De så kallade donationer som erhålls via streaming på Twitch är ett område i svensk skatterätt där oklarhet fortfarande råder. Lagstiftning finns gällande hur gåvor skall behandlas skattemässigt, dock är vägledning till just dessa så kallade donationer som erhålls vid streaming begränsad. Den vägledning som finns i rättskällor är ett förhandsavgörande från Skatterättsnämnden, DNR 85-15/D. Där fastslog nämnden att donationer som erhålls vid streaming inte utgör benefika förvärv enligt 8:2 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) och att de utgör en skattepliktig inkomst. Det är just det som undersökts i denna uppsats. Skall så kallade donationer som erhålls från streaming via Twitch ses som en skattepliktig inkomst och, om så är fallet, hur bör de beskattas enligt svensk lag? Uppsatsen beskriver vad Twitch är och dess ekonomiska aspekter. Efter det sker en genomgång av vad som utgör skattepliktiga inkomster. Därefter sker även en genomgång av vad som utgör skattefria inkomster samt gåvor enligt svensk rätt. Slutligen analyseras all den fakta som har samlats för att besvara problemformuleringen i denna uppsats. I uppsatsen konstateras att de så kallade donationerna erhållna via streaming inte utgör skattefria inkomster enligt 8:2 IL, på grund av att överföringarna utgör ersättning för streamingen. Sedan undersöks det om överföringarna kan utgöra skattepliktiga inkomster enligt IL, då det inte utgör skattefria gåvor. Resultatet av analysen visar att överföringarna kan utgöra skattepliktiga inkomster i inkomstslagen näringsverksamhet och tjänst. Vilket inkomstslag de så kallade donationerna skall hänföras till beror på hur streamingen bedrivs.

Under det senaste decenniet har idén om en allmän garanterad inkomst diskuterats av politiker, akademiker och institutioner som ett alternativ för att hantera arbetslöshet och sjukdom. Debatten har på senare tid aktualiserats av den växande andel deltidsanställningar, arbeten med otrygga villkor och utsikterna på den högteknologiska arbetsmarknaden. Att införa en garanterad inkomst har omfattade implikationer ur ett samhällsperspektiv och beslutets förväntade konsekvenser är på förhand osäkra. Uppsatsens syfte är att utifrån ett antal aspekter föreslå hur beslutsfattare kan strukturera beslutsproblemet vid införandet av en garanterad inkomst i Sverige. Grunden för aspekterna är studier och experiment med basinkomst, negativ inkomstskatt och icke förvärvade inkomster. Uppsatsen sammanställer forskning kring olika typer av garanterad inkomst och identifierar ett antal aspekter, utifrån tidigare studier och experiment med basinkomst, negativ inkomstskatt och icke-villkoradeutbetalningar. Uppsatsen presenterar tre garantinivåer och ett nollalternativ, samt visualiserar beslutsproblemets grundläggande struktur.

Intäktsredovisning är något som berör samtliga företag gällande redovisning av alla utfördaprestationer. Hur en intäktsredovisning upprättas skiljer sig åt mellan länder vilket har mynnatut i att uppförandet av en gemensam internationell intäktsredovisningsstandard. År 2002startade därför IASB och FASB ett samarbete som kom att kallas för konvergensprojektet.Detta konvergensprojekt utmynnade till slut i ett framtagande av en gemensam internationellredovisningsstandard för intäkter vilken benämns IFRS 15. Syftet med en ny gemensamstandard för redovisning av intäkter är att eliminera svagheter och att ta fram en enda standardsom är heltäckande, det vill säga som täcker in samtliga branscher och typer av transaktioner.Den nya standarden, IFRS 15, kommer att ersätta samtliga tidigare utgivna standarder förintäktsredovisning. Avsikten med den nya redovisningsstandarden var att den skulle träda ikraft den 1 januari 2017 men är i dagsläget framskjuten till 1 januari 2018.Syftet med studien är att utreda hur den nya standarden IFRS 15 skiljer sig vidintäktsredovisning jämfört med redovisning enligt nuvarande standard IAS 11. Dettaillustreras med tre egenkonstruerade typfall. För att besvara syftet undersöks vilkakonsekvenser som kan komma att uppstå vid tillämpning av IFRS 15 jämfört med nuvarandestandard IAS 11 avseende: inkomstskatt, utdelning och nyckeltal kopplat till aktiebolagensintressenter. Metoden som tillämpas för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med enabduktiv ansats.Resultaten av utfallen i de typfall som presenteras visar att tillämpningen av den nyastandarden IFRS 15 i större utsträckning innebär en senareläggning av intäkter jämfört medredovisning enligt nuvarande standard IAS 11. En senareläggning av intäkter som sker enligtIFRS 15 får följdeffekter på inkomstskatt, utdelning och nyckeltal som därmed påverkar ettföretags intressenter. Utfallen i de typfall som presenteras visar också att samtliga intressentersom presenterats i studiens modifierade intressentmodell gynnas av en mer jämnintäktsredovisning som IFRS 15 inte bidrar med. / Revenue recognition is a subject that affects all companies for all rendered services.Because of the differences in how revenue recognition is prepared between countries, aconstruction of a joint international revenue recognition standard has become of interest. In2002 the IASB and the FASB started a cooperation that came to be called the convergenceproject. This convergence project led to the development of a joint international accountingstandard for revenue recognition, which is referred to as IFRS 15. The objective of the newjoint standard for revenue recognition is to eliminate inconsistencies in existing standards andto obtain a single comprehensive standard that is covering all industries and all types oftransactions. The new standard, IFRS 15, will replace all previously issued standards forrevenue recognition. IFRS 15’s effective date was set to January 1, 2017 but is currentlyprominent to January 1, 2018.The purpose of this study is to see how the new standard IFRS 15 differs in revenuerecognition compared to accounting under the current standard IAS 11. The study alsoconsist of research question regarding the consequences that may arise from the application ofIFRS 15 compared to the current standard IAS 11 relating to: income tax, dividends and keyfigures linked to the companies' stakeholders. The methodology for this study is a qualitativecontent analysis with a abductive approach.The findings show that the application of IFRS 15 is to a greater extent, a postponement ofrevenue recognition compared to accounting under the current standard IAS 11. Apostponement of revenue recognition may have an impact on corporate taxes, dividends andkey figures, and thereby affecting a company’s stakeholders. All stakeholders that arepresented in the study’s modified stakeholder model benefit from more consistent revenuerecognition that IFRS 15 doesn’t seem to provide.This paper is written in Swedish.

