1999 inkorporerades vattenlagen från 1983 i vad som skulle bli den nya miljöbalken. Anledningen till reformen av lagstiftningen var delvis på grund av att man ville förstärka miljöaspekten av vattenrätten som tidigare varit genomsyrad av ett exploateringstänk. I och med reformen kom även expropriationslagstiftningen att bli gällande för vattenrättsliga ersättningsfrågor och det 25 procentiga påslag på ersättningen som tillkom 2010. Syftet med denna framställning har varit att undersöka hur ovan nämnda reformer har påverkat äganderätten för den enskilde och förutsättningarna för ersättning när det kommer till ingripande av det allmänna, bland annat när det kommer till vattenrätt. För att genomföra detta har en rättsdogmatisk metod använts där grundlagar, lagar, förordningar, föreskrifter, propositioner och doktrin har använts för att utreda och analysera rättsläget samt jämföra med tidigare rätt. Genom införandet av miljöbalken har rätten blivit tydligare och mer lättförståelig samtidigt som äganderätten har stärkts.

Studien belyser ett problemområde inom hanteringen av mobbning i fritidshem och skola utifrån kvalitativa intervjuer med lärare och elever på två olika skolor. Tidigare forskning visar att många lärare väljer att inte ingripa för att hjälpa elever vid mobbningssituationer medan andra lärare menar att det är lärarens ansvar att göra detta. Detta visar på en oenighet bland lärare när det kommer till hur mobbning hanteras vilket ledde författarna av studien till att granska hur lärare och elever upplever och ställer sig till detta. Undersökningen utgår ifrån elever och lärares utsagor samt ställningstaganden till att elever själva hanterar mobbningssituationer respektive tar hjälp av vuxna. Det framgår att antimobbnings-insatser med fokus på att uppmuntra elever att hjälpa varandra vid mobbningssituationer har visat goda resultat. Flera av dessa elev-baserade ansatser att minska förekomsten av mobbning utgår ifrån ett teoretiskt perspektiv byggt på social inlärningsteori och begrepp som betingning, förstärkning och självtilltro. Dessa teorier och begrepp utgör arbetets teoretiska ramverk och förklaringsgrunder.   För att belysa lärare och elevers perspektiv på frågan om elev-ingripande vid mobbningssituationer intervjuades lärare och elever från två olika fritidshem. Resultaten visar att lärarna i skolorna som undersöktes anser att elever bör uppmuntras till att hjälpa varandra med vuxen översyn. Om eleverna inte lyckas att hantera situationen väl så ses det som lämpligt att läraren ingriper för att hjälpa dem. Att elever får erfara konflikthantering upplevs som gynnsamt av respondenterna då det anses förebygga mobbning samt främjar elevernas konflikthanterings-förmåga och självtilltro, men vuxet ingripande anses att krävas när en situation inte hanteras på ett konstruktivt sätt av eleverna och eventuellt eskalerar till mobbning. Resultatet lyfter även fram metoder lärarna i skolorna använder för att förebygga och hantera mobbningssituationer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur poliser inom den ingripande verksamheten hanterar de emotioner som uppstår i arbetet. Vidare avser studien även att undersöka vilken påverkan de emotionella aspekterna av arbetet får för poliserna.  Detta görs med hjälp av en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer med poliser inom ett polisdistrikt. Studiens teoretiska ramverk består av begrepp inom emotionssociologin och socialpsykologin. Följande frågeställningar behandlas: Hur hanterar poliserna de känslor som uppstår i arbetet och hur kan detta karaktäriseras? Hur påverkar de emotionella aspekterna av arbetet poliserna, har det konsekvenser?   Sammantaget visar resultatet att poliserna följer informella känsloregler som finns inom yrkesrollen och att dessa regler skiljer sig beroende på den situation poliserna befinner sig i. De hanterar även känslor i arbetet på ett sätt som kan beskrivas med Hochschilds begrepp surface acting och deep acting. Vidare använder poliserna sig av humor som ett sätt att distansera sig från de emotionella aspekterna i arbetet och påverka andra personers sinnesstämning. Socialt stöd och mental förberedelse visade sig också vara ett sätt att handskas med känslorna varav socialt stöd beskrivs som mest betydelsefullt. Generellt kan det även sägas att poliserna oftast inte upplever att arbetet påverkar dem i särskild stor utsträckning. Däremot visar denna studie att upplevda och möjliga konsekvenser av arbetet är emotionell dissonans och avtrubbning. Nyckelord: Polis, ingripande verksamhet, känslohantering, emotional labor, känsloregler, surface acting, deep acting, emotionell dissonans och avtrubbning

No description available.

