Urban public spaces are constantly restructured with new meaning, reflecting their socio-cultural, political, historical, and technological influences. Over the last two decades, the rapid technological advancements and increasingly widespread use of mobile devices give people a chance to share their experiences of their immediate surroundings through various applications. As these platforms enable people to create and exchange various forms of User-Generated Content (UGC) has gained wide attention as an invaluable source of information on human-environment relationships including people's timely perception, emotion, preference, and sense of place in public space. This study employs quantitative content analysis to identify collective perceptions of urban public spaces and their characteristics as projected through a photo-sharing social media application, Instagram. A total of 1,200 users' photos and associated hashtags geo-referenced to three New York City urban public spaces, Bryant Park, Madison Square Park, and Union Square. This study begins with a qualitative phase, employing manual categorization techniques to identify the concepts in visual and textual data. The second phase applied a statistical analysis method, a set of descriptive analytics, and chi-square tests to answer the research questions for this study. Findings indicate physical attributes of urban squares are the most dominant type of geo-referenced users' photographs through the visual social media platform. People's immediate perceptions vary with time and place, while the patterns of hashtag usage found in this study show no difference across the three urban squares. people's perception of urban squares goes beyond the boundaries of the square itself, encompassing the streetscape, buildings, and local businesses adjacent to the square. While people rarely utilize hashtags as a method of emotional expression, findings show a clear connection between hashtags associated with users' photo content and the image of the city. / Doctor of Philosophy / The proliferation of mobile devices and social media platforms has given people new opportunities to document and exchange their experiences in urban public spaces. Publicly available content, which communicates timely opinions, perceptions, emotions, and preferences has a strong influence on the formation of the overall perception of urban public spaces in the digital environment. This study aims to explore how a sense of place—including emotional value, urban identity, distinctiveness, and seasonality—is built-in urban public spaces through one image-sharing application, Instagram. In addition, hashtags attached to the photographs are collected to help understand people's motivations for posting content in urban public places. The study compiles 1,200 photographs on Instagram taken at three New York City public spaces, Bryant Park, Madison Square Park, and Union Square. The study finds that people tend to post content that focuses on the physical appearance of the squares. However, people's perception of urban squares goes beyond the boundaries of the squares themselves, encompassing the streetscape, buildings, and local businesses around each square. One important function of Instagram in these spaces is for people to write information to document their experiences in the urban squares. There are also strong connections between the visitors' perceptions of urban public space as seen through their photographs and the image of the city.

Previous research has explored the ways in which health, beauty, and gender discourses are used to promote and regulate an ideal of thinness. Further, research has explored how the fat acceptance movement and fitspiration has fought to resist such narratives. However, in the age of hashtag feminism a new group on social media, body positivity, has become the buzzword among celebrities, news conglomerates, and fashion companies. This study draws on interviews with body positive influencers and Instagram posts tagged #bodypositive and #fitspiration to examine the extent to which body positive influencers and users modify understandings of normative feminine body ideals and to what extent they resist and accommodate traditional discourses of gender, health, and beauty. In doing so, I explore which bodies are newly included and who is left out. / Doctor of Philosophy / In that last 5 years body positivity has gone “mainstream”—gaining the attention of women across the United States, circulating across a variety of mass media sources, being viral content on social media, and becoming the buzzword among celebrities, news conglomerates, and fashion companies. But what is body positivity and its impact? This dissertation sought to explore that question as it relates to gender, health, and beauty in the context of social media. Drawing on interviews with 12 body positive influencers and an examination of 210 Instagram posts tagged #bodypositive or #fitspiration I examine the extent to which body positive influencers and users modify stereotypical understandings of femininity, particularly the idea that the healthiest, most attractive, and most feminine body is a thin body. Findings suggest that body positivity is understood by influencers as made up of five aspects: (1) a connection to the fat acceptance movement; (2) an opposition to diet culture; (3) the belief that all bodies are good bodies; (4) celebrating self-love; and (5) proclaiming that all people have a freedom to be beautiful. In addition, my examination of Instagram posts shows that although a greater variety of body sizes appear in posts tagged #bodypositive than those tagged #fitspiration, both center hyper-feminized and sexualized white women who transgress stereotypes of femininity in one dimension, fatness or muscularity. As such, Instagram influencers and users struggle to negotiate an adherence to the traditional understandings of femininity, beauty, and health at the same time as they seek to expand them.