In recent years, the possibility to deduct expenses for research and development (R&D) has been interpreted narrowly. As a response, the Income Tax Act chapter 16, section 9 (the R&D-rule) was amended to increase the possibility to deduct R&D of more general character. The purpose of this thesis is to determine the meaning of the R&D-rule to be able to decide if the amendment is an extension of the deductibility and whether this amendment can be considered adequate. According to the R&D-rule, the recipient of the grant needs to conduct R&D activity and there needs to be a sufficient connection between the R&D activity and the company to be allowed deduction. The difficulty in applying the R&D-rule is mainly when the research is conducted outside the company and the aim of the research is not to solve the company’s specific problem.The connection between the R&D-activity and the company needs to be reasonable. This means that only R&D-activity that falls completely outside the company’s activities should be excluded from deductibility. However, even R&D where some connection can be shown has been excluded from deductibility, which makes the application of the R&D-rule complex. The amendment of the R&D-rule means that deduction is now possible where a reasonable interest can be shown with either the principal business or the other business. The assessment if a reasonable interest can be shown between the R&D and the company’s activities, must now take into account all aspects of the company not only the principal activity. In conclusion, the amendment creates an extension of the deductibility. The purpose of the amendment of the R&D-rule was to extend the deductibilityof R&D. The amendment must therefore be considered adequate. The addition of the other business to the wording of the R&D-rule will lead to an actual extension of the deductibility of R&D. / De senaste åren har möjligheten till avdrag för FoU tolkats snävt vilket försvårat för företagen att få avdrag för FoU av allmän karaktär. Svaret på kritiken mot den snäva tolkningen förde med sig en lagändring av IL 16 kap 9 § (FoU-regeln). Uppsatsens syfte är att fastställa innebörden av FoU-regeln för att utreda om lagändringen är en utvidgning i förhållande till den tidigare lydelsen av lagregeln samt bedöma om lagändringen är ändamålsenlig.  Enligt FoU-regeln krävs det att mottagaren av bidraget utgör en FoU verksamhet samt att tillräckligt samband finns mellan FoU:n och företaget för att erhålla avdragsrätt. Svårigheten att bedöma sambandet är då FoU:n utförs av någon extern och syftet med forskningen inte är inriktad på att lösa företagets specifika problem utan forskningen är av mer allmän karaktär. Det måste finnas ett rimligt intresse mellan FoU-verksamheten och företaget, vilket innebä ratt bara sådan FoU som hamnar helt utanför företagets område ska uteslutas från avdragsrätt. I praxis har även dock FoU med visst samband uteslutits varför tillämpningen av FoU-regeln är komplex. Lagändringen av FoU-regeln innebär att avdrag får göras när det finns samband mellan FoU-verksamheten och den huvudsakliga verksamheten eller verksamheten i övrigt. Vid bedömningen ska hänsyn alltså tas till hela verksamheten. Det här innebär en utvidgning av avdragsrätten i förhållande till den tidigare lydelsen, då avdrag endast medgavs när samband fanns med kärnverksamheten. Det huvudsakliga ändamålet med lagändringen är en utvidgad avdragsrätt. Utifrån ordalydelse är det nu tydligt att avdrag får göras även då samband inte finns med den huvudsakliga verksamheten, men samband finns med den övriga verksamheten. Tillägget verksamheten i övrigt innebär således en faktisk utvidgning av avdragsrätten för FoU i förhållande till den tidigare lydelsen av FoUregeln.

No description available.

The purpose of this review is to summarize the experiments that have been presented regarding guaranteed Basic Income, performed around the world; to see if a BI might fit into ”the Swedish model”; and what further research would be needed to understand the mechanics of BI. A theory has been used, designed to compare the effects of cash transfer programs irrespective of economic level of the countries. The experiments show many similarities, such as improved school attendance and achievements, improved health, enhanced economic equality, a sense of inclusion and security, and also, where this has been studied, less crime. Where BI has been beneath the level of economic sustenance a growth of working hours including self employment has been noted, whereas in countries with an income high enough to sustain oneself a slight diminished work supply has been reported. The effects shown in the review seem to be well aligned with the visions of the Swedish welfare state, although might not be in alignment with the growing use of “work fare” in Sweden. Further research should focus on more long-lasting experiments and also to find a common ground, on which to perform them to be able to compare results.