Hyresrätten är en viktig del för svensk ekonomi och sysselsättning. Boendeformen gör det enklare för personer att flytta mellan orter, utan att först behöva köpa en ny bostad och sälja sin gamla. För att se över möjligheterna att främja hyresrätten beslutade regeringen den 30 juli 2015 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att bland annat analysera området ”ingripande mot misskött förvaltning av hyreshus, m.m” samt analysera vilka konsekvensersom upphävandet av förvärvslagen år 2010 har medfört. Utredningen fick namnet Hyresgästutredningen. Hyresgästutredningen har i sin utredning kommit till slutsatsen att det föreligger problem avseende ingripande mot misskött förvaltning av hyreshus, m.m. För att komma till rätta med de problem som föreligger är det viktigt att åtgärder vidtas och därför har utredningen framtagit ett antal förslag och överväganden. Utredningen har bland annat föreslagit att det krävs klarare bestämmelser avseende åtgärdsföreläggande i hyreslagen, att ingripandeformen förvaltningsåläggande i bostadsförvaltningslagen ska ersättas av förvaltningsföreläggande, att kommuner ska bli skyldiga att tillhandhålla en förteckning över godvilliga tvångsförvaltare, att när det sker ett ägarbyte under pågående tvångsförvaltning ska den ursprungliga ägaren ansvara över att betala förvaltarens arvode fram till dagen för ägarövergången, att det krävs tydligare bestämmelser avseende förvaltares utgifter samt att det krävs ytterligare insatser för att hitta godvilliga tvångsförvaltare. Vidare har utredningen konstaterat att det inte föreligger skäl för att införa en ny förvärvslag eller för att införa möjligheten till tvångsförsäljning av hyresfastigheter som står under särskild förvaltning. Hyresgästutredningens framtagna förslag är huvudsakligen bra, men förslagen behöver bearbetas ytterligare innan de eventuellt blir lagstadgade. Det hade således varit önskvärt att utredningen antingen hade haft längre tid på sig eller att utredningen hade uppdelats i två skilda utredningar. Utredningens förslag att inte införa en ny förvärvslag är ett adekvat förslag, men inom sin tid bör en ny förvärvslag införas. Det är positivt att utredningen vill klargöra att det inte krävs hinder eller men i nyttjanderätten vid åtgärdsföreläggande när hyresvärden brister i sin underhållsskyldighet. Utredningens förslag att förvaltningsåläggande ersätts av förvaltningsföreläggande är ett bra förslag, men behöver utvecklas mer innan det införs i lagen. Att kommunen ska upprätta en förteckning över förvaltare är ett bra förslag, men det krävs ytterligare åtgärder för att få fler förvaltare. Om fastigheten övergår till ny ägare under pågående förvaltning bör de båda parterna vara solidariskt betalningsansvariga gentemot förvaltare. Det är ett bra förslag att förvaltare ska medges ersättning för nödvändiga utgifter ur fastighetens avkastning. Utredningen har dragit slutsatsen att alternativet tvångsförsäljning under pågående förvaltning inte bör införas, vilket är en positiv slutsats.

"Interim passivity" is the name of the method used when Swedish law enforcement waits for a limited time to intervene against crime that they would normally have intervened against. This is done due to tactical reasons in order not to disrupt ongoing covert surveillance operations. This study examines factors that influence the decision to use this method and postpone an intervention. This has been done using a qualitative method where six police officers with extensive experience in the field have been interviewed. The interview transcripts have been analyzed using athematic approach. Results shows that influential factors for postponing an intervention are the need to identify perpetrators and to map the different roles of individuals in criminal gangs. Results also shows that influential factors for intervening are danger to life and health, and that an intervention would be timewise favorable. Other influential factors are the credibility of the information and the possibility to intervene without uncovering the surveillance operation. In the discussion, a model of all influencing factors is presented. The importance of goodleadership is also discussed, and that the lack of guidance can lead to decision avoidance and omission bias.