Sharenting är ett intressant ämne, både inom akademin och samhället i stort, eftersom det väcker många frågor kring barns integritet, säkerhet och etik. Studiens syfte är att belysa fenomenet sharenting genom att studera utvalda mamma-influencers mest populära sharenting-inlägg på Instagram och identifiera vilken typ av sharenting-inlägg som genererar mest engagemang hos publiken på Instagram och hur dessa uppfattas och tolkas utifrån de teoretiska ramar som finns inom områdena storytelling, framing och representation theory. Studien använder sig främst av en kvalitativ metod,med stöd av kvantitativ data, för att få en så bred översikt som möjligt i ämnet. Utifrån de valda teoretiska ramverken storytelling, framing och representation theory, skapades fokusgrupper med småbarnsföräldrar samt bildanalyser. Detta för att undersöka hur de utvalda mamma-influencers populäraste sharenting-inlägg på Instagram uppfattades och tolkades. Studiens resultat visar att sharenting-inlägg från mamma-influencers på Instagram, särskilt de som är positiva, neutrala och sorgliga/negativa, är de mest frekvent förekommande. Emotionellt laddade inlägg genererar mest engagemang i form av likes och kommentarer. Framgångsrika inlägg använder storytelling och framing för att skapa starka känslomässiga band med sin publik och idealiserade bilder av föräldraskap och barndom. Studien belyser dessutom vikten av känslomässigt innehåll för att skapa engagemang och betonar behovet av vidare forskning kring långsiktiga effekter av sharenting och skydd av barns rättigheter online.

No description available.

Low self-confidence and self-esteem are common among young people. Often, this is a result of the ideals that Instagram users create. With editing tools, adolescents are able to present a better version of themselves – a version they are proud of. However, the ideal of the "perfect person" creates a negative impact, which generates stress. The stress means that young people present themselves in different ways in the pursuit of validation. At the same time, there is a lack of knowledge concerning how this stress affects them and their lives. The aim of this study is, therefore, to explore how young people experience pressure on Instagram. To find out young people's experiences, it was important to talk to them. Therefore, we chose to do twelve qualitative interviews with 18-year-old adolescents in Karlstad, Sweden. From previous research, we were able to identify five different negative influences that generate stress, which were: social acceptance, status, achievements, body image and sexual self-presentation. These negative influences were our starting points when our study was designed. The main research question was "How do young people experience stress on Instagram. We then asked questions that covered the five previous identifed negative influences. By starting from these, we could also distinguish two new negative influences that generate pressure: lifestyle stress, and the stress to collect ”likes,” which we call ”like stress” for short. Lifestyle stress means that young people feel compelled to have a perfect life in the pursuit of validation and likes. Not only do adolescents feel they should have perfect lives online, but they must also live these lives offline. Furthermore, young people are competing to see who manages to show off the most perfect life on Instagram. It emerged in our study that the negative influences of body image, sexual self-presentation, performance and lifestyle are dependent on likes, which made it possible to identify ”like stress” as another variable. This means that young people feel pressured to present themselves in different ways in the pursuit of likes on Instagram. To explain the interdependence between the various negative influences that generate stress, we designed a model named ”The model of Likestress”. The model explains how the social acceptance and status are linked to body image, sexual self-presentation, performance and lifestyle through like stress. In future, it will be important to understand how large a role Instagram plays for young people, as stress can affect their identity development. / Dåligt självförtroende och självkänsla är vanligt bland ungdomar. Ofta är det ett resultat av de ideal som finns på Instagram. Med hjälp av redigeringsverktyg finns möjlighet att presentera en bättre version av sig själv – en version man är nöjd med. Problematiken med detta är att idealbilden av “den perfekta människan” skapar en negativ påverkan som generar press. Kraven innebär att ungdomar presenterar sig själva på olika vis i strävan efter bekräftelse. Samtidigt saknas kunskap om hur detta påverkar dem och deras liv. Denna studie redogör därför för hur ungdomar upplever press på Instagram.   För att få reda på ungdomars upplevelser var det viktigt att prata med dem. Därför valde vi att genomföra tolv kvalitativa samtalsintervjuer med 18-åriga ungdomar i Karlstad. I tidigare forskning kunde vi identifiera fem olika negativa påverkansfaktorer som genererar press, vilka var följande: social acceptans, status, prestationer, kroppsideal och sexuell självpresentation. Dessa hade vi som utgångspunkt när frågorna för vår studie utformades. Vi ställde den övergripande frågan “Hur upplever ungdomar press på Instagram?” och ställde sedan underfrågor som täckte de fem tidigare identifierade negativa påverkansfaktorerna. Genom att utgå från dessa kunde vi även urskilja två nya negativa påverkansfaktorer som genererar press:  livsstilspress och likepress. Livsstilspress innebär att ungdomar känner krav på att uppvisa ett perfekt liv i strävan efter bekräftelse och likes. Ungdomar ska inte bara uppvisa perfekta liv online utan de ska även leva dessa liv offline. Dessutom tävlar ungdomar om vem som lyckas visa upp det det mest perfekta livet på Instagram. Det framkom att de negativa påverkansfaktorerna kroppsideal, sexuell självpresentation, prestationer och livsstil är beroende av likes, vilket i sin tur bidrog till att vi kunde identifiera en likepress. Den innebär att ungdomar känner sig pressade att presentera sig på olika vis i strävan efter likes. För att förklara beroendeförhållandet mellan de olika negativa påverkansfaktorerna som genererar press utformade vi en modell vid namn ”Likepress-modellen”. Den förklarar hur social acceptans och status är sammankopplade med kroppsideal, sexuell självpresentation, prestationer och livsstil genom likepress. För det framtida samhället är det viktigt att förstå hur stor roll Instagram spelar för ungdomar, då press och krav kan påverka deras identitetsutveckling.

