Syftet med föreliggande studie var att få ökad förståelse för hur delaktiga svenska föräldrar var i samvaron med dess barn samt hur meningsfull de upplevde samvaron. Denna kvalitativa studie samlade empiri genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar (N =14) till barn mellan 6-8 år. Data analyserades med innehållsanalys (Burnard, 1991). Tidigare forskning hade fokus på samvaro och delaktighet vilket kunde påverka hur informanterna såg på meningsfullheten i deltagandet av barnens lek, sysselsättningar men även på barnens delaktighet i planeringen kring familjens aktiviteter. Studiens resultat visade att informanterna ansåg sig lida av tidsbrist vilket negativt påverkade hur de upplevde samvaron och delaktigheten med sina barn. En annan viktig faktor var att förälderns mobilanvändning konkurrerade om informanternas uppmärksamhet till dess barn. Informanterna ansåg att det generellt var höga krav att vara förälder men de menade att meningsfullheten ökade desto större delaktighet det var från hela familjen, samt att fokus behölls på samvaron. Resultaten diskuterades utifrån tidigare gjord forskning kring föräldrars och familjers samvaro och engagemang i varandras tid. Diskussionen behandlade delar kring exempelvis att gemenskap mellan föräldrar och barn stärker familjebanden. Samt att spontanitet blir lidande på grund av ett aktivt arbetsliv och för mycket planerat i familjerna.

Syftet med studien var att undersöka socialt stöd hos svenska professionella golfspelare. För att besvara syftet undersöktes följande frågeställningar: (1) Hur upplever svenska professionella golfspelare socialt stöd? (2) Hur beskriver svenska professionella golfspelare socialt stöd? En intervjuguide baserad på Social Support Scale skapades och intervjuerna genomfördes på (N=10) professionella golfspelare. De var mellan 20-27 år och hade tävlat i golf mellan 6-14 år på både en nationell och internationell nivå. För att analysera resultatet användes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Resultatet grupperades i följande kategorier: stöd för att lyssna, uppskattning för det du gör, känslomässigt stöd,  änslomässig utmaning, hjälp som är konkret och personlig hjälp. Resultatet i studien visade att golfspelare använder ett brett socialt stöd och att det har betydelse för golfspelarnas prestation. De mest förekommande personerna i golfspelarnas sociala stöd är familj och golftränare. Vidare visade resultatet att samtliga kategorier för socialt stöd var av betydelse för golfspelarna. Det kan konstateras att resultatet i denna studie går i linje med tidigare forskning, men att området socialt stöd och golf, kräver ytterligare forskning på till exempel vilken av kategorierna som är viktigast för professionella golfspelare.

Syfte och frågeställning: Att undersöka hur två svenska nyhetstidningar valt att skildra en nyhet under vald period. Detta görs genom att besvara följande frågeställning: På vilket sätt skildrar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ebolaviruset i sina tidningsartiklar från 1 maj 2014 till och med den 31 oktober 2014? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på samtliga artiklar publicerade i DN och SvD under perioden 1 maj 2014 till och med 31 oktober 2014 samt diskursanalys på sex artiklar. Huvudresultat: I studien framkom det en tydlig förändring i artiklarna under hela undersökningsperioden. Det förändrades från att vara diskussioner om en kris till att sedan diskuteras om olika åtgärder för att minska oroligheten bland invånarna.

Bakgrund: Inom intensivvård transporteras patienter till och från avdeningen för att genomgå olika undersökningar. Det är väl känt att transporter är förenade med risker och kritiska situationer uppstår ofta på grund av den mänskliga faktorn. Genom upprepad utbildning av personal, tillexempel genom simuleringsövningar med informanter ur olika yrkeskategorier kan det vara ett användbart verktyg för att uppnå ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vad en simuleringsövning innebär för intensivvårdspersonal för att bemästra en kritisk situation. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats har genomförts. Femton personer, varav sex ST-läkare, sex sjuksköterskor och tre undersköterskor inom intensivvård har intervjuats. Konventionell kvalitativ innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon har använts för analys av materialet. Resultat: Analysen av materialet ledde till att nio stycken subkategorier utvecklades och som delades in i två kategorier, vilka beskriver informanternas upplevelser i situationen och betydelsen av lärandet. Resultatet visar på vikten av en väl organiserad och genomförd simuleringsövning, vilken skapar en ökad förberedelse hos individen men ävenförståelse för vikten av ett fungerande team. Det mynnade även ut i förändringar på avelningen och har kunnat påvisas att informanter haft nytta av utbildningen i verkliga händelser. Konklusion: Studien visar att simuleringsövningar är lämpliga för att synliggöra brister på olika nivåer, tillexempel materiella, individuella eller organisatoriska. Genom övning kan både individen och även organisationen utarbeta olika strategier för att hantera samt åtgärda brister. Simuleringsövning är ett användbart verktyg för att öka patientsäkerheten och därmed en ökad vårdkvalitet.

