Då derivata är ett viktigt begrepp inom avancerad matematik är det viktigt att eleverna på gymnasiet ges goda möjligheter att lära sig detta. Detta faktum, liksom att olika läroböcker ofta intar en central plats i den svenska matematikundervisningen, har lett fram till ämnesvalet för denna studie, vilken utgörs av en analys av hur derivata introduceras i tre olika läroböcker i matematik. Analysen har gjorts utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att man betraktar de egenskaper som är viktiga för förståelsen av ett begrepp och skapar variation kring dessa så kallade kritiska aspekter. Ett mål med studien var även att försöka utröna om det finns en överensstämmelse mellan vad som anses kritiskt för lärande av derivata i de tre böckerna, vilka dessa i så fall är och om det är någon skillnad i hur tydligt de olika läroböckerna lyckas presentera dessa aspekter. Resultatet visar att alla tre böckerna fokuserar på i stort sett samma aspekter, men att det finns skillnader i hur detta görs. Studien visar också att även då samma variationer återfinns i olika böcker kan tydligheten påverkas mycket beroende på hur variationerna presenteras.

Denna studie handlar om vilka goda faktorer som upplevs finnas inom fyra hemtjänstgrupper, och studiens syfte är att undersöka medarbetarnas upplevelser av deras arbetsplats samt belysa hur deras chefer praktisktarbetar med att skapa en god arbetsplats. Studiens resultat riktar sig främst till denkommunsom uppsatsen är skriven åtmen även till andra organisationer som har intresse av att utvecklaen god arbetsplats för sina medarbetare. Från enkätsvaren och intervjuerna ges en bild av de beskrivna goda faktorerna från medarbetarna, samtidigt som enhetschefernas arbete med denna arbetsplats tydliggörs.Medarbetarna upplevde samarbeteoch stöttning inom arbetsgruppensom betydelsefullt, men lika viktigt var det att utföra ett högkvalitativt omsorgsarbete gentemot vårdtagaren. Chefens praktiska arbete ärenligttidigare studier betydelsefullt för den goda arbetsplatsen, men medarbetarna var av annan uppfattningi minstudie.Avslutningsvis framhållsatt den goda arbetsplatsen är komplexatt undersöka och beskriva, vilket gör det svårt att förmedla en övergripande bild av de goda faktorerna i en så pass liten studie som denna. Däremot ger studien en inblick i vilka faktorer som kan påverkagoda arbetsplatserinom hemtjänsten, samt hur chefers arbete med den goda arbetsplatsenkanseut i denna verksamhet.

Amning av för tidigt födda barn är komplext eftersom barnet är omoget och mer svårtolkat jämfört med fullgångna barn. Att barnet föds för tidigt kan innebära en känslomässig påfrestning för hela familjen och att uppnå en fungerande amning ställer stora krav på mödrarna. Syftet med denna studie var att beskriva mödrars erfarenheter av att amma sina för tidigt födda barn efter hemkomst. Kvalitativ metod användes med intervjuer som insamlingsmetod. Tio intervjuer av mödrar till för tidigt födda barn genomfördes. Barnen var födda mellan vecka 33+5 och vecka 35+4, alla hade varit inskrivna på neonatalavdelning och därefter neonatal hemvård. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Materialet resulterade i fem kategorier och 17 underkategorier. Det genomgående temat som kunde urskiljas i studien var ”en ständig strävan efter en fungerande amning”. Mödrarna beskriver en annorlunda start när barnet föddes för tidigt, ett mål var att klara av att amma utan sond. Alla mödrarna beskriver motgångar men också positiva erfarenheter av amning. Att ha kunskap om mödrarnas erfarenheter kan för barnsjuksköterskan vara viktigt för att få en bättre förståelse och kunna uppmuntra och hjälpa mödrarna under amningen. Studien visar på ny kunskap om vilka erfarenheter mödrar har av amningen efter hemgång.