Ungdomars beteende styrs av attityder, subjektiva normer och upplevd kontroll och utifrån omgivningen regleras beteendet för att skapa intryck som platsar i olika sociala interaktioner. Ungdomar presenteras sig olika beroende på sammanhang och utför olika strategier för att bli accepterade och känna tillhörighet. I dag är Instagram en gemensam plattform där ungdomar kan interagera med varandra via och eftersom det erbjuds bland annat publicering, delning och arkivering av bilder inleds en process till ett förlängt jag. Studien har syftat till att undersöka vilka strategier som ungdomar i åldrarna 13-16 i dag använder i sin självpresentation på Instagram för att uppnå tillhörighet. För att uppnå syftet med studien skapades en teorisyntes för att kunna kartlägga deras strategiska självpresentationer. Denna utgår från Theory of planned behavior, Erving Goffmans dramaturgiska samhällssyn, Jones och Pittmans självpresentationsstrategier och Russell Belks teori kring det förlängda jaget. I vår fallstudie genomfördes en fokusgrupp och fyra individuella intervjuer samt en bildanalys som alla hade utgångspunkt i teorisyntesen. Undersökningarna genomfördes för att ge svar på hur ungdomars beteende ser ut på Instagram och hur de använder applikationen för att presentera sig själva genom publicering av bilder. Resultatet visade att ungdomar i dag använder flera olika strategier för att presentera sig själva på Instagram. Den mest förekommande strategin är självfrämjan och i vissa fall använder de även insmickran och föregå med gott exempel. De vill lyfta fram egenskaperna av att vara kompetenta, sympatiska och moraliskt värdiga och utifrån detta publicerar de bilder på sig själva, sina kompisar och aktiviteter som föreslår just detta. / The behavior of adolescents is controlled by attitudes, subjective norms and perceived control, and they generate different impressions based on their environment to fit into their different social interactions. Adolescents present themselves different depending on their relations and alternate their strategies to do so in order to fit in and feel accepted. Today Instagram is a common platform for interaction between adolescents and because it offers publication, sharing and storing of images a process of creating an extended self occurs. The purpose of this study is to examine which strategies adolescents between the ages 13-16 use in their presentation of self on Instagram to achieve their sense of belonging. To accomplish this purpose we created a theoretical synthesis in order to map their strategic self-presentation. This synthesis is based on the Theory of planned behavior, Ervin Goffman’s concept of dramaturgy, Jones and Pitman’s self-presentation strategies and Russell Belk’s theory of the extended self. With this as a base in our case study we held a focus group and four individual interviews followed by a picture analysis. These enquiries were carried out with the purpose of answering how adolescents act on Instagram and how they use this application in their self-presentation via images. The result indicates that adolescents, today, use several different strategies in their presentation of self on Instagram. The strategy that is most prone to be used is self-promotion followed by ingratiation and exemplification. They want to highlight their capability to be competent, appealing and morally worthy and they publish pictures of themselves, their friends and their activities based on that.

