Brist på skyddsutrustning har i historien uppkommit under perioder då stora sjukdomsutbrott har drabbat delar av världen och vården inte har haft resurser nog för att möta de krav som uppstått. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur brist på skyddsutrustning inom vården kan påverka patientsäkerheten. Metod: En integrerad litteraturöversikt genomfördes, där den systematiska litteratursökningen resulterade i 13 studier som granskades och analyserades. Av dessa var sju studier kvalitativa, fyra studier kvantitativa och två studier av mixad metod. Resultat: Fyra faktorer om hur brist på skyddsutrustningen påverkar patientsäkerheten kunde identifieras: konsekvenser av brist på skyddsutrustning, vikten av resurser och kompetens, ledarskapets betydelse samt lösningar och hinder. Slutsats: Brist på skyddsutrustning utgör ett hot mot patientsäkerheten på flera nivåer, mer forskning samt högre kvalitet på forskning behövs för att möta detta problem i framtiden.

Att ha blivit utsatt för misshandel som barn, är något som påverkar livskvalitén för individen på många sätt. Syftet med denna kunskapsöversikt var att sammanställa befintlig kunskap, av fysiska och psykiska tecken, på att barn utsatts för misshandel. En integrerad systematisk kunskapsöversikt valdes som metod, där den systematiska sökningen utfördes i databaserna Pubmed och PsycInfo. Analysen genomfördes med stöd av Whittemore och Knafl (2005) som beskriver en metod för analys vid integrerade litteraturöversikter. Sexton vetenskapliga artiklar inkluderades. Fjorton studier var av kvantitativ ansats, en var en litteraturstudie och ytterligare en, använde mixad metod. Tecken som framkom efter analys av data var; fysiskatecken på misshandel och psykiska tecken på misshandel med tillhörande undertecken. Blåmärken, ögonskador, frakturer, sömn- och beteendemässiga problem och svårigheter med identifiering av ansiktsuttryck var tecken som kunde ses efter barnmisshandel. Slutsatser som framkom var att det är viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om de olika tecken som kan visas efter en misshandel på barn. Detta är viktigt för att sjuksköterskor ska kunna upptäcka och rapportera om misstänkt barnmisshandel.

National Early Warning Score (NEWS) är ett bedömningsinstrument som används inom vården för att upptäcka och varna när en patient blir kraftigt försämrad. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att använda bedömningsinstrumentet NEWS. En integrerad litteraturöversikt genomfördes där 12 vetenskapliga artiklar togs ut efter en systematisk litteratursökning i PubMed och CINAHL. Av dessa var det sex med kvalitativ metod, fyra kvantitativ metod och två mixad metod, som granskades och analyserades. Analysen resulterade i fyra kategorier. Dessa var ”NEWS användes av sjuksköterskan för att observera, bedöma och planera vård”, ”NEWS kunde både vara ett stöd och skapa merarbete”, ”NEWS förbättrade kommunikationen med andra kollegor” och ” NEWS kunde främja sjuksköterskan i sin profession”. Slutsatserna som drogs var att sjuksköterskorna ansåg NEWS som användbart vid att uppfatta en patients försämring, instrumentet användes även som ett sätt att stödja en egen klinisk bedömning. Sjuksköterskorna ansåg att NEWS behövde anpassas för olika sjukdomstillstånd eftersom falska höga värden ledde till onödiga kontroller och larmutmattning. Kommunikationen mellan kollegor blev bättre och sjuksköterskorna fick stöd och bättre respons när vitalparametrar kommunicerades. Sjuksköterskorna ansåg att NEWS ökade fokuset på vitalparametrar vilket ledde till ökad kunskap om avvikelser samt stimulerade till egna bedömningar. Författarna anser att det finns behov av att arbeta särskilt med kommunikationsmetoder som införlivas med NEWS, där alla parter i vårdkedjan förstår instrumentets relevans. Detta kan förslagsvis göras i samband vid implementering av NEWS med tydliga riktlinjer kring bedömnings-instrumentet, hur det ska användas och varför.

