• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2231
  • 30
  • Tagged with
  • 2261
  • 724
  • 623
  • 578
  • 497
  • 432
  • 396
  • 347
  • 306
  • 303
  • 299
  • 292
  • 288
  • 287
  • 282
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
161

Inkluderingens pusselbitar : En kvalitativ intervjustudie om inkludering av barn i behov av särskilt stöd

Eklund Granados, Sara, Elgenius, Sigrid January 2019 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppet inkludering kan förstås i förskoleverksamheten. Vi vill studera förskollärares och rektorers uppfattningar i samband med inkludering av barn i behov av särskilt stöd samt vad deras roll kan innebära. Inkluderingens innebörd i förskola och skola har blivit omtalat i bland annat media, vilket framgår i studiens bakgrund. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i två delstudier som undersöker förskollärare respektive rektorer i förskolan samt deras uppfattningar och roll i förhållande till inkluderingsarbetet. För att analysera och diskutera resultatet av vår intervjustudie har vi utgått ifrån ett pragmatiskt perspektiv samt de centrala begreppen som finns inom denna teori, bland annat demokrati, inquiry och growth. Resultatet visade att både rektorer och förskollärare generellt har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Respondenterna uppmärksammade deras respektive roller i samband med detta vilket indikerade att rektorerna ansvarar för att ge de förutsättningar som behövs medan förskollärarna är ansvarig för att verkställa inkluderingsarbetet. I samband med inkluderingsarbetet uppmärksammades både möjligheter och hinder, men överlag visade alla respondenter i studien att de var villiga att anpassa verksamheten efter barnens behov och utifrån de förutsättningar som finns att tillgå. Genom studien benämns några grundläggande aspekter regelbundet bland respondenterna, vilka skulle kunna ses som inkluderingens pusselbitar: kunskap, lyhördhet, kommunikation, stöttning, organisation och samspel mellan alla berörda parter. Dessa pusselbitar var sådana som både rektorer och förskollärare ansåg vara avgörande för att inkluderingsarbetet ska fungera och för att fokus alltid ska ligga på barnets bästa.
162

Ta vara på olikheterna : En studie om att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan / Take advantage of the differences : A study about including pupils with neurodevelopmental disorders in school

Calmernäs, Madelene, Chromec, Stefanie January 2019 (has links)
Studien syftar till en ökad förståelse för hur pedagoger arbetar med inkludering gällande elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studiens metodologiska utgångspunkt var en hermeneutisk kvalitativ ansats med halvstrukurerade intervjuer. Studien analyseras med hjälp av von Wrights teori om det punktuella och relationella perspektivet. Resultatet av studien visar att pedagogerna har olika syn på begreppet inkludering, men är eniga om att det viktigaste inom inkluderingsarbetet är att utgå från elevernas behov och förmåga. Studien presenterar även viktiga pedagogiska strategier och egenskaper gällande inkluderingsarbetet för elever med NPF. Inkluderingen leder till gemenskap, tillhörighet och lärdom både på individnivå och gruppnivå. Inkluderingen bidrar även till utmaningar både i det pedagogiska arbetet och för eleverna. En av våra slutsatser är att det finns ett behov av socialpedagogisk kompetens för att utveckla inkluderingsarbetet i skolan.
163

Lågaffektivt bemötande i förskolan : En del av vardagen / Lågaffektivt bemötande i förskolan - En del av vardagen

Ciftci, Evin, Damra, Eyad January 2019 (has links)
Denna studie syftade till att undersöka hur yrkesverksamma inom förskolan uppfattar lågaffektivt bemötande. Samt fokuserade vi på mötet med barn som uttrycker ett problemskapande beteende i förskolans verksamhet, tillsammans med begreppet inkludering titta närmare på hur det används i samband med lågaffektivt bemötande. För studien valde vi att utföra kvalitativa intervjuer i två delstudier, den ena med förskollärare och den andra med specialpedagoger där frågorna fokuserade på informanternas uppfattning kring lågaffektivt bemötande och inkludering. Resultatet visade att informanterna uppfattar lågaffektivt bemötande mer som ett förhållningssätt än en metod där man som pedagog bemöter barnet på ett etiskt, respektfullt, lugnt och reflekterande sätt. Genom att främja ett samarbete mellan pedagog och barn skapar pedagogen ett relationellt perspektiv att förhålla sig till barn med beteendeproblem samt se hur man kan ändra på yttre faktorer som exempelvis miljön, kan pedagogen åstadkomma en lösning där barn i svårigheter får stöd. Inkluderingsarbetet med ett lågaffektivt bemötande ansåg informanterna var ett resultat utav korrekt hantering av metoden / förhållningssättet. Med denna studie önskar vi ge en inblick i lågaffektivt bemötande genom de yrkesverksamma informanterna vi intervjuat inom förskolans verksamhet.
164

Att arbeta för en inkluderande grundskola / Aspiring to an including school system.