Den konstanta närvaron och fortsatta tillväxten av sociala medier har resulterat i en mängd utmaningar och desslika möjligheter för företag och hela industrier. Idag är Instagram och bloggar två av de mest framstående sociala medierna där användare, konsumenter, marknadsförare, påverkare och organisationer kan skapa synergier för att utöka både närvaro och bredda sin målgrupp.Syftet med denna studie är att befästa hur marknadsförare kan dra nytta av nya marknadsföringstekniker såsom taggar och länkar som påverkar svenska konsumenter i deras köpprocesser online. Studien genomfördes med hjälp av en online-baserad enkät distribuerad till 300 respondenter identifierade genom ett snöbollsurval. Resultaten som har framkommit indikerar att trovärdighet är en viktig komponent i hur konsumenter agerar på nätet och vilka reklambudskap de är benägna att lägga märke till och acceptera. Det har också noterats att taggar och länkar inte nödvändigtvis leder till ett köp, men att taggar och länkar fungerar som mellanhänder som väcker ett intresse bland konsumenterna. Vidare har det fastställts att de konsumenter som faktiskt klickar på en tagg eller länk efter att ha sett dem i större utsträckning faktiskt fullföljer med att göra ett köp, alternativt använder taggen eller länken som en inkörsport för att visa andra produkter på samma webbsida. Slutligen har det framkommit att den största motivationen bakom ett klick på en tagg eller länk är för att fördriva samt ett intresse eller en nyfikenhet kring produkten.Resultaten från denna studie presenteras på engelska och kommer inte agera som en representation av hela Sverige utan snarare som en spegling av existerande attityder inom det berörda urvalet. / The constant presence and continuous growth of social media has resulted in new challenges and opportunities for brands and entire industries. Today, Instagram and blogs are among the most popular and frequently used social media platforms where users, consumers, marketers, influencers, and brands communicate and can join forces to create synergies and expand their presence and widen their targeted audience.The purpose of this study is to establish in which ways marketers can use the new marketing techniques of tags and ad links on Instagram and blogs that affect Swedish consumers in their online purchasing processes. The study was conducted through the distribution of an online self-completion questionnaire to a snowball sample of 300 respondents. The results that have been reached are that trustworthiness connected to the source plays a big role in how consumers decide to act online, and which advertising messages they are likely to seek out and accept. It has also been noted that the occurrence of tags and ad links does not necessarily have to result in a purchase, but that tags and ad links are important intermediaries that catches consumers attention and serves as a gateway. Once the tags and ad links have been noticed there is a great chance that the consumer will follow the link to the specifically linked product and make a purchase, or browse to through other products as a time passing activity, or due to a curiosity or interest in the product.The results of this study are presented in English and will most likely not serve as a representation of the entire Swedish population but more likely as a reflection of the attitudes existing within the concerned sampling frame.

Social media has increased significantly in recent years and become a part of many people's lives. As social media progresses, questions about its impact on people's well being are highlighted. The aim of this study was to examine how young girls reflect on social media's impact on their self-esteem and well-being. Two focus group interviews were conducted. A qualitative content analysis was created from the collected material, where we with the help of social constructivism and symbolic interactionism analyzed the collected empirical data. The results showed that the interviewees regarded social media as having an impact on high school girls' self-esteem and well-being. This was shown in particular by the importance of "likes". In the discussion section we discuss the results that are connected to the previous research. / Sociala medier har ökat kraftigt de senaste åren och därmed blivit en del av många människors liv. I takt med sociala mediers framfart kan frågor om dess inflytande på människors välbefinnande lyftas. Syftet med denna studie är att, genom fokusgruppsintervjuer, undersöka hur unga tjejer upplever sociala mediers inverkan på deras självkänsla och välbefinnande. Av det insamlade materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys där vi med hjälp av social konstruktivismen och symbolisk interaktionism analyserat den insamlade empirin. Resultatet visade tydliga tecken på att sociala medier har en påverkan på gymnasieflickors självkänsla och välbefinnande. Detta visade sig bland annat genom betydelsen av ”likes”. I diskussionen diskuteras resultatet som kopplas samman med den tidigare forskningen.

