Zugl.: Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2008

Inom positiv psykologi menar man att genom att bygga på positiva grunder kan sjukdomstillstånd förebyggas och ett ökat välbefinnande uppnås. Ett problem är dock att människor inte engagerar sig i dessa aktiviteter på grund av stress och tidsbrist. Avsikten med denna undersökning var att studera om man istället kan förändra utformningen av det vi redan behöver göra. Syftet med denna studie var sålunda att studera om olika instruktioner kan skapa en mer eller mindre omedveten påverkan på uppmärksamhetsfokus och därmed skapa olika emotioner som i längden leder till ökat välbefinnande. Experimentet utfördes på 112 psykologistudenter. Grupperna fick olika instruktioner innan de tittade på en bildserie av glada och neutrala ansikten med därefter följande självskattningsenkät. Resultatet påvisade ingen signifikant effekt men visade en generell positiv korrelation mellan ålder och positiv affekt. Framtida forskning bör undersöka frågeställningen ur ett longitudinellt perspektiv och med en större undersökningsgrupp.

Uppsatsen bygger på en pilotstudie med experimentell design. Det randomiserade urvalet istudien är gjord på två olika skolor där fyra klasser screenades. De elever som sedan ingick istudien slumpades till att ingå i antingen interventionsgrupp eller kontrollgrupp. Studienbygger på en intervention i tier 2 inom ramverket för RtI. Syftet med studien var att ta reda påvilken effekt en intervention, som använde sig av CRA-modellen samt explicitaundervisningsinslag, gav på elevers kunskaper inom grundläggande taluppfattning, talområdet0 - 10. Interventionen utfördes i årkurs 1 och 2 i den svenska skolan och pågick under fyraveckor med tre lektioner per vecka. Varje lektion var 30 minuter lång och innehöllundervisning inom CRA- metoden samt undervisning enligt explicit instruktion med "I do","We do", "You do". Eleverna screenades med hjälp av Diamant diagnos (Skolverket, 2021)och utförde två förtest (baslinje) och ett eftertest. Resultatet analyserades sedan genom mixedANOVA med enkla kontraster. Resultatet visar på en statistiskt signifikant skillnad av effekti jämförelsen mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp. Detta visar på att strukturen medRtI, samt undervisning med CRA och explicit undervisning kan ge positiv effekt påmatematikkunskaperna för elever i behov av stöd.

Thai Binh is a coastal province of Red River Delta in Vietnam, having administrative boundaries at the river systems and coastlines that cause groundwater quality varies complicatedly. Today in Thai Binh province, the groundwater in Holocene and Pleistocene aquifers is exploited for domestic use. But, beside the quality of groundwater in this region is not uniform, it is interspersed between salt water and fresh water zones in Holocene and Pleistocene aquifers. Nowaday, under the force of groundwater exploitation activity for domestic purposes, agricultural activities, the impact of climate change and sea level rise issues, the quality of distribution of groundwater here change. According to the recent research results, groundwater quality and distribution of salt water - fresh water there have many changes compared with the research results of the Northern Division for Water resources Planning and Investigation in the year 1996. For the the Holocene aquifer (qh), distribution area of salt water zone has been narrowed. Besides, saline cleaning process occurred in some coastal areas in Tien Hai, Thai Thuy and a part of Quynh Phu district. For the Pleistocene aquifer (qp), compared with research result in 1996, the boundaries between saline and fresh water at the present time is not change so much. By assessing the status of the distribution of saline and fresh water zones in groundwater in Thai Binh and the movement of this boundary, author’s research results will be the basis that helps the managers give out reasonable exploiting and sustainable using methods for these natural resources. / Thái Bình là một tỉnh ven biển thuộc vùng châu thổ sông Hồng của Việt Nam, được bao bọc bởi hệ thống sông biển khép kín làm cho chất lượng nước ngầm biến đổi rất phức tạp. Hiện nay, tại Thái Bình có 2 tầng chứa nước chính phục vụ ăn uống sinh hoạt là tầng chứa nước Holocen và tầng chứa nước Pleistocen. Tuy nhiên, chất lượng nước ngầm ở các tầng chứa nước này không đồng đều, có sự phân bố xen kẽ giữa các khoảnh nước mặn và nước nhạt. Hiện nay, dưới tác động của hoạt động dân sinh, sản xuất nông nghiệp, khai thác nước phục vụ sinh hoạt cùng ảnh hưởng của biến đổi khí hậu và sự dâng cao của mực nước biển đã làm thay đổi chất lượng và quy mô phân bố nước ngầm khu vực. Theo những kết quả nghiên cứu mới nhất của tác giả cho thấy diện tích phân bố của các vùng nước mặn - nước nhạt của các tầng chứa nước trên địa bàn tỉnh đã có nhiều thay đổi so với kết quả nghiên cứu trước đây của Liên đoàn Địa chất thủy văn – Địa chất công trình miền Bắc năm 1996. Với tầng chứa nước Holocen, diện tích phân bố các khoảnh nước mặn bị co hẹp và đang có sự nhạt hóa tại một số khu vực ven biển thuộc Huyện Tiền Hải, Thái Thụy và một phần thuộc huyện Quỳnh Phụ. Trong tầng chứa nước Pleistocen (qp), so với kết quả nghiên cứu năm 1996, ranh giới mặn – nhạt tại thời điểm hiện tại đã có sự thay đổi nhưng không lớn. Kết quả nghiên cứu này là cơ sở giúp các nhà quản lý đề xuất giải pháp, phân vùng khai thác và sử dụng hợp lý nguồn tài nguyên thiên nhiên này đặc biệt trước tình trạng khan hiếm nước như hiện nay trên địa bàn tỉnh Thái Bình.