Läxor har alltid varit en del av skolan och synen på läxor under årens gång varierat historiskt. Från början av 1900-talet var läxor viktiga för fostran och läxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot läxor. 1962 skrivs läxor in i läroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur läxorna ska utföras. Inom Lgr80 får läxan ett uppsving och en strängare ton, men i och med Lpo94 så skrivs läxor ut ur kursplanen. Trots att läxor är ett hett ämne inom mediedebatten gällande läxans vara eller icke vara, så syns de inte i Lgr11. Forskning visar att många elever upplever stress på grund av läxor. Några skolor har valt att vara läxfria eller att ha läxläsning på schemat. Debatten är liten kring läxans utformning och innehåll. Jag har valt att undersöka innehållet i läxuppgifter i svenskämnet i relation till kursplanen i svenska. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys. Matrialet består av 60 läxor i ämnet svenska, där 30 stycken är från två lågstadielärare och 30 stycken från tre mellanstadielärare. Jag har använt mig av ett kodschema som analysmetod och efter det har jag skapat tabeller och figurer.     Resultatet visar att övervägande läxor, både från lågstadiet och från mellanstadiet domineras av genrediskurs. Det menas att läxorna består av att skriva texter utifrån ett särskilt syfte som exempelvis att skriva en beskrivande text. Analysen visar en påfallande skillnad bland de läxor som ges på lågstadiet jämfört med läxor från mellanstadiet. Beskrivande text handlar om att skriva personbeskrivningar, faktatexter och rapporter – är de vanligaste läxorna bland lågstadiet med 67 % jämfört med mellanstadiet med 17 %. På mellanstadiet kan man finna att argumenterande text med 27 % är mest framträdande, som handlar om att skriva recensioner och artiklar. Analysen visar även på ett flertals läxor innehållande grammatikövningar exempelvis att träna på nya ord, meningsbyggnad, böja ord. Anledningen till att flertalet läxor på lågstadiet är beskrivande text kan bero på att det finns en syn på att elever lär sig skriva genom genreskrivandet. Möjligen kan det vara så att läxorna är formulerade efter centralt innehåll i svenska för årskurs 1-3 och 4-6  inom Lgr11.

Syfte och frågeställningar: Att studera huruvida sändningsutrymmet för kvinnor respektive män i TV:s sportbevakning förändrats över tid (1998 respektive 2012). – Hur mycket utrymme i tid får kvinnor i förhållande till män i TVs sportbevakning år 2012 jämfört med år 1998? – Vilka sporter förekommer i sändningarna, hur kategoriseras dem samt hur ser fördelningen av män och kvinnor ut? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 24 sportsändningar från SVT. Huvudresultat: Män har behållit sin dominans samtidigt som kvinnor närmat sig något, men har fortfarande långt kvar.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares förståelse av missbrukande kvinnor ur ett genus- och klassperspektiv. Missbruk är ett utbrett och allvarligt socialt problem och socialtjänsten är den aktör som är ytterst ansvarig för stöd och hjälp gentemot de som behöver. Vilka föreställningar som socialsekreterare har om missbruket och de klienter som de möter är av betydelse. Bland de klienter som uppsöker socialtjänsten för sina missbruksproblem är majoriteten män, därför riskerar kvinnor att utgöra särskilda undantag. Den teoretiska utgångspunkten var Bourdieus klassperspektiv och Hirdmans teori om genussystemet. Studien hade en kvalitativ ansats och byggde på nio semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från två mellanstora svenska kommuner. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att socialsekreterarna i studien gör skillnad på kvinnor och män med missbruksproblematik. Vidare framkommer olika aspekter av hur de kännetecknar de missbrukande kvinnorna och den egna socialarbetarrollen.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om tendenser i aktuell bevakning av miljöfrågor i en morgontidning jämfört med en kvällstidning. Tidigare studier har visat att miljönyheterna minskat i antal samtidigt som flera tidningar gjort nedskärningar de senaste åren. Med studien kommer jag att se hur miljönyheter får plats i tidningarna under de förändrade förutsättningarna. Jag har undersökt Dagens Nyheters och Aftonbladets pappersversioner för att jämföra omfattningen av miljönyheter och på vilket sätt dessa tidningar rapporterar om dem. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys. Artiklarna jag undersökt ä̈r från två veckor våren 2009 och 2013. Som utgångspunkt har jag använt mig av teorier om mediernas nyhetsvärdering och tabloidernas sensationsjournalistik. Resultatet från den undersökta perioden båda åren visade att DN skrev mer om miljönyheter än AB. AB hade lika många miljöartiklar båda åren medan DN:s miljöartiklar hade minskat från år 2009 till 2013. Totalt hade DN 74 miljöartiklar och AB 29 miljöartiklar. Den största skillnaden var att AB skrev mer sensationellt om sina miljönyheter än DN. AB hade fler civila huvudaktörer, fler bilder i sina miljöartiklar samt oftare tillspetsade rubriker. Å andra sidan använde båda tidningarna i lika hög grad personifiering av huvudaktören i sina texter. En annan intressant skillnad var att den vanligaste artikeltypen i AB var debattartiklar medan den vanligaste artikeltypen i DN var notiser och allmänna nyhetsartiklar.