Det finns höga förväntningar på de svenska företagens hållbarhetsrapporter, men formen på dessa kan se olika ut. Årsredovisningslagen i Sverige skiljer på två rapporteringsformer där företagen antingen kan publicera hållbarhetsrapporten integrerad alternativt skild från årsredovisningen. Tidigare forskning har inte kunnat enas kring effekterna av olika rapporteringsformer och dessutom saknas forskning på den svenska marknaden. Den här studien ämnar därför att undersöka dessa effekter på svenska företag genom att studera potentiella samband mellan rapporteringsform och företagens ESG-betyg (Environment, Social och Governance) samt aktiepris. Studien utgörs av en kvantitativ undersökning på 121 svenska noterade bolag under åren 2017, 2018 och 2019. Resultaten visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan integrerad hållbarhetsrapportering och ESG-betyg samt ett negativt signifikant samband med aktiepris. Resultaten är i linje med flera tidigare studier, men går även emot ett antal andra, vilket beror på att den tidigare forskningen är delad i sina slutsatser.

Denna studie försöker belysa bakgrunden och uppkomsten av så kallade integrerade slöjdsalar. En integrerad slöjdsal är en kombinerad sal som skall vara utrustad för att möjliggöra undervisning i alla slöjdens material. Undersökningen är kvalitativ och baserar sig på fysiska och digitala studiebesök i integrerade slöjdsalar, samt intervjuer och enkätundersökningar med slöjdlärare och skolledare. Studiens syfte är att undersöka hur möjlighetsrummet för undervisning i materialet trä påverkas av ramfaktorerna i de integrerade salarna.Stort tolkningsutrymme i slöjdämnets kursplan och nya villkor i slöjdlärarutbildningen visar sig ha betydelse för vilka förutsättningar slöjämnet möter på olika skolor. Undersökningens resultatanalys stödjer sig på det begränsade antal skolor som är med i studien och antyder att slöjdsalar och slöjdlärartjänster bantas bort som en följd av aspekter som kan kopplas samman med formuleringar i kursplanen och skolledares tolkningar av slöjduppdraget. Med stöd i teorin om praktikarkitekturer försöker denna studie belysa vilka aspekter som är av betydelse för att kunna upprätthålla en hållbar slöjdpraktik i skolan. Aspekter som i sin tur har stor betydelse för möjligheterna att bedriva träslöjdsundervisning. Resultatet av undersökningen bekräftar i många fall teorins utgångspunkt som framhåller de olika aspekternas ömsesidiga beroenden för bevarandet av en fungerande slöjdpraktik i skolan.

Att en samordnad bebyggelse- och transportplanering skapas anses vara eftersträvansvärt, men det har konstaterats att det finns bristande verktyg för att en sådan planering ska kunna skapas. Denna studie har undersökt hur en samordnad bebyggelse- och transportplanering skapas samt vilka faktorer som främjar en sådan planering. Detta har gjorts genom fallstudier av två olika projekt där införandet av Bus Rapid Transit i Örebro respektive Regionalt Superbusskoncept i Östra Göinge har studerats. Av studien framkom att en grundläggande aspekt för att skapa en samordnad planering är att två eller flera aktörer är ömsesidigt beroende av varandra för att kunna uppnå sina individuella mål. Hur detta sedan har skapat en samordnad planering har skett genom att detta ömsesidiga beroende har identifierats. Studien visar att en tradition av samordning och arbetskulturer som främjar samordning, alternativt att en gemensam organisation skapas för att hantera frågor som kräver samordning ligger till grund för att möjligheten till samordning identifieras. De faktorer som visats främja en samordnad planering stämmer väl överens med teorin Co-action. Vad som även framkommit i studien är att det inte är tillräckligt att dessa faktorer uppfylls mellan organisationer, utan de behöver även uppfyllas inom organisationerna. Ytterligare faktorer som visats främja samordning är avtal alternativt stark politisk beslutskraft, långsiktighet, goda personliga relationer och stort kontaktnät, samtidighet i genomförandefasen, ett tydligt koncept samt medvetenhet om vilka formella ramverk som kan ha en påverkan på aktörernas handlingsutrymme. Slutligen är det av stor vikt att ha en förståelse för den rådande kontextens påverkan på dessa faktorer då samordning är en informell planering vilket medför att förutsättningarna och behoven av samordning kan se olika ut i varje fall. / The creation of an integrated building and transport planning is considered desirable, but it has been established that there are insufficient tools for such planning. This study has examined how an integrated building and transport planning is created and which factors promote such planning. This has been done through case studies of two different projects, the implementation of Bus Rapid Transit in the Swedish municipality of Örebro and Regional Super bus concept in the Swedish municipality of Östra Göinge. The study shows that a fundamental aspect of creating an integrated planning is that actors are interdependent to be able to achieve their individual goals. How this creates an integrated planning is done by identifying this interdependence. The study shows that a tradition of collaboration and organizational norms that promote collaboration, or the creation of a mutual organization that works with issues that require collaboration, are tools for identifying the possibility of an integrated planning. The factors that have been shown to promote an integrated planning correspond well with the theory of Co-action, although what also emerged in the study is that it is not enough that these factors are met between organizations, they also need to be met within the organizations. Additional factors that have been shown to promote coordination are agreements or strong political decision-making power, long-term perspective, good personal relationships and large network of contacts, simultaneity in the implementation, a strong concept, and awareness of formal institutions impact on the possibility to integrate planning. Finally, it is important to understand the influence of the prevailing context on these factors given that an integrated planning is an informal planning process, meaning that the conditions and needs to create such planning can differ in each case.

