No description available.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lärande för hållbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anläggas i all undervisning. Lärande för hållbar utveckling karaktäriseras av att komplexa hålbarhetsfrågor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas på ett pluralistiskt sätt, vilket syftar till att ge eleverna förmåga till övervägda etiska ställningstaganden. Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lärande hållbar utveckling behandlas i läroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lärande för hållbar utveckling får i läroböckerna, men också vilka innehållsliga aspekter av hållbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida läroböckerna verkade främjande för pluralistiska arbetsformer. Tre nya biologiläroböcker, anpassade till den senaste läroplanen, jämfördes med motsvarande äldre upplagor i dessa avseenden. Lärande för hållbar utveckling visade sig ges ett varierat men genomgående lågt utrymme i läroböckerna, och det var då framförallt ekologiska aspekter som lyftes fram. Vidare konstaterades läroböckerna genom sin framställningsform och sina arbetsuppgifter huvudsakligen hindra möjligheten till pluralistiska arbetsformer. Ingen utveckling i de nyare upplagorna kunde ses förutom i ett enskilt fall. Studien konstaterade alltså en diskrepans mellan styrdokument och biologiläroböcker vad gäller lärande för hållbar utveckling. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning på området. En slutsats av studien är att läraren inte i första hand kan söka stöd i läroböckerna för att åstadkomma en undervisning för hållbar utveckling, en annan att det finns ett behov av vidareutveckling av biologiläroböckerna i dessa avseenden.

Presstödet verkar för att främja mångfalden inom den svenska dagspressen. De krav som ställs för att få presstöd handlar om struktur, inte om åsiktsförmedling. Dock får ett specifikt intresseområde inte ta upp mer än 50 procent av innehållet. Nationell Idag är den enda tidningen med uttalad invandringskritisk profil som får presstöd. Tidningen är tätt sammankopplad med det högerextrema nationalistiska partiet Nationaldemokraterna och ger i sitt innehåll uttryck för partiets åsikter. De nyheter som tidningen behandlar har ofta fokus på frågor rörande invandring.  Syftet med denna studie är att se om, och i så fall hur, innehållet i tidningen förändrats sedan den fick presstöd. Vår frågeställning är: Har innehållet i tidningen Nationell Idag förändrats i och med att tidningen fick statligt presstöd?   Efter våra analyser har vi kommit fram till att svaret på vår frågeställning är att innehållet inte har förändrats avsevärt mycket. Vår hypotes om att tidningen skulle rapportera mindre om invandringspolitik år 2010 och 2012 än 2008 stämde inte. Tidningens innehåll har inte heller med åren blivit mer neutralt, vilket var vår andra hypotes. Dessa svar har vi kommit fram till efter att vi undersökt texter i Nationell Idag från åren 2008, 2010 och 2012. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 334 texter samt en kvalitativ textanalys av tre texter. Med Ghersettis teori om nyhetsvärdering som stöd diskuterar vi i slutdiskussionen förändringen av innehållet i tidningen Nationell Idag.

In this essay there will be four text books from grade 1 studied, the first one are from the year 1976 and it will be going forward to the year 2012. The aim of this study is to see how the genders are depicted and represented, as well as what roles the genders are given. I do also want to see if there is a notable change in this over time. I will be doing a study based on the quantity of the contents, and I will also be doing a critical discourse analysis. The result of the study showed that there were more gender-based constructions that referred to women in all of the four books, which indicates that women are represented more often in these reading books. It is most common to portray the genders in their stereotypical roles, which again are present in society, but sometimes these roles are depart from what’s present in society. My study did not show any noticeable differences over time. My study is also too small to be able to give me any results that can be view as general. My study in comparison to earlier reports on genus in text books , sexes in child books as well as genus in a progressive text book does not point at any obvious similarities to these aforementioned reports. This may have a direct result in the fact that my study is too small and does not depict the general results that is shown in the early research that has been conducted. / I den här uppsatsen studeras fyra läseböcker för barn i årskurs 1 från år 1976 till år 2012. Syftet med studien är att se hur kön framställs och representeras och vilka könsroller som tillskrivs könen genom språket. Jag vill även studera om det går att urskilja någon förändring över tid. Jag utför både en kvantitativ innehållsanalys och en kritisks diskursanalys. Resultatet visade att det var flest könsmarkerade konstruktioner som refererade till kvinnor i alla fyra läseböcker, vilket tyder på att kvinnor representeras mest i läseböckerna. Det är vanligast att framställa könen i de stereotypa könsrollerna som finns i samhället men ibland bryts dessa könsroller också. Av denna studie är det svårt att urskilja några påfallande förändringar över tid. Detta kan bero på att min studie är för liten för att ge några generella resultat. Min studie i förhållande till tidigare forskning om genus i läseböcker, kön i småbarnsböcker, genus i en progressiv lärobok visar inte på några markanta likheter, detta kan också bero på att min studie är för liten och skildrar inte de generella resultat som framkommer i den tidigare forskningen.