Arbetet spelar en viktig roll för människors hälsa. I den politiska debatten beskrivs egenföretagande som en faktor som kan stärka landets ekonomi och skapa jobbtillfällen. Utvecklingen av ett framgångsrikt företag är till viss del beroende av företagarens hälsa. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva egenföretagares upplevelser av hälsa. Urvalskriterierna var att egenföretagarna skulle försörja sig på sitt företag och ha mindre än tio anställda. Efter intervjuerna analyserades materialet med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var; känsla av frihet, känsla av engagemang och känsla av sårbarhet. Resultatet visade att företagarna värdesatte frihet och sin möjlighet att styra själv. Företagarna beskrev engagemang och en vilja att driva sina företag framåt. Det stora flertalet lade ner mycket tid på sina arbeten men upplevde samtidigt att arbetet medförde glädje och mening. Företagarna kunde även uppleva känslor av sårbarhet och ensamhet. Vissa situationer kunde ge upplevelser av stress och oro för ohälsa. Kunskap om egenföretagares hälsa kan vara värdefull för personal inom företagshälsovård för att öka förståelsen och därigenom lättare kunna vägleda egenföretagare i hälsofrågor.

In this essay I compare four newspapers´coverage of the Geijer Case in 1977 and the Littorin Case in 2010. The newspapers are Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. The study is a comparative quantitative content analysis. According to Swedish media research, the Swedish media system changed - on several levels - in the years between the two political scandals. The printing press was commercialized as well as depoliticized. The profession of journalism was further professionalized which liberated the journalist. Politics adapted to the media and journalistic writing changed; media researchers tend to claim that certain so-called media logic narrative techniques took root during this time in political newspaper writing. These techniques are applied in order to reduce the amount of information and to attract readers´ attention. Media researchers have claimed that the techniques are predominately applied in today´s political writing. The purpose of this essay is to examine whether the press coverage of the two scandals verify this claim. In other words, if the coverage of the latter affair to a higher extent is shaped by media logic story telling. In the essay I ask if the narrative techniques intensification and personalization/stereotypization are more often manifested in the coverage of the latter affair. If it proves to be the case, I intend to explain why from the results of my content analysis. Aided by a questionnaire borrowed from a media researcher, I have analysed 58 articles from the four aforementioned newspapers. The vast majority of the articles are editorial ones. Regarding the narrative technique intensification, the results are consistent: intensification is more frequently applied during the latter affair. Regarding the inter-related, thus fused, techniques personalization and stereotypization, however, the analysed coverage of the latter affair do not always show that the techniques are comparatively more frequently applied. As for the majority of the indicators where the latter affair has been established as decidedly more intensified and personalized, I have arrived at the conclusion that the differences depend chiefly on the nature of the scandals (its prerequisites and courses of events) and the main characters (their actions, crisis management and contributions to personalization).

No description available.