårt arbete är genomfört som en skrivbordsstudie, vi har alltså inte provat eller utvärderat Extreme Administration Makeover i verkligheten. Vi har studerat olika typer av litteratur som rör informationslogistik och effektivisering av olika flöden. Detta har vi sammanfattat och redovisat under rubriken Teori. För att ge ytterligare kraft till teorin, har vi samtalat med nyckelpersoner inom Extreme Production Makeover™ och Lean Forum, för att bilda oss en uppfattning om hur metoderna kan jämföras och tillämpas. Resultatet av dessa diskussioner tas upp i Empirin. Till detta har vi lagt vår kunskap i informationslogistik och därefter skapat en handlingsplan med tillhörande modell, för Extreme Administration Makeover. Därefter följer Analysen av vårt studieresultat och en Avslutande Diskussion. Avgränsning: Vi har i vår rapport valt att begränsa oss till metoderna inom traditionell produktionseffektivisering och Lean Production men är väl medvetna om att metoderna för förändringsarbete är fler än så. Resultat: Delar av ett förändringsarbete kan genomföras under en kortare, eller extremt kort tid, men att etablera och rota arbetssätt och framför allt tanken bakom; att få tänkandet att genomsyra verksamheten, kräver förmodligen betydligt längre tid. Det beror på de personer som berörs och blir involverade i den. Genom att förankra tankar, mål och visioner i organisationens alla led, skapas en grund för en stabil förändring och en förutsättning för ett gott resultat. / Extreme Production Makeover™ caught our interest before we began to write our C-essay. The method is about transformation and how to make a production line more efficient in order to raise the productivity level within a short timeframe. Since we are about to gradu-ate in Information logistics, we are curious to find out if Extreme Production Makeover™ is transferable to administrative and service flows, from an information logistics perspec-tive. Within the area of production, there has been a long tradition to work with efficiency and improvements. Our studies of efficiency methods within administrative flows indicate that these methods are not as widespread within the service trades. How come? In general, the procedure of changing administrative and service flows is a long process, however, if an Extreme Production Makeover™ could be accomplished during a short timeframe, so could probably also Extreme Administration Makeover. Aim: The aim of our study is to examine and compare production flow efficiency along with ef-ficiency in administrative and service flows. We want to illustrate the benefit of using in-formation logistics in structural changes, for both companies and personnel working with process efficiency. The result of our study is an action plan for Extreme Administration Makeover. Method: Our essay was created as a proposal; we did not test or evaluate Extreme Administration Makeover in reality. We have studied a variety of literature linked to information logistics and the efficacy of different flows, which we have summarized and illustrate under the heading Theory. In order to support the theory further, we spoke to key personnel within Extreme Production Makeover™ and Lean Forum and determined how the methods could be compared and applied. The result of these discussions is presented in the Em-pirical research. Furthermore, we have added our knowledge about information logistics and created an action plan, with an attached model exclusively for Extreme Administration Makeover. Accordingly, the result presented in the Analysis is followed by a Conclusion. Delimitation: We have chosen to limit our essay to the methods of traditional production efficiency and Lean Production, although we are well aware that there are several other methods for change. Results: Parts of a transformation plan could be accomplished during a short, or minimally short timeframe, however, in order to establish a deeply rooted work process, particularly the underlying force, and to permeate this vision into the enterprise, almost certainly requires more time. The outcome depends on the individuals affected and involved in the process. By establishing deeply rooted thoughts, goals and visions throughout the organisation, a solid foundation generates a sound transformation, which is crucial for a positive outcome.

In-Memory-Datenbanken halten den gesamten Datenbestand permanent im Hauptspeicher vor. Somit können lesende Zugriffe weitaus schneller erfolgen als bei traditionellen Datenbanksystemen, da keine I/O-Zugriffe auf die Festplatte erfolgen müssen. Für schreibende Zugriffe wurden Mechanismen entwickelt, die Persistenz und somit Transaktionssicherheit gewährleisten. In-Memory-Datenbanken werden seit geraumer Zeit entwickelt und haben sich in speziellen Anwendungen bewährt. Mit zunehmender Speicherdichte von DRAM-Bausteinen sind Hardwaresysteme wirtschaftlich erschwinglich, deren Hauptspeicher einen kompletten betrieblichen Datenbestand aufnehmen können. Somit stellt sich die Frage, ob In-Memory-Datenbanken auch in betrieblichen Anwendungssystemen eingesetzt werden können. Hasso Plattner, der mit HANA eine In-Memory-Datenbank entwickelt hat, ist ein Protagonist dieses Ansatzes. Er sieht erhebliche Potenziale für neue Konzepte in der Entwicklung betrieblicher Informationssysteme. So könne beispielsweise eine transaktionale und eine analytische Anwendung auf dem gleichen Datenbestand laufen, d. h. eine Trennung in operative Datenbanken einerseits und Data-Warehouse-Systeme andererseits ist in der betrieblichen Informationsverarbeitung nicht mehr notwendig (Plattner und Zeier 2011). Doch nicht alle Datenbank-Vertreter stimmen darin überein. Larry Ellison hat die Idee des betrieblichen In-Memory-Einsatzes, eher medienwirksam als seriös argumentativ, als „wacko“ bezeichnet (Bube 2010). Stonebraker (2011) sieht zwar eine Zukunft für In-Memory-Datenbanken in betrieblichen Anwendungen, hält aber weiterhin eine Trennung von OLTP- und OLAP-Anwendungen für sinnvoll. [Aus: Einleitung]