Andersson, Marlene, Gredfors Andersson, Ulrica January 2007 (has links)
<p>Under en period har myndigheter, forskning och skolpolitiker talat sig varma för begreppet inkludering och en skola för alla. Även i vår utbildning till specialpedagoger på lärarhögskolan i Stockholm har inkluderingsbegreppet varit frekvent förekommande. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och skolledare definierar inkluderingsbegreppet samt försöka ta reda på hur de, med fokus på detta begrepp, uppfattar sin nuvarande verksamhet. Vi vill också undersöka vilka vinster och svårigheter som finns med inkludering enligt pedagogerna och skolledarna samt försöka ta reda på hur de anser att den optimala organisationen skulle kunna se ut med fokus på inkludering. Finns det likheter och skillnader mellan yrkesgrupperna i dessa frågor? Undersökningen genomfördes med två olika metoder, enkäter och intervjuer. Enkäterna, som lämnades ut på två olika grundskolor, besvarades av 40 pedagoger. 35 av dessa är grundskollärare. Intervjuerna besvarades av fyra skolledare från fyra olika grundskolor. Tre av skolorna är F-6-skolor och en skola är en F-9-skola. Denna undersökning visar huvudsakligen att majoriteten av pedagogerna och samtliga skolledare anser att inkludering innebär att skolan är organiserad så att alla elever får studera efter sina förutsättningar. Pedagogerna anser att de i dagens verksamhet försöker att sträva efter just detta medan skolledarna använder sig av flera olika strategier för att arbeta för en inkluderande verksamhet. Den största vinsten med inkludering är, anser både pedagoger och skolledare, en större acceptans av elevers olikheter. Svårigheterna med inkludering är enligt pedagogerna personalresurser samt organisation och arbetssätt. Även tre av skolledarna anser att organisation och arbetssätt är en svårighet. Två skolledare nämner dessutom ekonomin som ett hinder. I den optimala organisationen tar pedagogerna upp personalrelaterade frågor, främst i form av fler vuxna i skolan, men även arbetssätt och gruppstorlek nämns. Även skolledarna berör personalrelaterade frågor, men för dem handlar det mer om vikten av rätt kompetens.</p>
165

Inkludering av dyslektiker i undervisningen av moderna språk och engelska

Carlstedt Bustos, Frida, Englund, Gabriela January 2008 (has links)
No description available.
166

Anpassning av kursinnehåll i ämnet historia till elever med invandrarbakgrund

Khdryan, Irana January 2008 (has links)
<p>Studiens syfte var att ta reda på om elever med invandrarbakgrund får samma förutsättningar att klara sina studier och om lärarna tar hänsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehåll. Studien ska ge svar på om alla elever får en likvärdig chans till att klara kursmålen och om lärarna inkluderar och strävar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lärarens egen bakgrund och omvärldsperspektiv.</p><p>     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lärare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda på hur verksamheten utformas för att inkludera och stärka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.</p><p>     Resultatet av min studie visade på att lärarna inte tar hänsyn till elevernas olika bakgrunder när de selekterar stoffurvalet och när de planerar innehållet av lektionerna. Studien visade att lärarna inte är medvetna om att ett sådant behov kan finnas.</p>
167

Hur används lektionstiden?

Källestedt, LiseLotte, Skarenberg, Susanne January 2009 (has links)
No description available.
168

Perspektiv på stöd till elever - utifrån inkludering, individualisering, resurser och förutsättningar.

Kaneryd, Carina January 2009 (has links)
<p>Syftet med min undersökning har varit att utifrån begreppen inkludering, individualisering, resurser och förutsättningar försöka ta reda på hur man resonerar kring elever i behov av särskilt stöd i grundskolan idag. Vilket stöd finns för eleverna? Det är en kvalitativ studie med intervju och observation som metod. Jag var vid två olika högstadieskolor i två olika kommuner under sammanlagt fyra veckor. Jag har också använt en bakgrundslitteratur samt att jag lutade mig mot tidigare forskning. En del av resultatet visade att i skolorna i min undersökning finns välutbildad personal, specialpedagog och speciallärare som är väl insatt i elevers svårigheter. En annan del av undersökningen visar att resurserna vid skolorna används på olika sätt och det resulterar i att dagens moderna metoder med en inkluderande undervisning inte alltid bedrivs.</p>
169

Inkludering/exkludering av elever i behov av särskilt stöd : - en fenomenologisk studie av fyra pedagogers synsätt på specialundervisning i Östersunds kommun

Ohlsson, Henrik January 2009 (has links)
<p>In this study I have tried to give an historical overview as well as a description overthe current situation regarding inclusion and exclusion of students with specialneeds. How do teachers work with these students and on what grounds are studentsincluded or excluded from their original group. The curriculums and otherdocuments that controls these questions all talk about the individual student as themost important party, they are all pointing out inclusion of students with varyingneeds as an important part of the schools assignment. My research shows that thedecision to include or exclude students can be based on a lot of different grounds, notalways with the student’s best in mind. Reasons for excluding students can,according to my informants, for example be uncomfortable teachers not wanting tohave an extra adult in the classroom or special teachers not wanting to work in apossibly noisy class. If this is a big problem is hard to tell and my informants havevarying opinions. But just the fact that this is an issue is a problem.</p>
170

Några rektorers tankar om skolans uppdrag gällande inkludering : En studie genomförd med Grundad Teori

Neidenmark, Lisbeth, Nordström, Cecilia January 2009 (has links)
<p>Enligt styrdokumenten för grundskolan är det av vikt att alla barn har rätt till den hjälp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad på sina villkor är en rättighet för allaelever. Då det är rektor som är ansvarig för verksamheten i skolan är det betydelsefullt hurrektor ser på begreppet inkludering när det gäller elevers rätt till specialundervisning.För att få reda på hur några rektorer tänker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjälp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden då det ger ettförutsättningslöst samtal utifrån en enda fråga: Hur tänker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angående inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet. Det framkom att ingen av de intervjuade rektorerna använde inkludering på ettsätt som motsvarar de politiska styrdokument och den akademiska forskningens riktlinjer ochråd. Vår teori är att detta mynnar ut i ett otydligt ledarskap hos rektorer när det gäller eleversrätt till specialundervisning av inkluderande karaktär.</p>

Page generated in 0.0827 seconds