Den blivande pappan genomgår en transition när den gravida kvinnan väntar barn. Det sker en rollförändring från att vara partner till att även bli pappa. En annan syn på faderskapet har växt fram och många föreställningar förekommer om hur en bra pappa ska vara idag. Syftet med studien var att belysa graviditeten och vägen mot föräldraskapet ur blivande förstagångspappors perspektiv genom att analysera deras bloggar. Som forskningsmetod har kvalitativ ansats med innehållsanalys använts. Elva bloggar från Internet valdes ut och analyserades. Kategorier som framkom var graviditeten, att verkliggöra barnet, en ny livsvärld, att bli pappa, inför första tiden med barnet samt inför förlossningen. De blivande papporna genomgår en känslomässig ambivalent tid under graviditeten. De är engagerade och känner ansvar för den gravida kvinnan. Praktiska förberedelser inför barnet ankomst tar den blivande pappan ansvar för. Dock beskriver de ett utanförskap. De känner sig inte delaktiga i mötet med mödrahälsovården och uttrycker att det borde vara en självklarhet att graviditeten även tillhör den blivande pappan. I det centrala temat framkom att bli pappa för första gången innebär en känslomässig berg- och dalbana där den blivande pappans roll inte är självklar. Nyckelord: bloggar, förstagångspappor, transition, graviditet, kvalitativ innehållsanalys

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutens roll vid demensutredningar. Inklusionskriterierna för deltagarna var yrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter som arbetar med demensutredning. Deltagarna valdes genom ett ändamålsenligt urval och även ett snöbollurval tillämpades. De sex arbetsterapeuterna som deltog i studien var verksamma inom primärvård, slutenvård och öppenvård på minnesmottagning. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: en betydelsefull roll, en del av teamet, generella arbetsuppgifter, specifika arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter . Ur kategorierna framstod ett övergripande tema, en del av en helhet. Resultatet påvisade att deltagarna i studien upplevde att de har en viktig roll vid demensutredningar samt att deras bedömningar behövs för att ställa diagnos. Samtliga deltagare arbetade i team av olika sammansättningar. Demensdiagnostiseringen är ett pusselläggande som kräver bidrag från flera yrkeskategorier. Deltagarnas huvudsakliga arbetsuppgift var att utföra bedömningar av patientens aktivitets- och kognitiva förmåga. Aktivitetsbedömningar genomfördes i syfte att erhålla en uppfattning om personens förmågor. Samtliga deltagare hade tagit del av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Mer tid var en av synpunkterna som framkom när deltagarna beskrev sina utvecklingsmöjligheter.

Utvärderingar av utbildningar är högst nödvändiga att genomföra för att hjälpa organisationer att välja rätt utbildningssatsning, men även för att vidareutveckla utbildningarna. Studiens syfte var att utvärdera om deltagarna i coachningsutbildningen ”Empatisk coachning” upplevde att utbildningen gett relevanta färdigheter och hur det gått att tillämpa dessa mot målgruppen långtidsarbetslösa. Syftet var också att utvärdera inslagen i utbildningen som handlar om motståndshantering och motivation. Sju anställda i ett projekt för långtidsarbetslösa, som gått utbildningen intervjuades. En tematisk innehållsanalys användes. Analysen resulterade i 7 olika teman. Deltagarna hade en positiv upplevelse av kursens upplägg och struktur. Metoden som lärdes ut kan vara svår till en början, men metoden med de olika momenten har ändå upplevs som användbara för deltagarna.