According to recent statistics, the number of people in Sweden who choose to go into higher education after upper secondary school has grown compared to 25 years ago. Lectures within some university programs are conducted entirely in English, and Swedish students’ abilities to understand, record and recall the information given at lectures are therefore crucial for their academic success. The course English 6 in upper secondary school is supposed to cover different ways of taking notes while listening. Three qualitative interviews were conducted in this study to examine how teachers interpret the course’s note-taking aspects, and how they intend to work with note-taking in the classroom. A quantitative study was carried out with students in upper secondary school to look into their experiences of note-taking in the course English 6. Results show differences in how the teachers approach note-taking and how they choose to work with note-taking in the classroom. A majority of the students participating in the study claimed not to have been introduced to different ways of taking notes in the course English 6. This information calls for teachers to make sure note-taking skills are being taught in an explicit way. More knowledge and communication among teachers also seem necessary in order to help students develop strategies for note-taking in the best way possible.

Syftet med denna studie är att belysa hur engagerade matematiklärare anser att de möjliggör undervisning som stimulerar högpresterande och särbegåvade elever i matematikklassrummet. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer där tio lärare beskrev sin undervisning samt eventuella hinder för att genomföra den undervisning de ansåg eftersträvansvärd. När intervjuerna analyserades utifrån begreppen berikning och acceleration framkom det att fördjupning och breddning av lärostoffet förekom i hög grad, såväl i aktiviteter riktade till enskilda elever som i helklassaktiviteter. Lärarna möjliggjorde även att eleverna kunde gå snabbare fram genom kursinnehållet, och tiden de tjänade användes huvudsakligen till fördjupning. Alltså förekom både acceleration och berikning. Utöver acceleration och berikning betonade även lärarna vikten av att skapa en god relation med eleven samt att de strävade mot att främja ett lustfyllt lärande snarare än ett prestationsinriktat. De hinder som framkom indikerar att det till stor del är upp till den enskilda läraren att stimulera dessa elever.

Studiens syfte är att mäta effekten av ett interventionsprogram enligt modellen Response to Intervention nivå 2 för att stärka elevernas taluppfattning samt för att se om modellen kan vara ett sätt att tidigt upptäcka och ge relevant stöd till elever. De didaktiska frågorna som varför, vad, hur och när har styrt planerandet och genomförandet av interventionen vars fokus ligger på att utveckla elevernas taluppfattning. Målgruppen för studien var elever som identifierats vara i riskzonen för att utveckla matematiksvårigheter. Låga resultat på det nationella bedömningsstödet i taluppfattning för vårterminen år 1 låg till grund för identifieringen. Studien är kvantitativ och för att mäta effekten användes regression discontinuity, som är en kvasiexperimentell design. Den bygger på mätningar som genomfördes före och efter insatsen. De elever som ingick i interventionsgruppen (nio elever) var de som låg lägst i resultat på bedömningsstödet. Jämförelsegruppen (nio elever) randomiserades ur den grupp som låg därefter i resultat. Eleverna i interventionsgruppen delades i sin tur in i tre mindre grupper som fick undervisning tre tillfällen per vecka i fem veckor enligt det framarbetade interventionsprogrammet. Dessa tillfällen sammanföll ibland på tider för ordinarie matematikundervisning men även på andra ämnens lektioner. Under arbetstillfällena genomfördes ostrukturerade observationer som bidrog till reflektioner som i sin tur ledde till anpassningar och förändringar i interventionsprogrammet. Eleverna i jämförelsegruppen deltog i den ordinarie matematikundervisning som vanligt. En signifikant effekt uppmättes på talföljder och storleksordning av tal men ej på tallinjer. På det aritmetiktest som ingick i för- och eftermätningarna uppmättes ingen signifikant effekt av interventionen. Resultatet stärker teorierna att taluppfattning är ett mångfacetterat begrepp som består av många delar som inte bör ses och hanteras som en. Studien är ett steg till att visa att olika delar går att träna var för sig men att de bygger på och stöttar varandra.  Följande citat i diskussionen kring taluppfattning/number sense har återgetts i flera artiklar som ligger till grund för det här arbetet. ”What is number sense? We all know it when we see it but, if asked to define what it is and what it consists of, most of us, including the teachers among us, would have a much more difficult time.” (Griffin, 2004, s 173)