Instagram is a phone application that people use to share photos and movies. Instagram is one of the two most popular social medias in the age group 16-25 after Facebook. This essay is a netnographic study that has looked at the affordances offerd on Instagram in images where users are between 16 and 24 years. The study has gathered an archive of material for six days in the spring of 2016. The aim of this paper has been to make this affordances visible by highlighting the sense of what is offerd in health that reveals itselfs, designed and obtained by young people on Instagram. Images were analyzed using image analysis and after that analysed in a text analysis inspired by discourse analysis. The result has been linked to previous research, parts of health theoretical concepts as well as socio-cultural perspective and communities of practice. The conclusion of the study is that health is offered by the young people only as a positive extreme. The affordeces that are given are largely represented individually. The studie has seen that you should exercise, eat right and be happy according to the discourse. There is an unspoken learning process about what is appropriate or not during the hashtag health. With that created collective beliefs are made and an adaptation. / Instagram är en telefonapplikation som människor använder för att dela med sig av fotografier och filmer. Instagram är ett av det två populäraste sociala medierna i åldersgruppen 16 till 25 efter Facebook. Det är en netnografisk studie som tittat på meningserbjudandet på Instagram från bilder där användarna är mellan 16 och 24 år. Studien har samlat på sig ett arkivmaterial under sex dagar våren 2016. Syftet har varit att synliggöra vilka meningserbjudande av hälsa som uppenbarar sig, konstrueras och erhålls av ungdomar på Instagram. Bilderna har analyserats med bildanalys och sedan textanalys inspirerad från diskursanalys. Resultatet har sedan kopplats till tidigare forskning, delar av hälsoteoretiska begrepp samt sociokulturellt perspektiv och praktikgemenskaper. Slutsatsen är att hälsa skildras av ungdomarna endast som en positiv ytterlighet. Det är meningserbjudande som till stor del representeras enskilt. Man ska träna, äta rätt och vara glad enligt diskursen. Det är en outtalad lärprocess om vad som är passande eller inte under hashtaggen hälsa. Med det skapas kollektiva föreställningar och en anpassning.

Huvudsyftet med föreliggande studie var att undersöka skillnader mellan crossfitutövare och traditionellt gymaktiva i muskelsträvan, träningsrelaterat instagram-användande, tvångsmässig passion och träningsmängd samt undersöka samband avseende dessa variabler. Vidare undersökte studien om exponering för tränings- och utseenderelaterade bilder, tvångsmässig passion samt ökat träningsbeteende efter exponering för bilder på instagram kan predicera muskelsträvan. Genom en kvantitativ forskningsansats fick deltagarna besvara en enkät innefattande mätinstrumenten: Godin Leisure- Time Exercise Questionnaire, The Passion Scale, Drive for muscularity scale. Utifrån ett bekvämlighetsurval rekryterades 156 deltagare (66 män och 89 kvinnor, en person uppgav inte kön) i åldern 16-65 år (M=28). Studien visar att crossfitutövare har mer muskelsträvan, träningsrelaterat instagram-användande, tvångsmässig passion samt träningsmängd jämfört med traditionellt gymaktiva. Muskelsträvan visade positiva samband med träningsrelaterat instagram-användande, tvångsmässig passion samt träningsmängd. Vidare visade studien att exponering för tränings- och utseenderelaterade bilder på Instagram, tvångsmässig passion samt ökat träningsbeteende efter exponering för bilder på Instagram kan predicera muskelsträvan. För framtida forskning föreslås att undersöka om andra grupper med stort träningsrelaterat instagram-användande också har mer muskelsträvan samt tvångsmässig passion.