Studiens övergripande syfte är att vidga synen på elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter från årskurs 1 analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus på innehållet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lärare samt observation av skrivundervisningen. Dessa två delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn på elevers skrivande, kan möjliggöra skriftspråklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmässigt under det första skolåret, men att de innehållsmässiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling. Vidare visar resultatet att eleverna i undervisningen ges bättre förutsättningar att utveckla de formmässiga aspekterna av sitt skrivande. I studien presenteras exempel där elever som skriver med starkt innehåll och mindre stark form utvecklar sitt skrivande formmässigt, men att deras texter inte gör någon nämnvärd innehållsmässig utveckling. Samtidigt visas att inte heller elever som redan tidigt i årskurs 1 skriver med stark form och mindre starkt innehåll, utvecklar de innehållsmässiga aspekterna.  I studien identifieras explicit undervisning om texternas formmässiga kvalitéer, medan den innehållsmässiga undervisningen i stor utsträckning bedrivs implicit, även om innehållets betydelse betonas starkt av läraren. Resultatet visar även på att eleverna har svårt att fokusera både form och innehåll samtidigt. Texternas formmässiga och innehållsliga kvalitet har varierat i olika skrivsituationer, vilket ses som en följd av skrivuppgiftens och undervisningens utformning. Beroende på skrivuppgiftens tema och instruktioner har således vissa skrivsituationer givit upphov till många texter med stark form respektive mindre starkt innehåll och vice versa.

Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka föreställningar och upplevelser som kommuniceras från patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin. Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med särskild fördjupning mot musikterapi i cancervård, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel. Undersökningen är kvalitativ, med influenser från fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar från 8 musikterapier. Forskaren deltog själv i den beskrivna verksamheten och materialet präglas av subjektivitet. Bearbetningen har skett med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framträder fem kategorier, nämligen relation, innehåll, intention, tillägnan och musik. Kategorierna beskrivs och förklaras genom exempel ur data. Vetenskapligt perspektiv och metodval diskuteras med avseende på lämplighet och svårigheter. Resultatet diskuteras utifrån ett salutogent perspektiv.

SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad det kan finnas för orsaker till att spela ett av världens störta MMORPG-spel, World of Warcraft. Förutom detta är uppsatsens mål att även granska vad det kan finnas för positiva och negativa effekter med spelandet samt utifrån Henry Jenkins kunskapsgemenskap se om de kan appliceras på spelets guilder. TEORETISKT PERSPEKTIV: Det teoretiska perspektivet, vilket har används i denna uppsats, är Henry Jenkins moderna form av kunskapsgemenskap. En kunskapsgemenskap är en gemenskap där man med hjälp av varandras individuella expertis tillsammans kan nå gemensamma mål. Det skrivs även om elitistiska kunskapsgemenskaper, vilka är en utveckling av kunskapsgemenskaper. Skillnaden mellan de två typerna ligger i att de elitistiska grundar sig i tidigare meriter istället för engagemang.   METOD: Metoderna, vilka har använts, är fokusgruppintervjuer som insamlingsmetod och innehållsanalys som analysmetod. Fokusgrupper blev vald som metod då vi kan få information som är svår att tillhandahålla utan att prata med människor som har kunskap om fenomenet. Fokusgruppintervjuer är en tämligen ny metod, vilket gör att sätt att analysera materialet på kan variera, i denna uppsats blev materialet analyserat genom en innehållsanalys. En grundtanke med innehållsanalyser är att koda materialet, dela upp det i enheter samt söka efter trender och mönster. Emellanåt har forumtrådar vilka behandlar WoW använts för att kunna styrka eller stjälpa det informanter sagt. SLUTSATS: Det jag har kommit fram till är att orsaker till att spela WoW grundar enkelt sig i hur man spelar, likaså gör effekterna av spelet. Av mina informanter blev slutsatsen att kunskapsgemenskaper spelar till stor del av gemenskapen och följaktligen lider relationerna utanför spelet av detta, positiva effekter av spelandet kan enkelt vara att man får gemenskap. Elitistiska kunskapsgemenskaper spelar för att vara bäst och känna att man presterar, negativa aspekter blir då att för mycket tid vill läggas på spelet och annat prioriteras bort. Positivt av detta blir att spelandet kan ses som en legitim merit på ett CV. Huruvida guilder kan ses som kunskapsgemenskaper eller ej är det ingen fråga om men om de kan ses som elitistiska eller inte har jag goda skäl att tro att det grundar sig i guildens syfte, är syftet att umgås eller att vara bäst?