<p>Den här uppsatsen handlar om en DVD-instruktion kan vara ett nytt hjälpmedel för att underlätta elevens självvärdering och ersätta eller komplettera trafiklärarens kördemonstration</p><p>vid övningskörning.</p><p>Syftet med den här uppsatsen var att skapa underlag för ett nytt undervisningsmaterial för trafiklärare. Problemställningen var om DVD-skivan kunde vara ett nytt hjälpmedel för att underlätta för både elev och lärare i körkortsundervisningen. Ytterligare</p><p>problemställningar var.</p><p>Kan en DVD-instruktion underlätta elevens och trafiklärarens förmåga till att kunna göra en självvärdering? Kan en DVD-instruktion underlätta för eleven och trafikläraren att förstå målet med en övning? Tror eleven och trafikläraren ha sig nytta av en DVD-instruktion? Tror eleven och trafikläraren att en DVD-instruktion spar tid = mindre övningskörningstid? Vill eleven och trafikläraren att trafikläraren hellre demonstrerar en övning med egen körning istället för en DVD-instruktion? Upplever eleven och trafikläraren att en kördemonstration av trafikläraren tar tid av</p><p>elevens körlektion?</p><p>Utgångspunkten för uppsatsen var en bandad intervju och ett eget tillverkat filmmaterial som är överfördes till en DVD-skiva. Utifrån användningen av denna DVD-skiva har jag gjort en enkätundersökning med svarsalternativen ja och nej.</p><p>Det teoretiska perspektivet i den här uppsatsen var att med hjälp av enkäterna få svar som hade så stora variationer och mönster att de var lätta att tolka och förstå för att kunna ge svar på mina frågeställningar.</p><p>Det viktigaste resultatet från studien är att DVD-instruktionen var till hjälp för eleven att kunna göra sin självvärdering och till hjälp för trafikläraren att förtydliga en kördemonstration. Den visar också på att både elever och trafiklärare tycker att den många gånger kan ersätta en kördemonstration. Den viktigaste slutsatsen av forskningsstudien var att det finns ett behov av ett nytt verktyg som DVD-instruktion i körkortsutbildningen.</p>

<p>Den hermeneutiska metoden är tillvägagångssättet i denna studie. Syftet är att upptäcka drag av den dolda läroplanen och om den medför både negativa och positiva konsekvenser. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna kan vara att den dolda läroplanen kan motarbeta den öppna Lpf94 och det positiva är att den dolda läroplanen kan skapa ett gott klassrumsklimat. Att ge tydliga instruktioner om hur eleverna ska arbeta, i grupp eller enskilt, är viktigt eftersom det kan ha betydelse för vilken social träning eleverna får. Genom att utgå från elevernas erfarenheter och låta dessa ligga till grund för undervisningen visar man som lärare en lyhördhet för elevers åsikter. Att det råder jämlikhet i de undersökta klassrummen i denna studie är en tolkning som grundas på att ingen av lärarna tenderar att inta en auktoritär roll. Detta kan dock ibland betyda att lärarna förespråkar något men själv handlar efter motsatsen till det. Den dubbla dolda läroplanen behandlar elever olika, beroende av kön. Resultatet kan bli att elever får en förvrängd bild av genusfrågan och på så sätt kan skolan förstärka stereotypa föreställningar. Som lärare kan man undvika de negativa konsekvenserna av den dolda läroplanen genom kritisk reflektion över sin undervisning.</p>

Den hermeneutiska metoden är tillvägagångssättet i denna studie. Syftet är att upptäcka drag av den dolda läroplanen och om den medför både negativa och positiva konsekvenser. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna kan vara att den dolda läroplanen kan motarbeta den öppna Lpf94 och det positiva är att den dolda läroplanen kan skapa ett gott klassrumsklimat. Att ge tydliga instruktioner om hur eleverna ska arbeta, i grupp eller enskilt, är viktigt eftersom det kan ha betydelse för vilken social träning eleverna får. Genom att utgå från elevernas erfarenheter och låta dessa ligga till grund för undervisningen visar man som lärare en lyhördhet för elevers åsikter. Att det råder jämlikhet i de undersökta klassrummen i denna studie är en tolkning som grundas på att ingen av lärarna tenderar att inta en auktoritär roll. Detta kan dock ibland betyda att lärarna förespråkar något men själv handlar efter motsatsen till det. Den dubbla dolda läroplanen behandlar elever olika, beroende av kön. Resultatet kan bli att elever får en förvrängd bild av genusfrågan och på så sätt kan skolan förstärka stereotypa föreställningar. Som lärare kan man undvika de negativa konsekvenserna av den dolda läroplanen genom kritisk reflektion över sin undervisning.