Denna forskningsrapport har som mål att undersöka och analysera de omfattande etiska faktorer som påverkar beslutsprocessen vid ingripande i naturen. I synnerhet undersöker vi de moraliska och praktiska dilemman som kan uppstå vid sådana beslut och som ofta är komplexa och svåra att hantera.  Syftet med rapporten är att öka förståelsen för hur etiken spelar och bör spela en roll inom miljövården, specifikt i relation till synen på naturens värde och beslutsfattarnas etiska ställningstaganden. Genom att genomföra en vetenskaplig studie med hjälp av systematisk litteraturstudie och intervjuer, har vi kunnat få en bredare bild av svaret på vår undersökningsfråga: " Var bör gränsen för hur långt människan får påverka naturen? " Det finns en skillnad i fokus mellan innehållsanalysen och intervjun, där den första utvecklas i riktning mot att ha en mer praktisk inriktning medan den andra har en mer etisk inriktning. Detta skapar en uppfattning av olika riktningar i det skrivna materialet. De olika metoderna som användes i forskningen, nämligen systematisk litteraturstudie och intervjuer, genererade olika insikter. Snarare än att hitta en entydig lösning, har vi dock funnit att olika metoder och kunskapsläget kring ämnet genererar olika insikter, vilket tyder på att det inte finns ett enkelt svar.  Genom att analysera och diskutera de erhållna resultaten i denna rapport hoppas vi kunna bidra till en mer nyanserad och informerad debatt kring de etiska aspekterna av ingripande i naturen. Vi betonar vikten av att fortsätta forska och utveckla kunskapen inom detta område för att bättre kunna hantera de komplexa och ibland motsägelsefulla frågorna som uppstår vid beslutsfattandet kring naturens bevarande och användning. / This research report aims to investigate and analyze the extensive ethical factors that influence the decision-making process in nature intervention. Specifically, we examine the moral and practical dilemmas that can arise in such decisions, which are often complex and difficult to manage.  The purpose of this report is to enhance understanding of the role that ethics plays and should play in environmental conservation, particularly in relation to perspectives on the value of nature and the ethical positions taken by decision-makers. By conducting a scientific study using a systematic literature review and interviews, we have been able to obtain a broader understanding of the answer to our research question: "Where should the limit be placed on human intervention in nature?" There is a difference in focus between content analysis and interviews, with the former tending to have a more practical orientation and the latter having a more ethical orientation. This creates an impression of divergent directions in the written material. The various methods used in the research, namely the systematic literature review and interviews, yielded different insights. However, rather than finding a definitive solution, we have discovered that different methods and the state of knowledge in the field generate different insights, indicating that there is no simple answer.  By analyzing and discussing the obtained results in this report, we hope to contribute to a more nuanced and informed debate on the ethical aspects of nature intervention. We emphasize the importance of continued research and knowledge development in this area to better address the complex and sometimes contradictory issues that arise in decision-making regarding the conservation and utilization of nature.

Studiens syfte var att undersöka behandlarens respektive klientens upplevelser av behandling riktade kring beteendemönster som är kriminellt normbrytande, där mottaglighet till behandling beaktas särskilt utifrån principerna risk, behov och mottaglighet. Studien utgick från en induktiv kvalitativ ansats med nio semistrukturerade intervjuer. Frågeställningar har besvarats av fem praktiker från frivården och av fyra före detta kriminella män som genomgått någon form av behandling för att motverka återfall i brott. Intervjumaterialet har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Jönsons perspektivansats. Det framkom från både behandlare och respondenter att orsaker till normbrytande beteende ofta hänger samman med en dysfunktionell uppväxt vilket sedan lett till kriminalitet i vuxenlivet. Andra faktorer kan vara en bristande skolgång med utanförskap som följd. Det framkom av både behandlare och klienter att diagnoser är en försvårande faktor. Andra viktiga aspekter som lyftes fram var att det måste finns ett behov av samordnade insatser för personer som är beroende av olika utförare med ett bättre samarbete mellan olika professionella yrkesgrupper som kan axla både diagnoser, psykisk problematik tillsammans med missbruk och med fokus på individens behov samt förutsättningar. Studiens slutsats är att både behandlare och klienter har en samsyn kring om att det måste finnas en medvetenhet, självkännedom och fokus på ett ömsesidigt samspel vilket ökar både tilliten och mottagligheten. / The purpose of this study was to examine the therapist's and the client's experiences of treatment directed at behaviour patterns that are criminally norm-breaking, where especially responsivity to treatment is considered based on the risk, need and responsivity principles. The study was based on an inductive qualitative approach with nine semi-structured interviews. Questions have been answered by five counsellors from the Swedish correctional service and by four ex-criminal men who have undergone various behaviour treatments to prevent recidivism. The interview material has been processed and analysed using Bronfenbrenner's developmental ecology model and Jönson's perspective approach. The results emphasize that causes of norm-breaking behaviour are often related to limited complex mechanisms such as upbringing conditions, unhealthy environments, scarce resources et cetera. These variables could increase the risk for the individual to continue with crime in adulthood. Other contributing factors can be a lack of schooling with exclusion as a consequence. It emerged from both counsellors and clients that neuropsychiatric diagnoses are an aggravating factor. Important identified aspect was the need for coordinated services. Clients that have multiple conditions struggle since each service provider only provide a service for their specialized area. This report concluded that the lack of collaboration between service providers effected the client on several levels. Service providers need to collaborate and be inclusive rather than exclusive. Clients that struggled with mental health issues and addiction was excluded since the mental health service does not address the drug issue and vice versa. Client needs and conditions should be the primary focus rather than a way out for the service provider. The report identified several levels of challenges whereby clients were marginalized and excluded because of several multiple conditions. Different service provider needs to attend to clients’ needs regardless of other demands, this way services would be more permissive and clients would adhere which would increase the collaborations between service providers. Different diagnoses, psychological problems together with addiction and focus on the individual's needs and conditions would make the services more available and easier to access. In accordance to counsellors and clients the study concludes that successful changes in behavioural patterns are several but recurrent issues that emerged in the first level was awareness, self-awareness and focus on a mutual interaction, reciprocate relations then trust and responsivity increase.