Patienter förflyttas från IVA till vårdavdelningar tidigare i sjukdomsförloppet vilket resulterar i att patienters vårdbehov fortfarande är komplext för en sjuksköterska på en vårdavdelning. Det ställs höga krav på sjuksköterskor som vårdar en patient med allvarlig sjukdom med avseende på den vård som är möjlig att bedriva på vårdavdelningar. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa sjuksköterskor attityder och erfarenheter av att vårda en patient som nyligen vårdats på en intensivvårdsavdelning. För att besvara syftet användes Whittemore och Knafls (2005) analysmetod för en integrerad litteraturöversikt. Analysen resulterade i sju huvudgrupper: Osäkerhet och otillräcklighet, Avsaknad av resurser, Krav från patienter och närstående, Bristande kommunikation, Ökad delaktighet vid överflyttning, Förbättrad kommunikation och Bättre samarbete med IVA-sjuksköterskor. I resultatet framkom att sjuksköterskor kunde känna oro inför att en patient skulle överflyttas från IVA. Sjuksköterskor uttryckte en känsla av otillräcklighet, avsaknad av resurser och bristande kommunikation som påverkade deras möjligheter att bedriva god vård. Sjuksköterskor föreslog att de skulle få vara en större del i planeringen och utförandet av överflyttningen samt att kommunikationen och samarbetet med IVA-sjuksköterskorna kunde förbättras. Det är viktigt att sjuksköterskor är medvetna om att deras attityder kan överföras till patienter. Kommunikation och samarbete var två viktiga områden som sjuksköterskor önskade förbättrades. Genom en ökad förståelse för sjuksköterskors attityder och erfarenheter synliggörs förbättringsområden. Ett förbättringsområde som föreslås i denna litteraturöversikt är att implementera SBAR i vården för att få en gemensam struktur vid kommunikationen.