Bakgrund: Team och samarbete är ständigt aktuellt inom hälso- och sjukvården. Operationspersonal är en grupp som behöver ha ett bra teamarbete med varandra, speciellt när det gäller att jobba för en säkrare vård för patienterna. I en operationssal jobbar ett multiprofessionellt team, där tillvaratagande av varandras kompetenser är en förutsättning för ett bra resultat. Operationssjuksköterskan, med sin unika kompetens, har tillsammans med resten av teamet ett ansvar för att bidra till ett gott och välfungerande teamarbete inne på salen. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i ett team på en operationssal. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med elva operationssjuksköterskor på två sjukhus i Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två teman, och fyra underteman. De två övergripande teman som framkom var: Att interagera med varandra och Att visa respekt och förståelse för varandra. En god kommunikation var en grund till ett gott samspel inom teamet. Fler tillfällen för reflektion och samtal med arbetskamraterna önskades, eftersom ett bra teamarbete tog tid att utveckla.  Att bemöta varandra med respekt och att vara hjälpsam ansågs vara viktigt, även att ha kunskap om teamets olika professioner. Slutsats: Ett väl fungerande teamarbete i operationssalen är en viktig del för patientsäkerheten. Att arbeta i team i operationssalen innebär komplexa interaktioner mellan olika yrkeskategorier med olika utbildning där alla är beroende av varandra. Grundpelarna för ett bra teamarbete är att samarbeta och hjälpa varandra, upprätthålla en god kommunikation, bemöta varandra med respekt och värdighet samt inneha kunskap om såväl ens egen profession som andras profession i teamet.  Den här studien visar att det behövs mer stöd från organisationen samt tid för samtal och reflektion mellan teammedlemmarna.

Denna studie syftar till att ge en fördjupad kunskap kring vilka metoder läromedel förespråkar för ökad läsförståelse i ämnet svenska för årskurs 3. Studien omfattar en innehållsanalys av två läromedel i svenska som används i årskurs 3. Resultatet har diskuterats utifrån tidigare forskning och den sociokulturell teoribildningen. Utgångspunkt utifrån innehållsanalysen kunde fyra beskrivningskategorier identifieras dessa är nivå frågor, läsförståelsestrategier, sociokulturellt perspektiv och kunskapskraven i årskurs 3 i svenska. Resultatet visar att läromedlen följer läroplanens kunskapskrav till viss utsträckning och att båda läromedlen är ensidig i spridningen angående nivå frågor och läsförståelsestrategier.

Bakgrund: MRSA-smittade patienter blir allt vanligare inom den svenska hälso- och sjukvården och dessutom saknas viss kunskap och förståelse för omvårdnaden och den specifika isoleringsvård som patienter smittade med MRSA behöver. Patienter som är i behov av isoleringsvård upplever ofta sin vårdtid som negativ eftersom de är en utsatt grupp inom sjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa MRSA-smittade patienters upplevelser av isolering på sjukhus. Metod: Litteraturstudien baserades på sju vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Artiklarnas resultat analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorff’s analys för kvalitativa studier. Resultat: Analysen resulterad i fyra kategorier som bildar resultatet; ”Känslor förknippade med isolering” som beskrev de olika känslorna som patienterna upplevde under sin isolering; ”Stigmatisering från sjukvårdspersonal” beskrev patienternas upplevelser av att bli undvikta och åsidosatta;” Okunskap kring MRSA-smitta” bidrog till att patienterna upplevde sin vårdtid som dålig; Samt kategorin ”Behov av stöd och information” där det beskrevs hur detta kan bidra till en bättre vårdupplevelse för patienterna. Slutsats: Då MRSA är ett problem som ökar i den svenska hälso- och sjukvården och då allt fler patienter är i behov av isoleringsvård så krävs det en ökad kunskap och förståelse från sjukvårdspersonalen. En ökad kunskap kring infektionssjukdomar, isolering och vad detta innebär för patienterna skulle underlätta för sjukvårdspersonalen att utföra en god och personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Ibland är det nödvändigt att isolera patienter, vilket innebär vårdande i enkelrum. Isoleringens syfte är att förhindra smittspridning till andra individer eller att skydda en individ från smitta. Patienternas upplevelse vid isoleringstillfället är personlig och varierar för varje patient. Isoleringsmiljön är betydelsefull både för patientens upplevelse samt välbefinnande. Som sjuksköterska är det av vikt att vara medveten om patienternas upplevelse vid isolering för att kunna ge en god vård. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av att vara isolerad vid nedsatt immunförsvar och smittsam sjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar från databasen CINAHL. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna, behov av kommunikation och information, att bli skyddad eller att skydda andra, rummets påverkan samt närvarons betydelse. Underkategorierna som framkom var att känna sig fången, att vara ensam, närvaro från andra samt avsaknad av närvaro. Slutsats: Patienternas upplevelse av sin tid i isolering varierar, då både positiva och negativa aspekter framkom. En ökad förståelse inom ämnet gör att sjuksköterskan kan planera sin omvårdnad och ge en personcentrerad vård samt att patienten får en ökad tillit till vården. I dagens sjukvård finns en bristande förståelse inom ämnet. Därför är en ökad informationsspridning och mer forskning nödvändig.

Bakgrund: I Sverige är det en prevalens på 16 procent gällande trycksår. Av de som ligger på sjukhus eller bor i särskilt boende ökar riskerna att drabbas av trycksår med 16.6 procent respektive 14.5 procent. Faktorerna som kan orsaka att ett trycksår uppstår är bland annat nedsatt hudstatus, inkontinens och undernäring. För patienten som får trycksår medför det en smärtsam upplevelse som i sin tur leder till en försämrad livskvalitet. Genom omvårdnaden som en sjuksköterska utför innefattar det prevention av trycksår. Därför är det av vikt att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av arbetet kring preventionen av trycksår. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta preventivt mot trycksår inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bygger på åtta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för tre huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans erfarenhet av riskfaktorer, förutsättningar hos sjuksköterskan för fungerande trycksårsprevention och sjuksköterskans erfarenhet av samverkan. Underkategorierna som framkom var planering av vård, attityder och kunskap av prevention, behov av resurser, teamarbetets betydelse och kommunikation mellan professioner.Slutsats: Föreliggande studies resultat visade på att sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om trycksårsprevention men att det av olika anledningar brister i omvårdnaden. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för vidare forskning kring fungerande metoder av prevention mot trycksår samt validiteten av riskbedömningsinstrument. Det skulle kunna leda till en mer kontinuerlig och säker vård.

No description available.