Obstetrisk fistel beskrivs som en abnormal gång mellan vaginan och urinblåsan och/eller rektum, där urin och/eller avföring läcker ut okontrollerat. Den vanligaste orsaken till utvecklandet av obstetrisk fistel är en dystoki. Att drabbas av obstetrisk fistel innebär en stor risk att bli stigmatiserad samt att det är ett tillstånd som är förödande för kvinnors välbefinnande, mentala hälsa och liv. För att en kvinna ska kunna återgå till det liv hon levde innan utvecklandet av obstetrisk fistel så krävs en återintegrering. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar kvinnors återintegrering efter korrektiv operation för obstetrisk fistel. Denna studie har utgått ifrån en integrerad metodartikel med en induktiv ansats, där studien har utgått ifrån syftet utan något teoretiskt ramverk. Analysen resulterade i fyra kategorier, hälsa, stöd, ekonomi och kunskap. Resultatet visade att en lyckad korrektiv operation underlättade kvinnors återintegrering tillsammans med stöd från familj och samhälle. Dock fanns det en stor risk för kvinnor utan stöd att ha fortsatta och djupare depressioner. Kvinnorna kunde inte åstadkomma en lyckad återintegrering om de inte fick tid och stöd för att återhämta sig. Detta gällde också ekonomiskt stöd. Denna litteraturöversikt kan tillföra en ökad förståelse till sjukvårdspersonal som arbetar med denna patientgrupp, för hur obstetrisk fistel påverkar kvinnor samt vilka faktorer som påverkar kvinnors återintegrering.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelse kring hur konstnärlig verksamhet kan hjälpa elever till en integrerad förståelse för hållbarhet. Pedagoger inom de estetiskt praktiska ämnena talar om estetiska lärprocesser och att man kan lära genom konst. Med utgångspunkt ifrån John Deweys icke-dualistiska världsbild och embodied cognition, hävdar Mark Johnson att den mening vi tillskriver något, inte bara består av språkliga koncept, utan snarare är sammankopplade neuronkluster som bygger på kroppsliga intryck. Konstnärlig verksamhet kan, enligt Elliot Eisner, utveckla vår förmåga att skapa föreställningar och ge formmässiga uttryck åt en förståelse. Det finns alltså teoretisk grund för att konstnärlig verksamhet skulle kunna vara ett hjälpmedel till att skapa och uttrycka förståelse.   För att undersöka detta utgick jag från en skoluppgift med två klasser på gymnasiet estetiska program. Eleverna skulle i grupp skapa konstverk kring klimatproblematiken som trots allt gav hopp. Som metod valde jag att analysera konstverk av fyra elevgrupper och gruppintervjuer med dessa elever.   Resultatet visar att dessa grupper utvecklade en egen konceptualisering genom det konstnärliga arbetet. Gruppmedlemmarna tenderade också att ta till sig förståelsen och göra den till sin egen. Här bidrog den konstnärliga processen men också gruppdynamiken kan ha medverkat.

Background: Integrated reporting reflects how a company’s governance, strategy, results and future prospects together with their business model create value in the short, medium and long term. It is a voluntary report to establish. Four factors will be examined to investigate what affects companies voluntary reporting of IR. Purpose: The study refers to examine how countries national cultural differences, large company size and high profitability affect companies’ tendency to voluntarily apply integrated reporting from a European perspective. It will contribute with new results to research field and increase understanding of which companies voluntarily choose to apply IR. Method: Four hypotheses have been formulated to answer the study’s questions. The study is quantitatively designed with a deductive approach and uses a logistic regression model. The data that is used in the survey are secondary data of companies available on IIRC’S database and data from the Forbes 2000 Global List. Statistics program IBM SPSS has been used to perform the regression. Results: The results show that low power distance and high tolerance of uncertainty have a positive effect on integrated reporting. High profitability did not show a significant relationship, while large companies had a negative impact on the establishment of IR. The contribution of the essay: The study provides additional insights into the factors that influence companies voluntary use of integrated reporting, which contributes to a further understanding of the phenomenon IR. / Bakgrund: Integrerad rapportering visar hur ettföretagsstyrning, strategi, resultat och framtidsutsikter tillsammans med dess affärsmodell skapar värde på kort, medellång samt lång sikt.Det är en frivillig rapport att upprätta. Totalt fyraolika faktorer kommer studeras för att undersöka vad som påverkarföretags frivilliga rapporteringav IR. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur länders nationella kulturella skillnader (maktdistans och tolerans av osäkerhet), stor företagsstorlek och hög lönsamhet påverkar företags benägenhet att frivilligt tillämpa integrerad rapporteringur ett europeiskt perspektiv. Det ska bidra med nya resultat till forskningsfältetoch öka förståelsen förvilka företag som frivilligt väljer att tillämpa IR. Metod: Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens frågeställning. Studien är kvantitativt utformad med ett deduktivt tillvägagångssätt och använder en logistisk regressionsmodell. De data som använts i undersökningen är av sekundärdata av företag tillgängliga på IIRC’S databas och data från Forbes 2000 Global List. Statistikprogrammet IBM SPSS har tillämpats för att genomföra regressionen. Resultat: Resultaten visar att låg maktdistans och hög tolerans av osäkerhet har en positiv effekt på integrerad rapportering. Lönsamhetvisade inte på ett signifikant samband, samtidigtsom storföretags storlek hade en negativ inverkan på upprättandet av IR. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ytterligare insikter om vilka faktorer som påverkar företags frivilliga användning av integrerad rapportering, som bidrar med ytterligare förståelse för fenomenet IR.